Visa källa för SJ personvagnar av 1940-talsmodell

<span id="TOP></span>
På denna sida redovisas de vagnar av svetsad konstruktion, som levererades till SJ 1938-1954. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.
==Inledning==
På 1930-talet hade SJ infört personvagnar i hel stålkonstruktion i nitat utförande. Mot slutet av 1930-talet infördes personvagnar i svetsad konstruktion i stället för nitad, svetsade konstruktioner blev både starkare och lättare. Utformningen av de nya vagnarna var dock i stor utsträckning samma som på de nitade vagnarna. Många vagnar fick samma littera som sina nitade föregångare och hade identisk inredning. Det innebar att de var "trafikmässigt utbytbara" och kunde gå i samma omlopp. Vagnar av 1940-talets "standardmodell" fick samma längd som sina nitade föregångare, 23,5 m. Utformningen av vagnskorgarna liknade också de tidigare vagnarna, med tak med rak avslutning och vestibuler som var smalare än vagnen i övrigt. Korgbredden var också ungefär densamma, 3,135 m. [[Lastprofil]]en innebar begränsningar för möjligheterna till internationell trafik, så att vagnarna endast kunde gå i Sverige och Norge. Vissa vagnar med ångvärmeledning hade dock dispens för trafik till Köpenhamn. Precis som på de nitade vagnarna fick 1940-talsvagnarna en bröstlist under fönstren. Av hållfasthetsskäl försågs vagnarna med tre längsgående sickningar i korgplåten under bröstlisten. Samtliga vagnar i denna generation fick fönster av s.k. Hera-modell med träramar och rundade hörn. Alla vagnar fick elvärme, och många vagnar fick dessutom ångvärme för att kunna gå i trafik till Köpenhamn och på icke elektrifierade linjer i Sverige. Vagnarna fick elbelysning i form generatorbelysning med batteri. På de vagnar som fick täckta övergångar installerades bälgar av den typ som använts i Sverige sedan 1909. De flesta vagnar utrustades med boggie m/39. 

Vissa av de svetsade vagnarna från denna period kom att avvika från "standardutformningen" som beskrivits ovan. De först byggda svetsade vagnarna fick inte sickningarna längs med sidorna. Det byggdes också en sovvagn för internationell trafik med mindre lastprofil, [[#ACo2c|'''ACo2c''']]. Lokaltrafikvagnen [[#Co6|'''Co6''']] gjordes lägre och med annorlunda vestibuler som saknade bälgar. De sist tillverkade vagnarna var längre och hade lägre placerade fönster och därmed bröstlist ([[#Ao5|'''Ao5b''']] och [[#ACo6|'''ACo6''']]).

Vagnarna byggdes från början för en [[sth]] på 120 km/h. Vissa vagnar fick hastigheten höjd till 130 km/h, vilket betecknades med underlittera '''r''' fr.o.m. 1957.

Det visade det sig att svetsade konstruktionen innebar stora problem med rost. Därför kom ett stort antal av vagnarna ur denna generation att [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell|byggas om med nya korgar]] under perioden 1965-1985. 

Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1980. 

Vagnarna var samtliga målade med SJ röd 92 som korgfärg vid leverans, samt svart underrede. Taken var målade i svart fram till 1947, då målningen ändrades till silver (kallad aluminiumbrons). I mitten på 1950-talet ersattes denna i sin tur med en ljusgrå färg, och tio år senare kom en tydligt mörkgrå färg i stället.

När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla [[SJ personvagnar#1956 till 1970|personvagnslittera]] ut, på sittvagnar ändrades '''B''' till '''A''' och '''C''' till '''B'''. Dessutom infördes nya huvudlittera '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för de nya vagnarna i [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsserien]].

Ett antal vagnar av denna typ byggdes också åt enskilda järnvägar. De flesta av dessa beskrivs här under den SJ-typ de utgår från. Några av de enskilda järnvägarnas vagnar av 1940-talsmodell  avvek dock från SJ standardinteriörer, dessa redovisas nedan i separata artiklar ([[#GDG BCo7cm|GDG '''BCo7cm''']] och [[#SWB Co9|SWB '''Co9''']]).

Huvuddelen av 1940-talsvagnarna som inte fått nya korgar slopades i slutet av 1980-talet och början på 1990-talet.

==Översikt över vagnstyper==
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida. 

{| class="wikitable"
| Litt
| Typ
| I trafik
| Ombyggd
| Omlittrerad
| Ny ägare
| Ur trafik
|-
| [[#Ao5|Ao5]]
| Sovvagn
| 1951
| WL2 & WL3 (1976)
| WLAo5 (1956), WL6K, WL7 (1970)
|
| 2000
|-
| [[#ACo4 - ACo5|ACo4 - ACo5]]
| Sovvagn
| 1946
| WLABo4u (1963), WLABo1b (1969), WL9
| WLABo4 & WLABo5 (1956), WL2, WL11, WL12, WL13 (1970)
| 
| 1995
|-
| [[#ACo6|ACo6]]
| Sovvagn
| 1954
| 
| WLABo6 (1956), WL3 (1970)
| 
| 1995
|-
| [[#Bo4b|Bo4b]]
| Sittvagn
| 1948
| Bc (1964)
| ABo14b (1956), BC1 (1970)
| 
| 1990
|-
| [[#Bo5b|Bo5b]]
| Sittvagn
| 1945
| 
| Ao15b (1956), A5 (1970)
| 
| 1990
|-
| [[#BCo7b|BCo7b]]
| Sittvagn
| 1942
| 
| ABo7b (1956), AB7 (1970)
| 
| 1990
|-
|}

===Förklaring till kolumnrubrikerna===
Litt=Littera<br/>
Typ=Typ av vagn<br/>
I trafik=Årtal då vagnen togs i trafik<br/>
Ombyggd=Större ombyggnader<br/>
Omlittrerad=Ändring av huvudlittera<br/>
Ur trafik=Sista trafikår, för olika bolag

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]]<br/>
[[SJ godsvagnar]]<br/>
[[GC godsvagnar]]<br/>
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]]<br/>
[[SJ personvagnar]]<br/>
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]]<br/>
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]]<br/>
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]]<br/>
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]]<br/>
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]<br/>
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)

==Ao5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1951 och 1954 tog SJ emot tio stycken sovvagnar littera '''Ao5''' och tio sovvagnar littera '''Ao5b'''. När Ao5b levererats ändrades littera på på Ao5 till '''Ao5a'''. Vagnarna hade tolv kupéer som kunde bäddas med en eller två sovplatser. I Ao5a var en sovkupé ersatt med en tjänstekupé. Ao5a hade en standardkorg med tolv fönster parvis på varje långsida. Taket var sickat och hade snäckventiler. Ao5b hade sänkta fönster och sänkt bröstlist, samt tolv fönster parvis på varje långsida. Korgen på Ao5b var identisk med [[#ACo6|'''ACo6''']]. Taket var sickat med låga ventiler. Ao5 hade boggier m/42 eller m/49 vid leverans.

Vagnarna sattes in i nattsnälltågen Stocholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, och gick i allmänhet parvis med en Ao5a och en Ao5b, så att en konduktör kunde serva bägge vagnarna. En vagn i varje Malmö-tåg fortsatte till Köpenhamn. Fem Ao5 fick högtalarutrusning för trafik och gick också i de s.k. dollartågen.

Vid klassreformen 1956 ändrades littera till '''WLAo5a''' respektive '''WLAo5b'''. Under 1957 byttes boggierna ut till Minden-Deutz på samtliga vagnar. [[Sth]] ändrades till 130 km/h 1959. Littera ändrades 1970 till '''WL6K''' respektive '''WL7'''. 

Efter den ökade expresstågstrafiken med tågplan 1968 och ökad konkurerens från inrikesflyget minskade behovet av sovplatser i de högre klasserna. Samtliga WL6K byggdes om med trebädds universalkupéer 1976, och fick därmed littera '''WL2'''. Tjänstekupén behölls. WL7 byggdes om på samma sätt 1976, men utan tjänstekupé, med nytt littera '''WL3'''. Vissa WL2 och alla WL3 fick kupéfönstren utbytta mot fönster med metallramar. 

WL2 slopades 1991-2000, och WL3 slopades 1992-1995.

===Huvuddimensioner Ao5a/Ao5b===
Löb: 23,50/24,10 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40/16,60+2,40 m<br />  
Sovplatser andra klass: 22/24<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga (Vapor)<br/>
Internationell trafik: Norge och till Köpenhamn.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ao5.jpg|1000 px|SJ Ao5.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ao5 4477 år 1953. Boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKDAF08133 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WLAo5a.jpg|1000px|SJ WLAo5a.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ WLAo5a 1958. Boggier av Minden-Deutz-typ. Vagnen till vänster är en Yb från Waggon-Lits. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08825 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ao5 interiör.jpg|600px|Ao5 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av sovkupé i Ao5. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB02317.
|}

===Modeller Ao5===
====Skala [[H0]]====
*1983 släppte [[Lima]] en modell av en WL2 i rödbrun målning med vulster och metallinfattade fönster, katalognummer 9270.

===Tryckta referenser Ao5===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao5 1- och 2-klass sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 30-32 (Beskrivning), s 187-188 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao5b 1- och 2-klass sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 33-35 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/A01a_AC05.pdf Ao1 till ACo5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Ao5===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl2 Järnväg.net: WL2] (Bilder och data).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl3 Järnväg.net: WL3/WL7] (Bilder och data).

