SJ personvagnar av 1940-talsmodell

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

På denna sida redovisas de vagnar av svetsad konstruktion, som levererades till SJ 1938-1954. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.

Inledning

På 1930-talet hade SJ infört personvagnar i hel stålkonstruktion i nitat utförande. Mot slutet av 1930-talet infördes personvagnar i svetsad konstruktion i stället för nitad, svetsade konstruktioner blev både starkare och lättare. Utformningen av de nya vagnarna var dock i stor utsträckning samma som på de nitade vagnarna. Många vagnar fick samma littera som sina nitade föregångare och hade identisk inredning. Det innebar att de var "trafikmässigt utbytbara" och kunde gå i samma omlopp. Vagnar av 1940-talets "standardmodell" fick samma längd som sina nitade föregångare, 23,5 m. Utformningen av vagnskorgarna liknade också de tidigare vagnarna, med tak med rak avslutning och vestibuler som var smalare än vagnen i övrigt. Korgbredden var också ungefär densamma, 3,135 m. Lastprofilen innebar begränsningar för möjligheterna till internationell trafik, så att vagnarna endast kunde gå i Sverige och Norge. Vissa vagnar med ångvärmeledning hade dock dispens för trafik till Köpenhamn. Precis som på de nitade vagnarna fick 1940-talsvagnarna en bröstlist under fönstren. Av hållfasthetsskäl försågs vagnarna med tre längsgående sickningar i korgplåten under bröstlisten. Samtliga vagnar i denna generation fick fönster av s.k. Hera-modell med träramar och rundade hörn. Alla vagnar fick elvärme, och många vagnar fick dessutom ångvärme för att kunna gå i trafik till Köpenhamn och på icke elektrifierade linjer i Sverige. Vagnarna fick elbelysning i form generatorbelysning med batteri. På de vagnar som fick täckta övergångar installerades bälgar av den typ som använts i Sverige sedan 1909. De flesta vagnar utrustades med boggie m/39.

Vissa av de svetsade vagnarna från denna period kom att avvika från "standardutformningen" som beskrivits ovan. De först byggda svetsade vagnarna fick inte sickningarna längs med sidorna. Det byggdes också en sovvagn för internationell trafik med mindre lastprofil, ACo2c. Lokaltrafikvagnen Co6 gjordes lägre och med annorlunda vestibuler som saknade bälgar. De sist tillverkade vagnarna var längre och hade lägre placerade fönster och därmed bröstlist (Ao5b och ACo6).

Vagnarna byggdes från början för en sth på 120 km/h. Vissa vagnar fick hastigheten höjd till 130 km/h, vilket betecknades med underlittera r fr.o.m. 1957.

Det visade det sig att svetsade konstruktionen innebar stora problem med rost. Därför kom ett stort antal av vagnarna ur denna generation att byggas om med nya korgar under perioden 1965-1985.

Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1980.

Vagnarna var samtliga målade med SJ röd 92 som korgfärg vid leverans, samt svart underrede. Taken var målade i svart fram till 1947, då målningen ändrades till silver (kallad aluminiumbrons). I mitten på 1950-talet ersattes denna i sin tur med en ljusgrå färg, och tio år senare kom en tydligt mörkgrå färg i stället.

När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga litterasystem, som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla personvagnslittera ut, på sittvagnar ändrades B till A och C till B. Dessutom infördes nya huvudlittera S för specialvagnar och WL för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för de nya vagnarna i sextiotalsserien.

Ett antal vagnar av denna typ byggdes också åt enskilda järnvägar. De flesta av dessa beskrivs här under den SJ-typ de utgår från. Några av de enskilda järnvägarnas vagnar av 1940-talsmodell avvek dock från SJ standardinteriörer, dessa redovisas nedan i separata artiklar (GDG BCo7cm och SWB Co9).

Huvuddelen av 1940-talsvagnarna som inte fått nya korgar slopades i slutet av 1980-talet och början på 1990-talet.

