Enkelstuga: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Janfre (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Bakgrund== | ==Bakgrund== | ||
Enkelstugor har varit vanliga som huvudbyggnader på mindre jordbruk sedan medeltiden, och efterhand även som torp. Enkelstugor har även förekommit i stadsmiljö. Enkelstugor kännetecknas av en osymmetrisk planlösning med entrén på ena sidan av fasaden. Enkelstugor byggdes från början med en våning, men fr.o.m. 1800-talet har många enkelstugor försetts med övervåning. | Enkelstugor har varit vanliga som huvudbyggnader på mindre jordbruk sedan medeltiden, och efterhand även som torp. Enkelstugor har även förekommit i stadsmiljö. Enkelstugor har byggts överallt i Sverige där det funnits tillgång till timmer, d.v.s i alla områden utom Gotland och de sydligaste landskapen. Enkelstugor kännetecknas av en osymmetrisk planlösning med entrén på ena sidan av fasaden. Enkelstugor byggdes från början med en våning, men fr.o.m. 1800-talet har många enkelstugor försetts med övervåning. | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
Versionen från 9 februari 2025 kl. 18.38
En enkelstuga är en form av timrad bostad som varit vanlig i Sverige sedan medeltiden.
Bakgrund
Enkelstugor har varit vanliga som huvudbyggnader på mindre jordbruk sedan medeltiden, och efterhand även som torp. Enkelstugor har även förekommit i stadsmiljö. Enkelstugor har byggts överallt i Sverige där det funnits tillgång till timmer, d.v.s i alla områden utom Gotland och de sydligaste landskapen. Enkelstugor kännetecknas av en osymmetrisk planlösning med entrén på ena sidan av fasaden. Enkelstugor byggdes från början med en våning, men fr.o.m. 1800-talet har många enkelstugor försetts med övervåning.
|
|
| Plan för enkelstugor. Skiss Holger Ellgaard, Wikimedia Commons |
Webereferenser
Helena Lundgren Kulturmiljövård: Bostadshusens planlösningar