==ACo2c==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Efter påstötningar från Deutsche Reichsbahn tog SJ fram en sovvagn i stål att användas i trafiken Stockholm-Berlin, tidigare hade SJ endast trävagnar för denna trafik. Mellan 1938 och 1940 levererades fjorton '''ACo2c''' för att möta kravet. Underlittera '''2''' markerade här vagnar för internationell trafik. Vagnarna var inredda med sju sovkupéer bäddbara med en- eller två sovplatser (första och andra klass), och fem sovkupéer med tre sovplatser (tredje klass). Korgen hade sin förebild i tyska vagnar modell 1935/36 och hade släta sidor med bröstlist, smala vestibuler samt ett nitat tak med avrundade ändar. De första vagnarna hade dubbla rader med totalt 24 snäckventiler. Senare byggda fick cylindriska ventiler. [[Lastprofil]]en var anpassad för internationell trafik. Vagnarna hade boggier modell 1935 vid leverans. Dessa ersattes senare med Minden-Deutz-boggier. Vagnarna var märkta för internationell trafik enligt RIC till Sverige, Norge och Tyskland. Denna utvidgades med Danmark, Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Polen efter andra världskriget.

Någon ny vagn för internationell sovvagnstrafik har inte byggts av SJ, men ett antal '''[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WL5|WL5DE]]''' hade dispens för trafik till Berlin under några år efter 2000.

Vagnarna började sättas in i trafiken till Berlin, men andra världskriget innebar snart att den trafiken upphörde. När internationell persontågstrafik kom igång igen under andra halvan av 1940-talet återkom sovvagnsförbindelser till Warzawa och senare till Berlin. Där sattes dessa vagnar in med en till två turer i veckan. I övrigt var vagnarna insatta i sovvagnstrafik till Norge och Danmark, samt i inrikestrafik. Waggon-Lits respektive DSG hade monopol på sovvagnstrafiken till Västeuropa, så där fick vagnarna inte användas.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''WLABo20''', där underlittera '''2x''' markerade internationell trafik. Samtidigt angavs internationellt littera '''WLAB4ü'''.

Fem av vagnarna byggdes om fr.o.m. 1966 så att tre tvåbäddskupéer byggdes om till universalkupéer bäddbara med en, två eller tre sovplatser. Då ändrades också kupéfönstren på de ombyggda kupéerna. Ombyggda vagnar särskildes med littera '''WLABo20u'''. Vissa vagnar fick samtliga föntser ersatta med nya fönster med metallram.

RIC-märkningen för internationell trafik togs bort 1969. Vid litterareformen 1970 fick WLABo20 nytt littera '''WL11''' och WLABo20u nytt littera '''WL12'''. Vagnarna togs ur trafik under 1980-talet och såldes eller skrotades, de sista 1989.

===Huvuddimensioner ACo2c===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />  
Sovplatser andra klass: 14<br/>
Sovplatser tredje klass: 15<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: SE, NO, DE (RIC)
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ACo2c kupe.jpg|1000 px|SJ ACo2c kupe.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ACo2c 3219 år 1938. Kupésidan. Boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKAGA00031
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ACo2c korr.jpg|1000 px|SJ ACo2c korr.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ACo2c 3221 år 1938. Korridorsidan. Källa Digitalt museum JvmKDAF08134
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ACo2c interiör.jpg|600 px|ACo2c interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av första klass sovkupé. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF05015
|}

===Modeller ACo2c===
====Skala [[N]]====
*2011 släppte Möllehem Gårdsproduktion etplåtar för att konvertera en [[Fleischmann]]vagn till littera ACo2c. Utgångspunkten är Fleischmanns vagn 863401, 8634 eller 8134.

===Tryckta referenser ACo2c===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo2c 1-, 2- och 3-klass sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 36-41 (Beskrivning), s 189-192 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/A01a_AC05.pdf Ao1 till ACo5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Webreferenser ACo2c===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl11 Järnväg.net: WL11/WL12] (Bilder).

[http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=20&t=3975 Mötesspåret: Internationella tåg genom Skandinavien] (Mycket data om trafik och modeller).

[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

[http://swen.kasoe.se/ Svensk N-skalehistoria] (Modeller i N).

==ACo4 - ACo5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1946 och 1950 tog SJ emot 30 sovvagnar littera '''ACo4'''. Tolv vagnar littera '''ACo5''' leverades 1952. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. ACo5 var inredda med fem tvåbäddskupéer för första och andra klass, och sju trebäddskupéer för tredje klass. Korgen på både ACo4 och ACo5 hade tolv mindre fönster placerade parvis på bägge sidor. De första ACo4 hade slätt tak, de sista nio ACo4 och alla ACo5 hade sickat tak. Taket var försett med snäckventiler. ACo4 var försedda med boggie m/42 vid leverans, ACo5 var försedda med boggie m/49, den s.k. Hedinboggin.

ACo4 var inredd på samma sätt som [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|ACo4]] ur trettiotalsgenerationen, och gick indelningsvis i samma omlopp.

Vagnarna sattes i huvudsak in som kursvagnar på olika destinationer där sovvagnsförbindelser behövdes till orter vid bibanor eller andra typer av omvägar. För dessa förbindelser användes i regel vagnar med alla tre klasser. 

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''WLABo4''' respektive '''WLABo5'''. 

Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar i slutet på 1950-talet, och [[sth]] höjdes till 130 km/h 1959.

Fr.om. 1962 byggdes sexton WLABo4 och en WLABo5 om så att tre tvåbäddskupéer byggdes om till universalkupéer bäddbara för alla tre komfortklasser. Dessa vagnar fick nytt littera '''WLABo4u'''. Två WLABo4 och en WLABo5 byggdes om med elva universalkupéer 1969-70 och fick nytt littera '''WLABo1b'''.

Vid litterareformen 1970 fick ej ombyggda WLABo4 littera '''WL11''' och ej ombyggda WLABo5 littera '''WL13'''. WLABo4u blev '''WL12''' och WLABo1b blev '''WL2'''. 

Alla kvarvarande WL11 byggdes om så att samtliga tvåbäddskupéer ersattes med universalkupéer. De gamla tredjeklasskupéerna ändrades ej. Dessa vagnar fick littera '''WL9'''. Fem WL13 byggdes likaledes om till WL9 1977-78, dessa byggdes dock om med enbart universalkupéer redan några år senare och fick därmed littera WL2. Vissa vagnar har fått fönstren ersatta med nya med metallramar.

WL9, WL12 och WL13 slopades i slutet av 1980-talet.

WL2 togs ur trafik 1990-95.

===Huvuddimensioner ACo4/ACo5===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />  
Sovplatser andra klass: 14/10<br/>
Sovplatser tredje klass: 15/21<br/>
Sth: 120 km/h<br/>  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor <br/>
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn/Endast Norge
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ACo4.jpg|1000 px|SJ ACo4.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ACo4 1947 med boggier m/42. Källa Digitalt museum JvmKBFM00018.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Boggie m 49.jpg|1000 px|Boggie m 49.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Boggie m/49, den s.k. Hedinboggien. Källa Digitalt museum JvmKDAE12886.
|}

===Modeller ACo4 - ACo5===
====Skala [[N]]====
*[[Modellproduktion]] producerar etsplåtar för att konvertera en Fleischmann-vagn till ACo4.

===Tryckta referenser ACo4 - ACo5===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo4 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 42-44 (Beskrivning), s 193-194 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo5 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 45-46 (Beskrivning), s 195-196 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/A01a_AC05.pdf Ao1 till ACo5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Webreferenser ACo4 - ACo5===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl2 Järnväg.net: WL2] (Bilder och beskrivning). 

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl9 Järnväg.net: WL9] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl11 Järnväg.net: WL11/WL12] (Bilder och beskrivning).

[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, N-skalemodeller).

==ACo6==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1954 och 1956 tog SJ emot tjugo vagnar littera '''ACo6'''. Vagnarna var SJ:s första vagnar med s.k. universalkupéer, d.v.s. kupéer med tre bäddar som kunde bäddas för alla tre komfortklasser. ACo6 hade tolv sådana kupéer, samt två toaletter. Korgen hade sänkta fönster och sänkt bröstlist samt var längre än standardkorgen för 1940-talsvagnar. Korgen hade smala vestibuler. Fönstren satt parvis och hade träram. Korgen var identisk med [[#Ao5|'''Ao5b''']].  De först levererade vagnarna hade boggie m/42. 

Littera ändrades till '''WLABo6''' 1956. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier, sannolikt 1957. [[Sth]] höjdes till 130 km/h 1959. Ytterligare [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|vagnar]] med samma inredning men med 1950-talskorg levererades 1957-1959.

Vagnarna användes i sovvagnskurser över hela landet. 

Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''WL3'''. Vagnarna har fått vakuumtoaletter på 1980-talet, annars har vagnarna inte byggts om. Någon vagn har reparerats med fönster med metallramar.

Vagnarna togs ur trafik på mitten av 1990-talet.

===Huvuddimensioner ACo6===
Löb: 24,10 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />  
Sovplatser: 36 <br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: el (SE) <br/>
Internationell trafik: Norge
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WLABo6 3.jpg|1000 px|SJ SJ WLABo6 3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ WLABo6 (eller WLAo5b) städas 1962, här försedd med Minden-Deutz-boggier. Vagnen till höger är [[#DFo2|DFo33 4547]]. Foto Lennart Welander, Digitalt museum JvmKBDM02860 
|}

===Modeller ACo6===
Någon modell av ACo6 är inte känd.

===Referenser ACo6===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo6 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 47-48 (Beskrivning), s 197-200 (Ritning).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl3 Järnväg.net: WL3/WL7] (Bilder och data).

==Bo4b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot tretton andra klass kupévagnar littera '''Bo4b''' mellan 1948 och 1951. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt två toaletter. Korgen hade åtta större fönster på varje sida, samt små fönster i båda ändarna. Korgen var identisk med [[#Bo5b|'''Bo5b''']]. Taket var sickat samt försett med snäckventiler. Vid leverans var vagnarna försedda med boggie m/39. 