Översikt över vagnstyper

Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

Litt Typ I trafik Ombyggd Omlittrerad Ny ägare Ur trafik
Ao5 Sovvagn 1951 WL2 & WL3 (1976) WLAo5 (1956), WL6K, WL7 (1970) 2000
ACo2c Sovvagn (RIC) 1938 WLABo20u (1966) WLABo20 (1956), WL11 & WL12 (1970) 1989
ACo4, ACo5 Sovvagn 1946 WLABo4u (1963), WLABo1b (1969), WL9, WL2 (1980) WLABo4 & WLABo5 (1956), WL2, WL11, WL12, WL13 (1970) 1995
ACo6 Sovvagn 1954 WLABo6 (1956), WL3 (1970) 1995
Bo4b Sittvagn 1948 Bc (1964) Ao14b (1956), BC1 (1970) 1990
Bo5b Sittvagn 1945 Ao15b (1956), A5 (1970) 1990
BCo7b Sittvagn 1942 BC2 (1971) ABo7b (1956), AB7 (1970) 1990
BCo11b Sittvagn 1942 B3 (1976), BC2KT (1984) ABo11b (1956), AB4 (1970) 1984
Co6 Sittvagn 1940 Bo6b, B6G (1979) Bo6 (1956), B6 (1970) OHJ (1970), M-Train (1985) 1996
Co8b, Co8d Sittvagn 1942 A3, B3, BC2T (1974), B15F (1977) Bo8b & Bo8d (1956), B8 & B8B (1970), B12 (1985) 1989
Co8cs Cafévagn 1941 B10c (1965), A3 & B3 (1970) Bo8cs (1956), RB5 (1970) 1977
Co8f Sittvagn 1948 A3 & B3 (1970), B15 (1975), BC2KT (1984), Bo8f (1956), B8F (1970) 1992
Co9b Sittvagn 1942 A3 & B3 (1970) Bo9b (1956), B8 (1970) 1977
Co14 Sovvagn 1939 WL10, BC2T (1977), BC14 (1984) WLBo14 (1956), WL14 (1970) 1987
CFo4 Sitt- och resgodsvagn 1943 BFo14 (1956), BF2 (1970) 1988
D20 Postvagn 1948 BF5 (1968) BFV (1970) 1973
DFo2 Post- och resgodsvagn 1947 DFo35 (1966), DF39 (1972), DF21 (1975), DF40 (1986), F35C (1989), D40/D46 (1990) DFo33 (1948), DF33 & DF35 (1970), Dbk (2001), D46 (2009) GC (2001), Netrail (2009) 2001 (SJ), 2012? (Netrail)
DFo18 Post- och resgodsvagn 1950 DFo20a (1956), Fo1-press (1968), F4C (1976), F4G (1985), F4CD (1986) F1TI (1970), F46 (1989) 2000
Fo4 Resgodsvagn 1943 F4FR (1973), F46 (1990), F52 Fo14 (1956), F4R (1970) 2000
F5a Resgodsvagn 1952 F5b (1956), S17d (1959) FV2, FV3, SV1 (1970) IBAB, TÅGAB 1993 (SJ), 1998 (IBAB)
Ro3 Restaurangvagn 1946 R3G (1976), R3F (1983) Ro3b & Ro3c (1955), R4 & R3 (1970) 1987
GDG BCo7cm Cafévagn 1945 B3 (1975) ABo7cm (1956), RAB (1970) SJ (1948) 1975
SWB Co9 Sittvagn 1943 A3 & B3 (1974) Co4c (1945), Bo14c (1956), B8 (1970) SJ (1945) 1975

Förklaring till kolumnrubrikerna

Litt = Littera
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
GDG (Portalsida om GDG)
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

Ao5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1951 och 1954 tog SJ emot tio stycken sovvagnar littera Ao5 och tio sovvagnar littera Ao5b. När Ao5b levererats ändrades littera på på Ao5 till Ao5a. Vagnarna hade tolv kupéer som kunde bäddas med en eller två sovplatser. I Ao5a var en sovkupé ersatt med en tjänstekupé. Ao5a hade en standardkorg med tolv fönster parvis på varje långsida. Taket var sickat och hade snäckventiler. Ao5b hade sänkta fönster och sänkt bröstlist, samt tolv fönster parvis på varje långsida. Korgen på Ao5b var identisk med ACo6. Taket var sickat med låga ventiler. Ao5 hade boggier m/42 eller m/49 vid leverans.

Vagnarna sattes in i nattsnälltågen Stocholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, och gick i allmänhet parvis med en Ao5a och en Ao5b, så att en konduktör kunde serva bägge vagnarna. En vagn i varje Malmö-tåg fortsatte till Köpenhamn. Fem Ao5 fick högtalarutrusning för trafik och gick också i de s.k. dollartågen.

Vid klassreformen 1956 ändrades littera till WLAo5a respektive WLAo5b. Under 1957 byttes boggierna ut till Minden-Deutz på samtliga vagnar. Sth ändrades till 130 km/h 1959. Littera ändrades 1970 till WL6K respektive WL7.

Efter den ökade expresstågstrafiken med tågplan 1968 och ökad konkurerens från inrikesflyget minskade behovet av sovplatser i de högre klasserna. Samtliga WL6K byggdes om med trebädds universalkupéer 1976, och fick därmed littera WL2. Tjänstekupén behölls. WL7 byggdes om på samma sätt 1976, men utan tjänstekupé, med nytt littera WL3. Vissa WL2 och alla WL3 fick kupéfönstren utbytta mot fönster med metallramar.

WL2 slopades 1991-2000, och WL3 slopades 1992-1995.

Huvuddimensioner Ao5a/Ao5b

Löb: 23,50/24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,40/16,60+2,40 m
Sovplatser andra klass: 22/24
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga (Vapor)
Internationell trafik: Norge och till Köpenhamn.

SJ Ao5.jpg

SJ Ao5 4477 år 1953. Boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKDAF08133

SJ WLAo5a.jpg

SJ WLAo5a 1958. Boggier av Minden-Deutz-typ. Vagnen till vänster är en Yb från Waggon-Lits. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08825

Ao5 interiör.jpg

Interiör av sovkupé i Ao5. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB02317.

Modeller Ao5

Skala H0

  • 1983 släppte Lima en färdigmodell av en WL2 i rödbrun målning med vulster och metallinfattade fönster, katalognummer 9270.
  • SWB
    - 2000 släpptes en Ao5a, katalognummer 142-4001.
    - 2000 släpptes en WLAo5a, katalognummer 142-3901.
    - 2000 släpptes en WL2, katalognummer 142-4301.

Tryckta referenser Ao5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao5 1- och 2-klass sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 30-32 (Beskrivning), s 187-188 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao5b 1- och 2-klass sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 33-35 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Ao1 till ACo5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Ao5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Nytt på diskarna." i järnvägar! nr 3/1983, s 28 (Notis om Limas WL2).

Webreferenser Ao5

Järnväg.net: WL2 (Bilder och data).

Järnväg.net: WL3/WL7 (Bilder och data).

ACo2c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Efter påstötningar från Deutsche Reichsbahn tog SJ fram en sovvagn i stål att användas i trafiken Stockholm-Berlin, tidigare hade SJ endast trävagnar för denna trafik. Mellan 1938 och 1940 levererades fjorton ACo2c för att möta kravet. Underlittera 2 markerade här vagnar för internationell trafik. Vagnarna var inredda med sju sovkupéer bäddbara med en- eller två sovplatser (första och andra klass), och fem sovkupéer med tre sovplatser (tredje klass). Korgen hade sin förebild i tyska vagnar modell 1935/36 och hade släta sidor med bröstlist, smala vestibuler samt ett nitat tak med avrundade ändar. De första vagnarna hade dubbla rader med totalt 24 snäckventiler. Senare byggda fick cylindriska ventiler. Lastprofilen var anpassad för internationell trafik. Vagnarna hade boggier modell 1935 vid leverans. Dessa ersattes med Minden-Deutz-boggier mellan 1958 och 1964. Vagnarna var märkta för internationell trafik enligt RIC till Sverige, Norge och Tyskland. Denna utvidgades med Danmark, Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Polen efter andra världskriget.

Någon ny vagn för internationell sovvagnstrafik har inte byggts av SJ, men ett antal WL5DE hade dispens för trafik till Berlin under några år efter 2000.

Vagnarna började sättas in i trafiken till Berlin, men andra världskriget innebar snart att den trafiken upphörde. När internationell persontågstrafik kom igång igen under andra halvan av 1940-talet återkom sovvagnsförbindelser till Warzawa och senare till Berlin. Där sattes dessa vagnar in med en till två turer i veckan. I övrigt var vagnarna insatta i sovvagnstrafik till Norge och Danmark, samt i inrikestrafik. Waggon-Lits respektive DSG hade monopol på sovvagnstrafiken till Västeuropa, så där fick vagnarna inte användas.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera WLABo20, där underlittera 2x markerade internationell trafik. Samtidigt angavs internationellt littera WLAB4ü.