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Bo4b]] av 1930-talsmodell, och användes från början i samma omlopp.

Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med [[#Bo5b|'''Bo5b''']]. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassrefomen 1956 fick vagnarna littera '''Ao14b'''. I början på 1960-talet fick vagnarna nya boggier av Minden-Deutz-typ. [[Sth]] ökades till 130 km/h 1961 varvid vagnarna fick littera '''Ao14br'''.

Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet varför samtliga vagnar byggdes om till SJ:s första liggvagnar 1964-1970, med nytt littera '''Bc'''. Varje kupé inreddes med sex liggplatser. Efter 1970 ändrades littera till '''BC1'''.

Vagnarna återställdes tillfälligt till första klass sittvagnar 1979 med nytt littera '''A8'''. Dessa byggdes tillbaks till liggvagnar redan 1980-1981. Vagnarna slopades 1990.

===Huvuddimensioner Bo4b===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
Sittplatser tredje klass: 0<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: el (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo4b.jpg|1000px|SJ Bo4b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo4b 3989 vid leveransen 1948, försedd med boggier m/39. Källa Digitalt museum JvmKBFM00022
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bc.jpg|1000px|SJ Bc.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bc i "Nordpilen" i Kiruna 1966. Källa Digitalt museum JvmKBDB13641:04
|}

===Modeller Bo4b===
====Skala [[H0]]====
*1986 släppte [[UGJ]] en BC1 med vulstbälgar. 1996 kom den även med dragspelsbälgar.
====Skala [[N]]====
*[[Modellproduktion]] har etsplåtar för att konvertera en [[Fleischmann]]-vagn till Bo4b.

===Tryckta referenser Bo4b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 49-51 (Beskrivning), s 201 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Bo4b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bc1 Järnväg.net: BC1] (Bild och beskrivning).

[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, N-skalemodeller).

==Bo5b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1945 och 1951 tog SJ emot sjutton andra klass salongsvagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen var en standardkorg med åtta stora fönster och två små fönster per sida. Korgen var identisk med [[#Bo4b|'''Bo4b''']]. Taket var slätt med låga ventiler på de fyra första vagnarna och sickat med samma slags ventiler på de följande. Vagnarna hade boggier m/39 vid leverans. Vagnarna var inredda likadant som de [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|nitade stålvagnarna med samma littera]], och gick från början i samma omlopp. Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao15b'''.

Vagnarna gick från börjar i snälltågen Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en Bo4b. Vagnarna användes bland annat i London-pilen Stockholm-Göteborg där tre vagnar ('''Bo''', '''Co''' och '''CFo''') växlades ned till London-kajen i Göteborg för direkttransport till Londonbåten. När lokdragna expresståg med [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']] infördes 1955 höjdes [[sth]] för fem vagnar till 130 km/h, vilket markerades med littera '''Ao15br''' från 1957. När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''Ao2''']] infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.

Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ i slutet på 1950-talet eller i början på 1960-talet.

Senast 1964 byggdes en vagn om med barutrustning för användning i "dollartågen". Detta innebar att en bardisk sattes in och några stolar togs bort, samt att ett fönster sattes igen. Ytterligare en vagn byggdes senare om på liknande sätt, men med demonterbar barutrustning, och fönstret fick vara kvar. 

Littera ändrades till '''A5''' 1970. Den permanent ombyggda barvagnen fick littera '''S1'''.

Två A5 blev föremål för omkorgningsprogrammet, en till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] 1976 och en till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']] 1985. 

Övriga ej omkorgade A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.

S1 återställdes till '''A5F''' 1980, men blev återigen till barvagn 1981. Den har gått med specialmålning som konferensvagn med vita ränder i fönsterhöjd, samt specialmålad för Skanska. 1996 målades den slutligen i blått och grafitgrått. Vagnen var godkänd för 160 km/h. Vagnen är numera överförd till Järnvägsmuseum.

===Huvuddimensioner Bo5b===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
Sittplatser tredje klass: 0<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: el (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo5b.jpg|1000 px|SJ Bo5b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo5b 3605 år 1945. Källa Digitalt museum JvmKABA01012 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo5b tidning.jpg|700px|Bo5b tidning.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Tidningsförsäljning ombord på Bo5b 1949. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01343.
|}

===Modeller Bo5b===
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
*:- 1945 kom en Bo5b som byggsats i trä och kartong, katalognummer J53M.
*:- 1955 kom en Bo5b som byggsats i plast, katalognummer JP1.
*[[UGJ]]
*:- 1986 kom A5F som en byggsats i plast, med vulstbälgar. 
*:- 1986 kom en S1 byggsats i plast, märkt konferens på tåg. 
*:- 1990 släpptes en S1R med vit rand över fönstren.
*:- 1996 kom en Ao15 med dragspelsbälgar.

===Tryckta referenser Bo5b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 52-55 (Beskrivning), s 202-203 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Bo5b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a5 Järnväg.net: A5] (Bild och beskrivning).

==BCo7b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot leveranser av 65 kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo7b''' mellan 1942 och 1951. Vagnarna var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1)  för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass på varje sida, samt sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. De tre första vagnarna hade slätt tak med snäckventiler, därefter fick vagnarna fläktventilation och tak utan ventiler. Vagnar byggda fr.o.m. 1948 hade sickat tak. Alla vagnarna var utrustade med boggie m/39 vid leverans. 

Inredningen var identisk med [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|BCo7b]] hos föregående generation, och vagnarna användes i samma omlopp. Bland sextiotalsvagnarna byggdes [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|'''ABo3''']] med liknande inredning.

BCo7b sattes in i tåg där det inte fanns behov av en hel vagn för andra klass, och som kursvagnar där en vagn gick i flera tåg mellan två stationer. Alla vagnar hade ångvärme vilket innebar att kunde användas till Köpenhamn och på ånglinjer i Sverige. Vagnar med [[sth]] 130 km/h sattes också in i lokdragna expresståg.

Vagnarna fick littera '''ABo7b''' vid klassreformationen 1956. Några vagnar fick Minden-Deutz-boggier i slutet på 1950-talet och då också [[sth]] höjd till 130 km/h. Detta särskildes med littera '''ABo7br'''. Senare fick dessa vagnar åter boggier m/39 och i vissa fall [[sth]] sänkt till 120 km/h. Tio vagnar fick underlittera '''k''' 1964 för att markera att de var anpassade för trafik till Köpenhamn. Vagnarna fick littera '''AB7''' och '''AB7R''' 1970. Vissa vagnar har senare fått takventiler.

Tre vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och 21 till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']].

Återstående ej omkorgade vagnar slopades mellan 1987 och 1990.

TGOJ tog emot en vagn av denna typ 1948, med littera '''BCo'''. Denna fick dock Hedin-boggier, av SJ kallade m/49. Vagnen fick ett grönt färgschema mot 1950-talets slut. Denna vagn fick littera '''ABo7''' 1956 och '''AB7''' 1970. 
===Huvuddimensioner BCo7b===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 20<br/>
Sittplatser tredje klass: 46<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BCo7b.jpg|1000 px|SJ BCo7b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ BCo7b 3824 på 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03966 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Londonpilen 1951.jpg|1000 px|Londonpilen 1951.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |En BCo7b och en Co8b ur Londonpilen växlas förbi Skeppsbron i Göteborg på väg till Londonkajen 1951. Foto Bengt Nordin, Digitalt museum JvmKBED00301:01.
|}

===Modeller BCo7b===
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
*:- 1945 kom en BCo7d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J54M.
*:- 1955 kom en BCo7d som byggsats i plast, katalognummer JP2.
*[[UGJ]]
*:- 1986 kom en AB7 med vulster.
*:- 1988 kom en AB7 med vulster, annat vagnsnummer.
*:- 1996 kom en ABo7 med bälgar.
*[[NMJ]]
*:- 2010 kom två BCo7b med bälgar, brun korg, svart tak, svart underrede och SJ-märkning i futura. Katalognummer 220.191 och 220.102.
*:- 2010 kom en BCo7b med bälgar, brun korg, silverfärgat tak, svart underrede och SJ-märkning i futura. Katalognummer 220.103.
*:- 2010 kom två ABo7b med bälgar, brun korg, silverfärgat tak, svart underrede och SJ-märkning i futura. Katalognummer 220.201 och 220.202.
*:- 2010 kom en [[TGOJ]] ABo7b med bälgar, grön korg, silverfärgat tak, svart underrede och märkning i futura. Katalognummer 220.301.

===Tryckta referenser BCo7b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 63-65 (Beskrivning), s 207 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Sören Svensson & Svante Runberger: "Första- och andraklassvagnar litt BCo7b." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987 (Beskrivning och ritning).

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser BCo7b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab7u Järnväg.net: AB7] (Bilder och beskrivning).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1314 Modelltåg.se: Statens Järnvägar litt BCo7b/ABo7b] (NMJ:s modell).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1325 Modelltåg.se: TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt ABo7b] (NMJ:s modell).

==BCo11b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1948 tog SJ emot sju andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo11b'''. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och två kupéer och två dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. De två första vagnarna hade slätt tak med ventilatorer, de övriga sickat tak utan ventilatorer. Alla vagnar hade boggier m/39 vid leverans.

Vagnarnas inredning var identisk med [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] ur den föregående generationen, och vagnarna användes i samma omlopp. I sextiontalsserien utvecklades [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo2|'''ABo2''']] med liknande inredning.

BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen. 

Nytt littera vid klassreformen 1956 blev '''ABo11b'''. 

Ångvärmen avlägsnades 1966 varvid trafiken till Köpenhamn upphörde. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier och [[sth]] höjdes till 130 km/h 1969. Vagnarna återfick senare m/39-boggier men sth 130 km/h behölls. 