Fem av vagnarna byggdes om fr.o.m. 1966 så att tre tvåbäddskupéer byggdes om till universalkupéer bäddbara med en, två eller tre sovplatser. Då ändrades också kupéfönstren på de ombyggda kupéerna. Ombyggda vagnar särskildes med littera WLABo20u. Vissa vagnar fick samtliga fönster ersatta med nya med metallram.

RIC-märkningen för internationell trafik togs bort 1969. Vid litterareformen 1970 fick WLABo20 nytt littera WL11 och WLABo20u nytt littera WL12. Vagnarna togs ur trafik under 1980-talet och såldes eller skrotades, de sista 1989.

Huvuddimensioner ACo2c

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sovplatser andra klass: 14
Sovplatser tredje klass: 15
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: SE, NO, DE (RIC)

SJ ACo2c kupe.jpg

SJ ACo2c 3219 år 1938. Kupésidan. Boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKAGA00031

SJ ACo2c korr.jpg

SJ ACo2c 3221 år 1938. Korridorsidan. Källa Digitalt museum JvmKDAF08134

ACo2c interiör.jpg

Interiör av första klass sovkupé. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF05015

Modeller ACo2c

Skala N

Tryckta referenser ACo2c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo2c 1-, 2- och 3-klass sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 36-41 (Beskrivning), s 189-192 (Ritning).

Maskinbyrån: "Ao1 till ACo5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser ACo2c

Järnväg.net: WL11/WL12 (Bilder).

Mötesspåret: Internationella tåg genom Skandinavien (Mycket data om trafik och modeller).

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Svensk N-skalehistoria (Modeller i N).

ACo4 - ACo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1946 och 1950 tog SJ emot 30 sovvagnar littera ACo4. Tolv vagnar littera ACo5 leverades 1952. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. ACo5 var inredda med fem tvåbäddskupéer för första och andra klass, och sju trebäddskupéer för tredje klass. Korgen på både ACo4 och ACo5 hade tolv mindre fönster placerade parvis på bägge sidor. De första ACo4 hade slätt tak, de sista nio ACo4 och alla ACo5 hade sickat tak. Taket var försett med snäckventiler. ACo4 var försedda med boggie m/42 vid leverans, ACo5 var försedda med boggie m/49, den s.k. Hedinboggin.

ACo4 var inredd på samma sätt som ACo4 ur trettiotalsgenerationen, och gick indelningsvis i samma omlopp.

Vagnarna sattes i huvudsak in som kursvagnar på olika destinationer där sovvagnsförbindelser behövdes till orter vid bibanor eller andra typer av omvägar. För dessa förbindelser användes i regel vagnar med alla tre klasser.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera WLABo4 respektive WLABo5.

Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar i slutet på 1950-talet, och sth höjdes till 130 km/h 1959.

Fr.om. 1962 byggdes sexton WLABo4 och en WLABo5 om så att tre tvåbäddskupéer byggdes om till universalkupéer bäddbara för alla tre komfortklasser. Dessa vagnar fick nytt littera WLABo4u. Två WLABo4 och en WLABo5 byggdes om med elva universalkupéer 1969-70 och fick nytt littera WLABo1b.

Vid litterareformen 1970 fick ej ombyggda WLABo4 littera WL11 och ej ombyggda WLABo5 littera WL13. WLABo4u blev WL12 och WLABo1b blev WL2.

Alla kvarvarande WL11 byggdes om så att samtliga tvåbäddskupéer ersattes med universalkupéer. De gamla tredjeklasskupéerna ändrades ej. Dessa vagnar fick littera WL9. Fem WL13 byggdes likaledes om till WL9 1977-78, dessa byggdes dock om med enbart universalkupéer redan några år senare och fick därmed littera WL2. Vissa vagnar har fått fönstren ersatta med nya med metallramar.

WL9, WL12 och WL13 slopades i slutet av 1980-talet.

WL2 togs ur trafik 1990-95.

Huvuddimensioner ACo4/ACo5

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Sovplatser andra klass: 14/10
Sovplatser tredje klass: 15/21
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn/Endast Norge

SJ ACo4.jpg

SJ ACo4 1947 med boggier m/42. Källa Digitalt museum JvmKBFM00018.

Boggie m 49.jpg

Boggie m/49, den s.k. Hedinboggien. Källa Digitalt museum JvmKDAE12886.

Modeller ACo4 - ACo5

Skala H0

  • SWB
    - 2000 släpptes en ACo4, katalognummer 142-3501.
    - 2000 släpptes en WLABo4, katalognummer 142-3601.
    - 2000 släpptes en WL9, katalognummer 142-3701.
    - 2000 släpptes en WL2, katalognummer 142-3801.
    - 2000 släpptes en ACo5, katalognummer 142-4101.
    - 2000 släpptes en WLABo5, katalognummer 142-4201.

Skala N

  • Modellproduktion producerar etsplåtar för att konvertera en Fleischmann-vagn till ACo4.

Tryckta referenser ACo4 - ACo5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo4 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 42-44 (Beskrivning), s 193-194 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo5 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 45-46 (Beskrivning), s 195-196 (Ritning).

Maskinbyrån: "Ao1 till ACo5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser ACo4 - ACo5

Järnväg.net: WL2 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: WL9 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: WL11/WL12 (Bilder och beskrivning).

Modellproduktion (Hemsida, N-skalemodeller).

ACo6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1954 och 1956 tog SJ emot tjugo vagnar littera ACo6. Vagnarna var SJ:s första vagnar med s.k. universalkupéer, d.v.s. kupéer med tre bäddar som kunde bäddas för alla tre komfortklasser. ACo6 hade tolv sådana kupéer, samt två toaletter. Korgen hade sänkta fönster och sänkt bröstlist samt var längre än standardkorgen för 1940-talsvagnar. Korgen hade smala vestibuler. Fönstren satt parvis och hade träram. Korgen var identisk med Ao5b. De först levererade vagnarna hade boggie m/42.

Littera ändrades till WLABo6 1956. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier, sannolikt 1957. Sth höjdes till 130 km/h 1959. Ytterligare vagnar med samma inredning men med 1950-talskorg levererades 1957-1959.

Vagnarna användes i sovvagnskurser över hela landet.

Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera WL3. Vagnarna har fått vakuumtoaletter på 1980-talet, annars har vagnarna inte byggts om. Någon vagn har reparerats med fönster med metallramar.

Vagnarna togs ur trafik på mitten av 1990-talet.

Huvuddimensioner ACo6

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Sovplatser: 36
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ SJ WLABo6 3.jpg

SJ WLABo6 (eller WLAo5b) städas 1962, här försedd med Minden-Deutz-boggier. Vagnen till höger är DFo33 4547. Foto Lennart Welander, Digitalt museum JvmKBDM02860

Modeller ACo6

Någon modell av ACo6 är inte känd.

Referenser ACo6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo6 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 47-48 (Beskrivning), s 197-200 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Järnväg.net: WL3/WL7 (Bilder och data).

Bo4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tretton andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1948 och 1951. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt två toaletter. Korgen hade åtta större fönster på varje sida, samt små fönster i båda ändarna. Korgen var identisk med Bo5b. Taket var sickat samt försett med snäckventiler. Vid leverans var vagnarna försedda med boggie m/39.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4b av 1930-talsmodell, och användes från början i samma omlopp.

Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassrefomen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. I början på 1960-talet fick vagnarna nya boggier av Minden-Deutz-typ. Sth ökades till 130 km/h 1961 varvid vagnarna fick littera Ao14br.

Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet varför samtliga vagnar byggdes om till SJ:s första liggvagnar 1964-1970, med nytt littera Bc. Varje kupé inreddes med sex liggplatser. Efter 1970 ändrades littera till BC1.

Vagnarna återställdes tillfälligt till första klass sittvagnar 1979 med nytt littera A8. Dessa byggdes tillbaks till liggvagnar redan 1980-1981. Vagnarna slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Bo4b.jpg

SJ Bo4b 3989 vid leveransen 1948, försedd med boggier m/39. Källa Digitalt museum JvmKBFM00022

SJ Bc.jpg

SJ Bc i "Nordpilen" i Kiruna 1966. Källa Digitalt museum JvmKBDB13641:04

Modeller Bo4b

Skala H0

  • 1986 släppte UGJ en BC1 med vulstbälgar. 1996 kom den även med dragspelsbälgar.

Skala N

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 49-51 (Beskrivning), s 201 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: BC1 (Bild och beskrivning).

Modellproduktion (Hemsida, N-skalemodeller).