Littera blev '''AB4''' 1970. Samtliga vagnar omkorgades mellan 1976 och 1984 till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2KT''']].

===Huvuddimensioner BCo11b===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 12<br/>
Sittplatser tredje klass: 64<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BCo11b.png|1000 px|SJ BCo11b.png]]
|-
| class="imageCaption" | SJ BCo11b. Ur särtryck 263. 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BCo11b interiör.jpg|1000 px|BCo11b interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av dubbelkupé i tredje klass 1945. Foto W. Söderlind, Digitalt museum JvmKDAF04723.
|}

===Modeller BCo11b===
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
*:- 1945 kom en BCo11b som byggsats i trä och kartong, katalognummer J55M.
*:- 1955 kom en BCo11b som byggsats i plast, katalognummer JP3.
*[[UGJ]]
*:- 1986 kom en AB4 som plastbyggsats med vulster.
*:- 1992 kom en ABo11b som plastbyggsats med bälgar.
*:- 1992 kom en AB4 som plastbyggsats med bälgar.

===Tryckta referenser BCo11b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 66-67 (Beskrivning), s 208-209 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Co6==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1940 och 1949 tog SJ emot 171 vagnar littera '''Co6''' för lokaltrafik. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar, en dörrlös skiljevägg, säten 3+2 och sammanlagt 98 sittplatser. I ena änden fanns en toalett och i andra änden en tjänstekupé i 33 av vagnarna. Övriga vagnar hade två fällsitsar i stället för tjänstekupén. Korgen var lägre och kortare än standard och försedd med bröstlist och tre sickningar under. Vagnarna hade tio stora fönster på varje sida och ett litet fönster på ena sidan vid toaletten. Vestibulerna var förstorade och hade två dörrar på varje sida och övergång med dörr men utan bälgar. Taket var slätt med sex cylindriska ventiler eller snäckventiler, och avrundat mot ändarna. Vagnarna levererades med boggie m/39 och vanliga hylsbuffertar. Målningen vid leverans var korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede, med ett undantag (se nedan).

En vagn levererades för att gå som släpvagn med '''Xoa4''' i lokaltrafiken till Malmö och fick manöverledning för multippelkoppling och anpassat bromssystem. Denna vagn målades ljusgul och grön samt särskildes med littera '''Co6b'''. Ytterligare fem vagnar byggdes om för denna trafik 1944 men dessa målades inte om. Alla vagnar återställdes till vanliga Co6 1946.

Bland trettiotalsvagnarna byggdes ett fåtal '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Co13]]''' för lokaltrafik. Co6 är SJ:s sista vagnstyp för lokatrafik, därefter har motorvagnar använts.

Co6 användes främst till lokaltrafik i Stockholmsområdet, men även andra större städer har haft lokaltrafik med Co6. Från början gick en resgodsfinka '''F1''' med i lokaltågen för att ha en tjänstekupé och resgodsmöjlighet. När resgodshanteringen i lokaltågen togs bort 1964 ersattes denna med en '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Bo13]]''', där ena kupén användes som personalutrymme. Co6 saknade belysningsgenerator och kunde därför bara användas i elloksdragna tåg. En vagn modifierades dock för trafik på [[Trafikkoncept epok IIIa#Enskilda järnvägar|SNJ]] 1953 och fick dessutom kamin för uppvärmningen. För trafik mellan Södertälje C och Södertälje S gick tåg med en [[SJ ellok litt H#Ud/Ha|'''Ha'''/'''Hb''']] i varje ände, vid denna trafik var dock bara det främre loket verksamt. Vagnarna användes också som insatsvagnar i fjärrtåg vid högtrafik.

Vagnarna fick littera '''Bo6''' vid klassreformen 1956. Ett antal vagnar byggdes om med färre platser omkring vestibulerna för att underlätta på- och avstigning samt ge bättre ståplatsutrymme. Dessa fick sammalagt 92 sittplatser och så småningom littera '''Bo6a'''. Vagnar som hade kvar alla sittplatser fick littera '''Bo6b'''. En vagn fick också littera '''Bo6c''' av oklara skäl. Ett trettiotal vagnar fick boggier m/49, Hedinboggien, i början på 1960-talet.

Vid litterareformen 1970 fick vagnar för trafik i Stockholmsområdet littera '''B6''' respektive '''B6F''' för vagnar med tjänstekupé. Vagnar som användes i trafik i andra delar av Sverige fick littera '''B6G''' och '''B6FG'''. 

Leveransen av '''X1''' innebar att behovet av lokaltågsvagnar i Stockholm minskade, vilket gjorde att vagnarna började slopas 1969. Oljekrisen 1973 innebar dock att många av dessa återinsattes i trafik. 

För trafik Göteborg-Alingsås fick en del vagnar multippelkabel för drift med två [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg2''']] 1979. Dessa vagnar fick littera '''B6GL''' och '''B6FGL'''.

Två vagnar såldes till danska OHJ 1970. Vagnarna skrotades efterhand från 1970, flera vagnar har också använts som tjänstevagnar i olika syften. Sex vagnar såldes till M-Train 1985 för användning som utställningsvagnar. De sista vagnarna som fanns kvar hos SJ skrotades 1996.

[[Trafikkoncept epok IIIa#Enskilda järnvägar|SNJ]] tog emot två Co6 1945, nr 6 och 7. Dessa var identiska med SJ:s vagnar förutom att de värmdes upp med kokskamin. Littera ändrades till '''Bo6''' 1956. Vagnarna togs aldrig över av SJ och avställdes 1968.

===Huvuddimensioner Co6===
Löb: 21,90 m<br />
Hjulbas: 15,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 98<br/>
Sth: 100 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE)<br/>
Internationell trafik: -
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co6.jpg|1000 px|SJ Co6.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co6 3933 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKBFM00021 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SNJ Co6.jpg|1000 px|SNJ Co6.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SNJ Co6 6 vid leveransen 1945. Källa Digitalt museum JvmKBFM00011 
|}

===Modeller Co6===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
*:- 1942 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 1P.
*Wentzels
*:- 1945 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalogummer J66M.
*[[Jeco|MJ-Hobbyexperten]]
*:- 2001 kom en B6F som färdigmodell i samarbete med [[CM-Laser]].
*[[På spåret]]:
*:- 2008 kom tre olika Co6 i rödbrunt och svart, katalognummer 500.1, 500.2 och 500.3.
*:- 2008 kom tre olika Bo6 i rödbrunt, silver och svart, katalognummer 500.4, 500.5 och 500.6.
*:- 2008 kom en B6G i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.7.
*:- 2008 kom två olika B6 i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.8 och 500.9.

===Tryckta referenser Co6===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co6/Co6b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 71-76 (Beskrivning), s 212 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Co6===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b6 Järnväg.net: B6] (Bilder och beskrivning).

[http://www.modelltag.se/viewforum.php?f=86 Modelltåg.se: PSMF-På Sporet Personvagnar]

==Co8b - Co8d==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 86 tredje klass sittvagnar littera '''Co8d'''. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket var slätt med nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/39. Inredningen var identisk med Co8d ur den föregående vagnsgenerationen.

En variant med barnkupé levererades 1945-1946 med littera '''Co8b''' i 25 exemplar. Den skiljde sig från Co8d genom två kupéer var förenade med ett skötutrymme med toalett och tvättställ. Korgen var identisk med Co8d. De sist byggda tolv vagnarna hade fläktventilation och saknade takventiler. 

Co8d hade samma inredning som [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] bland trettiotalsvagnarna, och användes i samma omlopp. Co8b och d fick en efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|'''Bo5''']] i sextiotalsgenerationen.

Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen på 1940- och 1950-talen. Vagnarna hade vidare ångvärme, vilket innebar att de också kunde användas på ej elektrifierade linjer. Co8b gick i de flesta dagsnälltåg på både elektrifierade och ej elektrifierade linjer, men barnkupén angavs inte särskilt i tidtabellen. 

Mellen 1949 och 1959 byggdes samtliga Co8d om till Co8b. Littera vid klassreformen 1956 blev '''Bo8b''' respektive '''Bo8d'''. 

När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|'''Bo5b''']]-vagnarna började införas började Bo8b-vagnarna omkorgas, så att 62 vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och sjutton till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']]. Vissa vagnar fick Minden-Deutz-boggier på 1960-talet, och höjd [[sth]] till 130 km/h. Detta markerades med littera '''Bo8bm'''. På några vagnar som ej omkorgats togs barnkupéerna bort. Dessa vagnar fick åter 86 sittplatser.

Littera efter 1970 för ej ombyggda vagnar blev '''B8''' respektive '''B8B'''. De vagnar som ej hade omkorgats 1977 byggdes om med ny bekvämare inredning i avdelningarna, varvid antalet sittplatser minskade med åtta. Dessa vagnar fick nytt littera '''B15F'''. Littera ändrades till '''B12''' 1985 för de vagnar som inte hade barnkupé. Vagnarna slopades 1988-1989.

GDJ och SDJ tog emot varsin vagn av typ SJ Co8d 1945, GDJ 217 och SDJ 218. Dessa togs över av SJ 1948.