Bo5b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1945 och 1951 tog SJ emot sjutton andra klass salongsvagnar littera Bo5b. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen var en standardkorg med åtta stora fönster och två små fönster per sida. Korgen var identisk med Bo4b. Taket var slätt med låga ventiler på de fyra första vagnarna och sickat med samma slags ventiler på de följande. Vagnarna hade boggier m/39 vid leverans. Vagnarna var inredda likadant som de nitade stålvagnarna med samma littera, och gick från början i samma omlopp. Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao15b.

Vagnarna gick från börjar i snälltågen Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en Bo4b. Vagnarna användes bland annat i London-pilen Stockholm-Göteborg där tre vagnar (Bo, Co och CFo) växlades ned till London-kajen i Göteborg för direkttransport till Londonbåten. När lokdragna expresståg med Ra infördes 1955 höjdes sth för fem vagnar till 130 km/h, vilket markerades med littera Ao15br från 1957. När Ao2 infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.

Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ i slutet på 1950-talet eller i början på 1960-talet.

Senast 1964 byggdes en vagn om med barutrustning för användning i "dollartågen". Detta innebar att en bardisk sattes in och några stolar togs bort, samt att ett fönster sattes igen. Ytterligare en vagn byggdes senare om på liknande sätt, men med demonterbar barutrustning, och fönstret fick vara kvar.

Littera ändrades till A5 1970. Den permanent ombyggda barvagnen särskildes nu med littera S1.

Två A5 blev föremål för omkorgningsprogrammet, en till B3 1976 och en till BC2 1985.

Övriga ej omkorgade A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.

S1 återställdes till A5F 1980, men blev återigen till barvagn 1981. Den har gått med specialmålning som konferensvagn med vita ränder i fönsterhöjd, samt specialmålad för Skanska. 1996 målades den slutligen i blått och grafitgrått. Vagnen var godkänd för 160 km/h. Vagnen är numera överförd till Järnvägsmuseum.

Huvuddimensioner Bo5b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Bo5b.jpg

SJ Bo5b 3605 år 1945. Källa Digitalt museum JvmKABA01012

Bo5b tidning.jpg

Tidningsförsäljning ombord på Bo5b 1949. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01343.

Modeller Bo5b

Skala H0

  • Wentzels
    - 1945 kom en Bo5b som byggsats i trä och kartong, katalognummer J53M.
    - 1955 kom en Bo5b som byggsats i plast, katalognummer JP1.
  • UGJ
    - 1986 kom A5F som en byggsats i plast, med vulstbälgar.
    - 1986 kom en S1 byggsats i plast, märkt konferens på tåg.
    - 1990 släpptes en S1R med vit rand över fönstren.
    - 1996 kom en Ao15 med dragspelsbälgar.
  • SWB (ommålade UGJ-vagnar)
    - 1995 kom en IBAB A5, katalognummer 141-6101.

Tryckta referenser Bo5b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 52-55 (Beskrivning), s 202-203 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo5b

Järnväg.net: A5 (Bild och beskrivning).

BCo7b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot leveranser av 65 kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera BCo7b mellan 1942 och 1951. Vagnarna var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1) för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass på varje sida, samt sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. De tre första vagnarna hade slätt tak med snäckventiler, därefter fick vagnarna fläktventilation och tak utan ventiler. Vagnar byggda fr.o.m. 1948 hade sickat tak. Alla vagnarna var utrustade med boggie m/39 vid leverans.

Inredningen var identisk med BCo7b hos föregående generation, och vagnarna användes i samma omlopp. Bland sextiotalsvagnarna byggdes ABo3 med liknande inredning.

BCo7b sattes in i tåg där det inte fanns behov av en hel vagn för andra klass, och som kursvagnar där en vagn gick i flera tåg mellan start och destination. Alla vagnar hade ångvärme vilket innebar att kunde användas till Köpenhamn och på ånglinjer i Sverige. Vagnar med sth 130 km/h sattes också in i lokdragna expresståg.

Vagnarna fick littera ABo7b vid klassreformationen 1956. Några vagnar fick Minden-Deutz-boggier i slutet på 1950-talet och då också sth höjd till 130 km/h. Detta särskildes med littera ABo7br. Senare fick dessa vagnar åter boggier m/39 och i vissa fall sth sänkt till 120 km/h. Tio vagnar fick underlittera k 1964 för att markera att de var anpassade för trafik till Köpenhamn. Vagnarna fick littera AB7 och AB7R 1970. Vissa vagnar har senare fått takventiler.