===Huvuddimensioner Co8b/Co8d===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 82/86<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8d.jpg|1000 px|SJ Co8d.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8d 3484 vid leveransen 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00039 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Co8d interiör.jpg|1000 px|Co8d interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av tredje klass avdelning 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00034.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo8b.jpg|1000 px|SJ Bo8b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo8b 3530 år 1969. Foto Unvér, Digitalt museum JvmKBDB14199:01 
|}

===Modeller Co8b/d===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
*:- 1943 kom en byggsats av en Co8d i trä och kartong, katalognummer 3P.
*Wentzels
*:- 1943 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J62M.
*:- 1955 kom en Co8d som byggsats i plast, katalognummer JP4.
*Fa Hasselgren
*:- 1950 kom en Co8d som färdigmodell i trä och kartong.
*:- 1951 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong.
*[[UGJ]]
*:- 1986 kom en B15F med vulster.
*:- 1988 kom en Bo8b/B8B/B15F med bälgar.
*[[NMJ]]
*:- 2009 släpptes tre olika Co8d med bälgar i rödbrunt och svart. Katalognummer 221.101, 221.102 och 221.103
*:- 2009 släpptes två olika Bo8d med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.201 och 221.202.
*:- 2009 släpptes en Bo8b med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.203.
*[[Vagnverkstaden]]
*:- 2018 släppte Vagnverkstaden en Co8b/d, Bo8b/d med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 107B
*:- 2018 släppte Vagnverksatden en B15B med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 107V

===Tryckta referenser Co8b/d===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 82-83 (Beskrivning), s 214-215 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser förebild Co8b/d===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b8u Järnväg.net: B8] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b15 Järnväg.net: B15] (Bilder och beskrivning).

===Webreferenser modell Co8b/d===
[http://lokstall1.se/PSV.htm Lokstallet.se: Personvagnar] (Har marknadsfört UGJ:s byggsatser).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1315 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8d/Bo8b] (NMJ:s modell).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]

==Co8cs==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1941 och 1946 tog SJ emot 26 kombinerade café och tredje klass sittvagnar litter '''Co8cs'''. Vagnarna var inredda med en caféavdelning med serveringsdisk med 24 sittplatser, samt en mindre och en större avdelning för tredje klass och två helkupéer med sammanlagt 54 sittplatser. Det fanns också en toalett. Korgen var identisk med [[#Co8b - Co8d|'''Co8b''' och '''Co8d''']] med elva fönster på varje korgsida samt två mindre fönster i varje korgände. Två fönster vid serveringsavdelningen fick senare vertikala glasjalusier. Alla vagnar hade slätt tak med en större cylindrisk ventil och två Flettner-rotorer i caféänden. Vagnarna levererades med boggier m/39.

Liknande cafévagnar fanns bland trettiotalsvagnarna med littera '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Co8c]]'''. I sextiotalsgenerationen kom en ny cafévagn littera [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|'''B1c''']].

Co8cs användes som serveringsvagnar i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn. Alla vagnar hade ångvärme och kunde användas på ej elektrifierade linjer såsom forna OKB, SWB, Nässjö-Kalmar och Borlänge-Mora. Cafévagnar aviserades i Sveriges Kommunikationer med en svart ruta med ett vinglas i. Tre vagnar sattes Göteborg-Karlskrona där det fortfarande gick vagnar med vakuumbroms varför de tre första Co8cs utrustades med genomgångsledning för detta. Vagnarna användes också som komplettering till restaurangvagnar när det var större efterfrågan.

Tidigt 1955 godkändes en vagn för [[sth]] 130 km/h. Vid klassreformen 1956 blev littera '''Bo8cs'''. Vissa vagnar fick ångvärmen avlägsnad före 1959. Senare fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. Dörrarna i caféänden spärrades av så småningom, och ett väggskåp sattes upp över diskbänken på 1960-talet vilket innebar att ett fönster sattes igen. 

Fem vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c| '''B10c''']] 1965-1968. Littera på återstående Bo8cs ändrades till '''RB5''' 1970. Två vagnar byggdes om till mätvagnar 1972, återstående vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']].

===Huvuddimensioner Co8cs===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 54<br/>
Sittplatser servering: 24<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms (tre vagnar genomgångsledning för vakuum)<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8cs.jpg|1000 px|SJ Co8cs.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8cs 3465 i ångtåg ca 1950. Foto Eric Lundquist, Digitalt museum JvmKBDN00870 
|}

===Modeller Co8cs===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
*:- 1943 släppte Skandia-modeller en byggsats av en Co8c i trä och kartong, katalognummer 3P.
*[[Vagnverkstaden]]
*:- 2018 släpptes en Co8cs/Bo8cs med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 102B.
*:- 2018 släpptes en RB5 med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 102V.

===Tryckta referenser Co8cs===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8cs kafé- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 80-81 (Beskrivning), s 213 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Sören Svensson & Svante Runberger: "Kafévagn littera Co8cs." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Beskrivning och ritning).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Co8cs===
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]

==Co8f==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
En ny version av [[#Co8b - Co8d|'''Co8'''-vagnarna]] levererades 1948-1952 i 128 exemplar, som gjordes något rymligare genom att en kupé togs bort. Littera blev '''Co8f'''. Vagnarna var inredda med en dubbelkupé med sexton sittplatser i ena änden och två enkelkupéer i andra änden, med åtta platser vardera. Mellan kupéerna låg två avdelningar med inredning 3+1, sammanlagt 78 sittplatser. Dessutom fanns två toaletter. Korgen var symmetrisk med tio fönster per sida och två små fönster i varje vagnsände. Fönstren var något större än på tidigare tredjeklassvagnar. Taket var sickat och saknade ventilatorer. Samtliga vagnar hade boggie m/39 vid leverans.

Vagnarna ersatte äldre [[#Co8b - Co8d|'''Co8''']]-vagnar i dagsnälltågen, på såväl elektrifierade linjer som ånglinjer. Tio vagnar anpassades för att gå som andraklassvagnar i de första lokdragna expresstågen. 

Tio vagnar fick [[sth]] 130 km/h från 1955. Littera efter klassreformen 1956 blev '''Bo8f'''. Vagnar som var godkända för trafik till Danmark fick underlittera '''k'''. På sextiotalet fick många vagnar Minden-Deutz-boggier vilket markerade med underlittera '''m'''. Övriga vagnar som fick gå i 130 km/h fick istället underlittera '''r'''. Vissa vagnar återfick senare boggie m/39. 

Vagnarna fick littera '''B8F''' 1970, varvid de tidigare underlittera k, m och r slogs samman till '''R'''. Fyra vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och sex vagnar till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']]. 

B8F som inte omkorgats fick ny inredning i de öppna avdelningarna med bekvämare stolar placerade 2+2 under andra halvan av 1970-talet. Vagnarna fick därmed sammanlagt 74 sittplatser. Dessa vagnar fick littera '''B15'''. B15 som inte omkorgats, sålts eller skadats slopades 1988-1992.

TGOJ köpte tre '''Co8f''' 1949 (nr 50-52) av samma typ som SJ, men med Hedinboggier. Dessa fick littera '''Bo8f''' 1956 och '''B8F''' 1970. Från femtiotalets slut målades vagnarna gröna. Vagnarna byggdes om i likhet med SJ:s vagnar till '''B15''' 1979.

===Huvuddimensioner Co8f===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 78<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge, vissa vagnar till Köpenhamn.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8f.jpg|1000 px|SJ Co8f.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8f 3976 i Kalmar 1948. Källa Digitalt museum JvmKAFM00109 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo8f.jpg|1000 px|SJ Bo8f.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo8f 4498 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08831 
|}

===Modeller Co8f===
====Skala [[H0]]====
*1986 släppte [[UGJ]] en B8FR med vulster.
*1986 släppte [[UGJ]] en B15 med vulster.
*1993 släppte [[UGJ]] en Bo8f med bälgar.
*1993 släppte [[UGJ]] en B15 med bälgar.

===Tryckta referenser Co8f===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8f 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 84-85 (Beskrivning), s 216 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Co8f===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b15 Järnväg.net: B15] (Bilder och beskrivning).

==Co9b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 21 tredje klass sittvagnar littera '''Co9b'''. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och fyra dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade slätt tak med elva snäckventiler. Korgen var identisk med svetsade '''[[#Co8b - Co8d|Co8b''' - '''Co8d]]'''. Vagnarna levererades med boggier m/39.

Inrdeningen var identisk hos [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|1930-talsvagnarna med samma littera]], och vagnarna användes i samma omlopp. Några fler sittvagnar med enbart kupéer har SJ inte byggt.

Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen. 

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo9b'''. Tretton vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera '''Bo9bu'''. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera '''B8''', oavsett om de hade tjänstekupé eller inte. Vagnarna omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']] och [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] under 1970-talet.

===Huvuddimensioner Co9b===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 80<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo9b.jpg|1000 px|SJ Bo9b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo9b 3508 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08830 
|}

===Modeller Co9b===
====Skala [[H0]]====
*1943 släppte Skandia-modeller en byggsats i trä och kartong av en Co9b, katalognummer 3P.

===Tryckta referenser Co9b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 86 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Co14==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Bland SJ:s första svetsade vagnar fanns fem tredjeklass sovvagnar littera '''Co14''' (version 1) som levererades 1939. Dessa var mycket lika den nitade versionen. Ytterligare 23 Co14 leverades 1947-1950 (version 2), nu med korg i enlighet med standard för för 40-talsvagnarna. Inredningen i bägge versionerna var identisk, tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen på version 1 saknade sickningar och var lik den nitade versionen förutom nitskallarna. Vagnen hade sex stora fönster, ett något mindre och två små fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster och två toalettfönster på kupésidan. Taket var fortfarande nitat. Version 1 levererades med boggier m/35. Version 2 hade en standardkorg med tretton fönster på varje långsida, samt tak med snäckventiler. Taket var sickat på vagnar byggda fr.o.m. 1948. Fjorton vagnar ur version 2 hade ångvärme för trafik i Danmark. Version 2 levererades med boggier m/42. Boggierna byttes ut mot Minden-Deutz-boggier vid ett senare tillfälle på samtliga vagnar.

Co14 hade från början identisk inredning med [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|samma littera ur trettiotalsgenerationen]], och användes på samma sätt. En ny sovvagn med inredning enbart för lägre klass byggdes först på 1990-talet, [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL6|'''WL6''']].

Vagnarna har använts tillsammans med sovvagnar '''Ao''' och '''ACo''' som förstärkning i tåg där det fanns stor efterfrågan på billiga biljetter. De har också använts för permissionsresor för värnpliktiga och i vintertrafik till fjälltrakterna. Vagnar med ångvärme användes i huvudsak för trafik till Köpenhamn. 

Littera efter 1956 blev '''WLBo14'''. Version 1 försågs så småningom också med snäckventiler på taket.  Vagnar med ångvärme för trafik i Danmark fick littera '''WLBo14k''' 1964. Vid litterareformen 1970 blev littera '''WL14'''. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort.

På försök med en annorlunda utformning av kupéerna, med saxade kupéer över och under varandra, byggdes två vagnar av version 2 om till nytt littera '''WL10'''. Då fick vagnarna också ett förhöjt tak över kupéerna. Övriga vagnar av version 2 byggdes om med nya korgar till liggvagnar littera '''[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|BC2]]''' på 1970-talet.

De återstående fyra vagnarna av version 1 byggdes om till liggvagnar littera '''BC14''' 1984. 

BC14 och WL10 slopades 1987.

===Huvuddimensioner Co14 (version 1/2)===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,60/16,60+2,40 m<br />  
Sovplatser: 39<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El/El, ånga Vapor för fjorton vagnar<br/>
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn för fjorton vagnar
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co14.jpg|1000 px|SJ Co14.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co14 3277 (version 1) 1939. Boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKAFM00052.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WLBo14.jpg|1000 px|SJ WLBo14.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ WLBo14 (version 2) 1958. Boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08828.
|}

===Modeller Co14===
====Skala [[H0]]====
*1943 släppte Skandia-modeller en Co14 (version 1) som byggsats i trä och kartong, katalognummer 2P.
*[[Dekaler & etsat]] har etsplåt för att konvertera en [[UGJ]]-vagn till en Co14.

===Tryckta referenser Co14===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 87-91 (Beskrivning), s 189-192 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Co14===
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler och etsat] (Modell i H0).

==CFo4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 21 kombinerade sitt- och resgodsvagnar littera '''CFo4'''. Vagnarna hade fyra kupéer med sammanlagt 32 sittplatser i tredje klass, en resgodsavdelning med 25 m2 lastyta samt korridor för passage, en tjänstekupé och toalett. Korgen var symmetrisk och något smalare än standard för att ge utrymme för skjutdörrarna vid resgodsavdelningen. Vid kupéerna fanns fyra mindre fönster samt ett smalt fönster vid toalettänden på bägge sidor. Resgodsavdelningen hade två liggande fönster och ett större stående fönster i tjänstekupéänden. De sju första vagnarna hade slätt tak, övriga sickat. Samtliga vagnar hade snäckventiler. Alla vagnarna levererades med boggier m/39. Fjorton vagnar fick ångvärme och sex av dessa var godkända för trafik till Danmark.

CFo4 fick en efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|'''BFo4''']] i femtiotalsgenerationen.

Vagnarna ersatte de äldre '''CFo5'''-vagnar med träkorg som gick i snälltågen.

Vid klassreformen 1956 blev littera '''BFo14'''. År 1964 särskildes de sex Danmarksvagnarna med littera '''BFo14k'''. Littera efter 1970 blev '''BF2''' respektive '''BF2K'''. Ångvärmen togs bort 1975-1977. Samtliga vagnar slopades 1988. En vagn återinsattes i trafik 1989 men slopades ånyo efter en kort tid. Fem vagnar såldes till NSB 1988 där de gick trafik till 1991.

===Huvuddimensioner CFo4===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 32<br/>
Resgodsyta: 25 m2<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE) (fjorton vagnar även ånga Vapor)<br/>
Internationell trafik: Norge (sex vagnar även trafik till Köpenhamn).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ CFo4.jpg|1000 px|SJ CFo4.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ CFo4 4091 år 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01436 
|}

===Modeller CFo4===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
*:- 1943 kom en byggsats av en CFo4 i trä och kartong, katalognummer 4P. Har också funnits som Wentzels J94M.
*[[UGJ]]
*:- 1993 släpptes en BF2 med vulster.
*:- 1993 släpptes en BFo14 med bälgar.

===Tryckta referenser CFo4===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "CFo4 3- klass sitt- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 92-94 (Beskrivning), s 221 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C3c_CF4.pdf C3c till CF4]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Staffan Sävenfjord & Svante Runberger: "Kombinerad sitt- och resgodsvagn." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987 (Beskrivning och ritning).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser CFo4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bf2 Järnväg.net: BF2] (Bilder).

==D20==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
För färjetrafiken Helsingborg-Helsingör byggdes en särskild postvagn i ett exemplar 1948, littera '''D20'''. Vagnen var kort för att passa på färjorna tillsammans med två boggievagnar. Vagnen var inredd med postkupé och ett förvaringsutrymme på tillsammans 20 m2. Korgen var kort och smalare än standard samt saknade sickning. På sidorna fanns dubbeldörrar till förvaringsutrymmet och två fönster på ena sidan och ett fönster på andra sidan. Det fanns också ett brevinkast på varje sida. Det fanns en vestibul med dörrar i ena änden, men ingen övergång till andra vagnar. Taket var slätt med snäckventiler, sju fönster och en skorsten. 

Vagnen användes i färjetrafiken till 1956. Därefter stod den avställd en längre tid. År 1968 byggdes vagnen om för att användas som konduktörsvagn i lokalgodståg med nytt littera '''BF5'''. I detta skick gick vagnen i lokalgodståg Storuman-Hoting och Vansbro-Särna. Vagnen fick littera '''BFV''' 1970 och slopades 1973.

===Huvuddimensioner D20===
Löb: 9,30 m<br />
Hjulbas: 6,00 m<br />  
Yta postkupé: 20 m2<br/>
Sth: 100 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor, kamin.<br/>
Internationell trafik: Norge, Danmark.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ D20.jpg|SJ D20.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ D20 på 1960-talet. Källa Digitalt museum POST.053032 
|}

===Modeller D20===
====Skala [[H0]]====
*2016 släppte [[Vagnverkstaden]] en D20 som byggsats med plastkorg, katalognummer 100-1.

===Tryckta referenser D20===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "D20 postvagn." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 95-96 (Beskrivning), s 219-220 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Sjölund: "Provbygge. SJ littera D20 3908 i H0 från Vagnverkstaden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2016.

===Webreferenser D20===
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna] (H0-modell)

==DFo2==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1947 och 1957 skaffade SJ 31 post- och resgodsvagnar med ursprungligt littera '''DFo2'''. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället '''DFo33'''. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var slätt på de första tio vagnarna och sickat på övriga. Taket var försett med sju fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Den närmaste efterföljaren till DFo33 är [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|'''DFo28''']] bland sextiotalsvagnarna.

Vagnarna användes som postkupéer i inrikes trafik på elektrifierade linjer. De har också gått i nattågssnälltågsparet 13/14 mellan Stockholm och Oslo. 

Tre vagnar byggdes om för att gå i par med '''Do36''' 1954, och fick nytt littera '''DFo33a'''. Två vagnar byggdes om 1962 och ytterligare en 1966, genom att toaletten och tjänstekupén togs bort till nytt littera '''DFo35'''. Dessa ersatte Do36 i parkopplingen med DFo33a. 

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

År 1970 ändrades DFo33 till '''DF33''', DFo33a till '''DF33G''' och DFo35 till '''DF35'''. 

Mellan 1972 och 1978 byggdes 21 vagnar om till littera '''DF39''' genom att postutrymmet utökades till 39 m2 och två fönster på ena sidan sattes igen. Skjutdörrarna till resgodsavdelningen byttes ut till dubbeldörrar. De fyra sista vagnarna fick lastbromsautomat vilket särskildes med littera '''DF39A'''.

Mellan 1975 och 1976 byggdes nio vagnar (som inte ändrats till DF39) om med ett mindre postutrymme på 21 m2 och lastlåsskenor för rullbehållare, med littera '''DF21'''. Några år senare togs tjänstekupén bort vilket markerades med littera '''DF21G'''. När alla vagnar modifierats 1980 togs '''G''' bort. En DF21 byggdes om till generatorvagn 1987 med nytt littera '''S8'''. Denna har senare haft littera '''Qlr''' och '''S28G'''.

Under 1980-talet fick postvagnar ett nytt färgschema med två gula och en blå rand nedtill och tre gula rutor med blå posthorn över bröstlisten, vilket åtminstone vissa vagnar försågs med.

Övriga DF21-vagnar byggdes om till hela resgodsvagnar 1989 med littera '''F35C'''. '''C''' stod här för lastlåsskenor för rullbehållare. Dessa vagnar moderniserades ånyo några år senare, först med anpassning för [[sth]] 160 km/h, UIC-kabel och fasta slutsignaler. Därefter fick vagnarna även rullportar varvid postlastningsdörrarna togs bort. Då målades vagnarna i vitt och grafitgått med texten "Express" på sidan. Tre av dessa vagnar modiferades till '''S7''' och gick som utställningsvagnar till Postens utställningståg.

Nitton DF39 ändrades till '''DF40''' mellan 1986 och 1989 genom att samtliga vagnar fick lastbromsautomater. Med början 1990 byggdes nio DF40-vagnar till '''D40''' med ny inredning där postsorteringen tagits bort, vakuumtoalett, inbyggda slutsignaler, asbestsanering och anpassning till [[sth]] 160 km/h. Brevinkasten togs också bort. Ett nytt fönster med metallram sattes också in. Vagnarna fick senare littera '''D46'''. Dessa vagnar fick först ett gult och mörkblått målningsschema, senare blev de helt gula. 

Vagnar som inte konverterats till D46 skrotades under 1990-talet eller tidigare.

De nio D46-vagnarna överfördes till Green Cargo 2001 med littera '''Dbk'''. Dbk har använts i rena posttåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, men ställdes av senare. Netrail köpte tre vagnar av Green Cargo 2009, som återfick littera '''D46'''. Dessa användes för uthyrning i några år, men är numera avställda. En skrotades och två gick till museiföreningar.

===Huvuddimensioner DFo2===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />  
Yta postkupé: 33 m2<br/>
Resgodsyta: 23 m2<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo2.jpg|1000 px|SJ DFo2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo2 3910 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKAFM00093 
|}

===Modeller DFo2===
====Skala [[H0]]====
*[[SWB]]
*:- En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DFo33/DF33 släpptes 1999, katalognummer 142-2801 och 142-2901.
*:- En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DF39/DF40 släpptes 1999, katalognummer 142-3001.
*[[Dekaler & etsat]]
*:- En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DFo33/DF33.
*:- En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DF39.
====Skala [[N]]====
*[[Fleischmann]] har producerat en DF39 i 1970-talsutförande med vulster, katalognummer 8170.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://swen.kasoe.se/pictures/Fleischmann_8170.jpg
|-
| class="imageCaption" |Fleischmanns DF39 
|}

===Tryckta referenser DFo2===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo2 post- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 97-101 (Beskrivning), s 223-227 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Webreferenser DFo2===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/d46 Järnväg.net: DF21/DF33/DF39/DF40/D46/Dbk] (Bilder, beskrivning).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler och etsat] (Modeller i H0).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

==DFo18==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera '''DFo18'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer. 

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev '''DFo20a'''. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera '''Fo1-press'''. Efter 1970 blev littera '''F1TI'''. Underlittera TI togs bort 1975-1976.

Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera '''F4C'''. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera '''F4F'''. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till '''F46R''' i början på 1990-talet.

En F1 byggdes om till '''DF39A''' 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera '''DF40''' 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för [[sth]] 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera '''F52R'''.

Fyra F1-vagnar byggdes om till '''F4G''' 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev '''F46''' 1989. Dessa moderniserades 1991 till [[sth]] 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.

De återstående fem F1-vagnarna modifierades till '''F4CD''' 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera '''F4'''/'''F4R''' i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera '''F46'''.

Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera '''S7'''. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera '''S8'''. Denna har senare haft littera '''Qlr''' och '''S28'''.

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.

===Huvuddimensioner DFo18===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />  
Yta postkupé: 18 m2<br/>
Resgodsyta: 31 m2<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo18.jpg|1000 px|SJ DFo18.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902 
|}

===Modeller DFo18===
Någon modell av DFo18 är inte känd.

===Tryckta referenser DFo18===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Webreferenser DFo18===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).

==Fo4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 25 resgodsvagnar littera '''Fo4'''. De första elva (version 1) skilde sig från de återstående fjorton (version 2) i vissa detaljer. Version 1 hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. På version 2 hade man flyttat tjänstekupén till vagnsänden, och fick därmed en sammanhängande resgodsavdelning. Korgen var symmetrisk med fyra liggande och ett stående fönster per sida. Det stående fönstret satt vid tjänstekupén, så på version 1 satt det i mitten och version 2 i ena vagnsänden. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida. Version 1 hade slätt tak med snäckventiler, så hade även de fem första av version 2. Resterande vagnar hade sickat tak med snäckventiler. De sju första vagnarna fick boggier m/39, övriga boggier m/42. 

Fo4 var lik [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|trettiotalsvagnen med samma littera]], och de användes inledningsvis på samma sätt. Fo4 blev SJ:s sista resgodsvagn med "full boggivagnslängd", bland sextiotalsvagnarna levererades en kort boggivagn littera '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]]'''.

Vagnarna användes som resgodsvagnar på elektrifierade linjer i Sverige, i både snälltåg och olika tåg för paketgods.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till '''Fo14''' 1956.

En vagn byggdes om till duschvagn för dollartågen 1956, och fick nytt littera '''So7'''. Vagnen försågs med duschkabiner samt ett fotolaboratorium. En dörr på varje sida sattes igen. Littera för denna vagn blev '''S2''' 1970 och 1975 återställdes den till resgodsvagn.

Samtliga Fo14 modifierades för [[sth]] 130 km/h 1967 och gavs nytt littera '''Fo14r'''.

Resgodsvagnarrna fick littera '''F4R''' 1970. Underlittera '''R''' ströks 1973. Tre vagnar modifierades med inredning för sortering av fraktsedlar med nytt littera '''F4FR'''. Vagnarna användes i ett nattågspar Stockholm-Malmö.

Tretton vagnar försågs med lastlåskenor för rullbehållare från 1976 och framåt. Dessa vagnar fick littera '''F4C'''. Några av dessa vagnar fick Minden-Deutz-boggier från 1989 och fick då littera '''F4CR'''.

Tre vagnar modiferades för dansk elvämre 1977-1978 och fick först littera '''F4E''', ändrat till '''F4K''' 1978.

Kvarvarande vagnar började modifieras från 1990 i två steg, med rullportar, Minden-Deutz-boggier, [[sth]] 160 km/h, fasta slutsignaler och tjänstekupén borttagen. Fönstret vid tjänstekupén togs också bort på vissa vagnar. Vagnar av version 1 fick först littera '''F46''' och '''F46R''', tills tjänstekupén var borttagen. När modifierarna var klara blev littera '''F52''' med olika underlittera. Korgarna målades vita med grafitgrå rand upptill. Vagnarna märktes med "SJ expressgods" eller "SJ express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna slopades.

===Huvuddimensioner Fo4 (version 1/2)===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00/16,60+2,40 m<br />  
Resgodsyta: 52/53 m2<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Älvsbyn 1966.jpg|1000 px|Älvsbyn 1966.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Lastning och lossning av en Fo14 (version 2) i "Nordpilen" i Älvsbyn 1966 (detalj). Källa Digitalt museum JvmKBDB13639:02.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm 1960.jpg|1000 px|Stockholm 1960.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Snälltåg lämnar Stockholm C 1960. [[SJ ellok litt F|F]]-lok, [[#DFo2|DFo33]], Fo14 (version 2) och en [[#Co9b|Bo9b]]. Foto Seved Walther, Digitalt museum  JvmKBDB10424 
|}

===Modeller Fo4===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller släppte en Fo4 (version 1) 1943, katalognummer 5P.
*Wentzels
*:- 1943 kom en byggsats av en Fo4 (version 1) i trä och kartong, katalognummer J32M.
*:- 1955 kom en byggsats av en Fo4 (version 1) i plast, katalognummer JP6.
*Fa Hasselgren
*:- 1950 kom en Fo4 (version 1) som färdigmodell i trä och kartong.
*:- 1951 kom en Fo4 (version 1) som byggsats i trä och kartong.
*[[UGJ]]
*:- 1993 släpptes en F4 (version 1) med vulster.
*:- 1993 släpptes en Fo4 (version 1) med bälgar.

===Tryckta referenser Fo4===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 106-109 (Beskrivning), s 230-232 (Ritningar).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_S.pdf Specialvagnar S]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser Fo4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).

==F5a==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1952 och 1953 tog SJ emot 51 resgodsvagnar littera '''F5a'''. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 30 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade två liggande och ett stående fönster (vid tjänstekupén) per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. I vagnsänden med tjänstekupé fanns en öppen plattform med övergång, på den andra gaveln fanns en dörr och brygga för övergång men ingen bälg. Taket var sickat med snäckventiler.

F5a var en lätt moderniserad fortsättning på '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|F5]]''' ur trettiotalsgenerationen. Bland sextiotalsvagnarna byggdes en kort boggivagn för resgods som endast var något större, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''Fo5''']].

Vagnarna användes som resgodsvagnar i persontåg över hela nätet.

Femton vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter 1955 med littera '''F5a-press'''. Dessa återställdes dock till vanliga resgodsvagnar 1959 p.g.a. dåliga gångegenskaper.

Sju vagnar byggdes om för tjänst på färjeleden Helsingborg-Helsingör med littera '''F5b''' 1955. Vagnarna byggdes om för genomgång så att en korridor anlades jämte resgodsutrymmet, den öppna plattformen byggdes in och vagnen fick bälgar i bägge ändar. Resgodsytan blev 23 m2. Vagnarna sattes in i direkta vagngrupper från Köpenhamn och Malmö till Göteborg. När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''Fo5b''']] levererats gick F5b i samma omlopp som F5a och F5. 

Tolv vagnar byggdes om till elvärmevagnar för dieselloksdragna persontåg fr.o.m. 1959 med littera '''S17d'''. I resgodsutrymmet monterades en dieselmotor och en generator. De liggande fönstren ersattes med ventilationsgaller. Vagnarna märktes texten "Dieseleletrisk tågvärmevagn". S17d sattes in i dieselloksdragna persontåg på Kristianstad-Karlskrona, Bastuträsk-Skellefteå, Halmstad-Nässjö, Linköping-Hultsfred, Mellansel-Örnsköldsvik, Mora-Borlänge och Vännäs-Umeå. Sporadisk trafik har förekommit på andra linjer.

Vid litterareformen 1970 blev F5a '''FV2''', F5b '''FV3''' och S17d '''SV1'''.

FV3 slopades 1970-1974.

FV2 började slopas på 1970-talet och de sista slopades 1989. Många har blivit tjänstevagnar och bangårdsvagnar.

De flesta av de SV1 som inte skrotats hyrdes ut till IBAB 1993 för trafik på Inlandsbanan, och målades i ett nytt färgschema. Några såldes senare till IBAB, övriga lämnades tillbaka till SJ 1998 och ställdes av. En vagn hyrdes ut till VR och har därefter sålts till Tågab.

===Huvuddimensioner F5a===
Löb: 14,10 m<br />
Hjulbas: 9,60 m<br />  
Resgodsyta: 30 m2<br/>
Sth: 100 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F5a.jpg|1000 px|SJ F5a.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F5a 55155 1953. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB02373 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Dieseltåg 1970.jpg|1000 px|Dieseltåg 1970.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | [[SJ diesellok litt T43|T43]] 214 med S17d direkt bakom i persontåg 1970. Foto Sven-Ove Lundberg, Digitalt museum JvmKBED00334.
|}

===Modeller F5a===
====Skala [[H0]]====
*[[Vagnverkstaden]]
*:- 2018 släpptes en F5a/FV2 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-1.
*:- 2018 släpptes en F5b/FV3 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-2.
*:- 2018 släpptes en S17d/SV1 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-3.

===Tryckta referenser F5a===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5a resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 110-113 (Beskrivning), s 222 (Ritning).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_S.pdf Specialvagnar S]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Sjölund: "Provbygge. SV1 från Vagnverkstaden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

===Webreferenser F5a===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/fv2 Järnväg.net: FV2/FV3] (Bild).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna] (H0-modeller)

==Ro3==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Bland fyrtiotalsvagnarna levererades restaurangvagnar i två versioner, bägge med littera '''Ro3''' från början. Version 1 levererades i tre exemplar 1946, version 2 i femton exemplar 1953-1954. Bägge vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. I version 1 fanns det en dörrlös mellanvägg med glasrutor som delade av matsalsdelen. I version 1 var matsalen också dekorerad med intarsior på gavelväggarna, med olika motiv i de tre vagnarna. Köket i alla vagnar var försett med elektrisk köksutrustning, och hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en personaltoalett samt en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på kökssidan och tre mindre fönster på korridorsidan. Ett av fönstren på kökssidan vette mot kassörskans bås. På version 2 var fönsterhöjden lägre och bröstlisten därmed sänkt, liksom på [[#Ao5|'''Ao5b''']] och [[#ACo6|'''ACo6''']]. Alla vagnar fick boggier m/42 vid leverans. Vagnarna separerades med varsitt littera från 1955, då version 1 blev '''Ro3b''' och version 2 blev '''Ro3c'''.

Ro3 var lik sin föregångare med [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|samma littera i trettiotalsgenerationen]], och användes först i samma omlopp. Alla restaurangvagnar som levererats senare har haft köket i mitten av viktfördelningsskäl ([[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|'''RBo2''']], [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#R4R|'''R4R''']]).

Vagnarna användes först i snälltågsomloppen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. I de största snälltågen förstärktes ibland restaurangvagnarna med en cafévagn littera [[#Bo8cs|'''Bo8cs''']]. När Ro3c levererats flyttades Ro3b till annan trafik som Västkustbanan och trafik på Norrland. Ro3c sattes också in i lokdragna expresståg efter 1959. Efter tågplan 1968 minskade behovet av restaurangvagnar då andelen expresståg ökade samtidigt som sextiotalsgenerationens vagnar med enklare former av servering infördes ([[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|'''B1c''']], [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|'''RBo2''']]). Därefter användes många Ro3 som cafévagnar. 

På Ro3b hade man problem med ventilationen, vilket åtgärdades genom att fönsterluckor sattes in i matsalsfönstrens överkant redan innan 1950.

I mitten på femtiotalet fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. [[Sth]] höjdes till 130 km/h 1959. Platsen för kassörskan togs bort under andra halvan av 1960-talet, varvid fönstret sattes igen på Ro3c-vagnarna (men inte Ro3b).

Littera efter 1970 blev '''R3''' för Ro3c och '''R4''' för Ro3b. Sju R3 byggdes om för självservering 1976 och fick därvid littera '''R3G'''. Två av R4-vagnarna slopades 1979.

När [[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]] skulle införas 1983 byggdes sju R3-vagnar om för denna trafik, och anpassades för [[sth]] 160 km/h. Dessa vagnar fick littera '''R3F'''.

I mitten på 1980-talet byggdes den återstående R4 och två R3 om till konferensvagnar och användes som serveringsvagnar i konferenståg, med littera '''S2'''. Den f.d. R4 döptes också till "Cronstedts vagn" efter en tidigare generaldirektör. 

De sista R3-vagnarna slopades 1987. De två namnlösa S2-vagnarna slopades på 1990-talet, medan Cronstedts vagn gick i trafik till 2000.

===Huvuddimensioner Ro3===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />  
Sittplatser servering: 48<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ro3.jpg|1000 px|SJ Ro3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ro3 3747 år 1946. Möjligen visas vagnen upp på Stockholm C. Källa Digitalt museum JvmKDAF08148 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ro3c.jpg|1000 px|SJ Ro3c.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Ro3c i snälltåg på väg in till Vagnhärad 1960. Närmast efter går en [[#Co8cs|Bo8cs]] med kaféavdelning. Vagnen närmast kameran är möjligen en [[#SWB Co9|Bo14c]]. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB10124.
|}

===Modeller Ro3===
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
*:- 1950 kom en byggsats av en Ro3 i trä och kartong, katalognummer J92M.
*:- 1955 kom en byggsats av en Ro3b i plast, katalognummer JP5.
*[[Lima]] (samtliga katalognummer 9257)
*:- 1979 kom en R3 i rödbrun målning med vulster.
*:- 1981 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster.
*:- 1984 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt CityExpress.
*:- 1989 kom en S2R i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt med sju gula pilar (denna fanns endast i presentsats).
*[[SWB]]
*:- 1997 kom en Ro3b som en konverteringsplåt för en UGJ-vagn, katalognummer 140-4501
*[[Dekaler & etsat]]
*:- En etsplåt finns för att konvertera en UGJ-vagn till Ro3b.
====Skala [[N]]====
*[[Modellproduktion]] har etsplåtar för att konvertera en [[Fleischmann]]-vagn till en Ro3.

===Tryckta referenser Ro3===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 114-119 (Beskrivning), s 233-238 (Ritningar).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser - förebild Ro3===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r3 Järnväg.net: R3] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r4u Järnväg.net: R4] (Bilder och beskrivning).

===Webreferenser - modell Ro3===
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler och etsat] (Modeller i H0).

[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, N-skalemodeller).

==GDG BCo7cm==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
GDG tog emot två svetsade stålvagnar från ASJ 1945, littera '''BCo7cm'''. En vagn inregistrerades som GDJ 106 och en som SDJ 107. Vagnarna var inredda med tre andra klass kupéer med sammanlagt arton sittplatser, en öppen tredje klass avdelning med 22 sittplatser och en serveringsavdelning med disk och sexton sittplatser. Det fanns också två toaletter. Korgen var symmetrisk med tre stora fönster vid andra klass och sex fönster vid tredje klass och servering. Det fanns också ett smalt fönster i vagnsändarna. Taket var slätt med låga ventiler. Vagnarna var lackade i rödbrunt med svart tak och svart underrede. Vagnarna var försedda med boggier SJ m/39.

Vagnarna togs över av SJ 1948 med samma littera. Littera efter klassreformen 1956 blev '''ABo7cm'''. Littera blev '''RAB''' 1970. Bägge vagnarna omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] 1975. 
===Huvuddimensioner GDG BCo7cm===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 18<br/>
Sittplatser tredje klass: 22<br/>
Sittplatser servering: 16<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SDJ BCo7cm.jpg|1000 px|SDJ BCo7cm.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SDJ BCo7cm 107 vid leverans från ASJ 1945. Källa Digitalt museum JvmKAJA00993 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BCo7cm interiör.jpg|1000 px|BCo7cm interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Interiör från tredje klass avdelning. Källa Digitalt museum JvmKAJA00996.
|}

===Modeller GDG BCo7cm===
====Skala [[H0]]====
*2018 släppte [[Vagnverkstaden]] en modell av BCo7cm/ABo7cm/RAB med bälgar, katalognummer 101B.

===Tryckta referenser GDG BCo7cm===
Hans Helmstein & Svante Runberger: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Webreferenser GDG BCo7cm===
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]

==SWB Co9==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SWB tog emot fyra tredjeklass vagnar 1943 till 1944 som fick littera '''Co9''' och nummer 24-27. Vagnarna hade två öppna avdelningar med säten 3+1, med sammanlagt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva mindre fönster och två små fönster i varje ände. Taket var slätt med snäckventiler. Korgen var identisk med [[#Co8b - Co8d|'''Co8b''', '''Co8d''']] och [[#Co9b|'''Co9b''']]. Vagnarna hade boggier m/39 och vanliga runda hylsbuffertar, till skillnad från övriga vagnar av 1940-talsmodell.

Vagnarna togs över av SJ 1945 och fick littera '''Co4c'''. Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo14c'''. Littera efter 1970 blev '''B8'''. Samtliga omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']] eller [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] 1974-1975.

===Huvuddimensioner SWB Co9===
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />  
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 88<br/>
Sth: 120 km/h<br />  
Broms: tryckluft blockbroms<br />  
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co4c.png|1000 px|SJ Co4c.png]]
|-
| class="imageCaption" |SJ Co4c. Ur särtryck 263.
|}

===Modeller SWB Co9===
Någon modell av SWB Co9 är inte känd.

===Tryckta referenser SWB Co9===
Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Hans Helmstein & Svante Runberger: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

==Referenser==
Hans Helmstein & Svante Runberger: ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004 (Svenska personvagnsboggier).

Hans Helmstein & Svante Runberger: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Thomas Tell: "Ett riktigt svenskt snälltåg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Kitbash av Lima-vagnar till andra fyrtiotalsvagnar).