Tre vagnar omkorgades till A3/B3 och 21 till BC2 1971-1972.

Återstående ej omkorgade vagnar slopades mellan 1987 och 1990.

TGOJ tog emot en vagn av denna typ 1948, med littera BCo. Denna fick dock Hedin-boggier, av SJ kallade m/49. Vagnen fick ett grönt färgschema mot 1950-talets slut. Denna vagn fick littera ABo7 1956 och AB7 1970.

Huvuddimensioner BCo7b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 20
Sittplatser tredje klass: 46
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.

SJ BCo7b.jpg

SJ BCo7b 3824 på 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03966

Londonpilen 1951.jpg

En BCo7b och en Co8b ur Londonpilen växlas förbi Skeppsbron i Göteborg på väg till Londonkajen 1951. Foto Bengt Nordin, Digitalt museum JvmKBED00301:01.

Modeller BCo7b

Skala H0

  • Wentzels
    - 1945 kom en BCo7d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J54M.
    - 1955 kom en BCo7d som byggsats i plast, katalognummer JP2.
  • UGJ
    - 1986 kom en AB7 med vulster.
    - 1988 kom en AB7 med vulster, annat vagnsnummer.
    - 1996 kom en ABo7 med bälgar.
  • SWB (ommålade UGJ-vagnar)
    - 1996 kom en TGOJ "ABo7b" (ABo7), katalognummer 141-5101.
    - 1998 kom en TGOJ "BCo7b" (BCo), katalognummer 141-5201.
  • NMJ
    - 2010 kom två BCo7b med bälgar, brun korg, svart tak, svart underrede och SJ-märkning i futura. Katalognummer 220.101 och 220.102.
    - 2010 kom en BCo7b med bälgar, brun korg, silverfärgat tak, svart underrede och SJ-märkning i futura. Katalognummer 220.103.
    - 2010 kom två ABo7b med bälgar, brun korg, silverfärgat tak, svart underrede och SJ-märkning i futura. Katalognummer 220.201 och 220.202.
    - 2010 kom en TGOJ ABo7b med bälgar, grön korg, silverfärgat tak, svart underrede och märkning i futura. Katalognummer 220.301.

Tryckta referenser BCo7b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 63-65 (Beskrivning), s 207 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Sören Svensson & Svante Runberger: "Första- och andraklassvagnar litt BCo7b." i järnvägar! nr 1/1987 (Beskrivning och ritning).

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser BCo7b

Järnväg.net: AB7 (Bilder och beskrivning).

Modelltåg.se: Statens Järnvägar litt BCo7b/ABo7b (NMJ:s modell).

Modelltåg.se: TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt ABo7b (NMJ:s modell).

BCo11b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1942 och 1948 tog SJ emot sju andra och tredje klass sittvagnar littera BCo11b. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och två kupéer och två dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. De två första vagnarna hade slätt tak med tio snäckventiler, de övriga sickat tak utan ventiler. Alla vagnar hade boggier m/39 vid leverans.

Vagnarnas inredning var identisk med BCo11b ur den föregående generationen, och vagnarna användes i samma omlopp. I sextiontalsserien utvecklades ABo2 med liknande inredning.

BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen.

Nytt littera vid klassreformen 1956 blev ABo11b.

Ångvärmen avlägsnades 1966 varvid trafiken till Köpenhamn upphörde. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier och sth höjdes till 130 km/h 1969. Vagnarna återfick senare m/39-boggier men sth 130 km/h behölls.

Littera blev AB4 1970. Samtliga vagnar omkorgades mellan 1976 och 1984 till B3 och BC2KT.

Huvuddimensioner BCo11b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 12
Sittplatser tredje klass: 64
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.

SJ BCo11b.png

SJ BCo11b. Ur särtryck 263.

BCo11b interiör.jpg

Interiör av dubbelkupé i tredje klass 1945. Foto W. Söderlind, Digitalt museum JvmKDAF04723.

Modeller BCo11b

Skala H0

  • Wentzels
    - 1945 kom en BCo11b som byggsats i trä och kartong, katalognummer J55M.
    - 1955 kom en BCo11b som byggsats i plast, katalognummer JP3.
  • UGJ
    - 1986 kom en AB4 som plastbyggsats med vulster.
    - 1992 kom en ABo11b som plastbyggsats med bälgar.
    - 1992 kom en AB4 som plastbyggsats med bälgar.

Tryckta referenser BCo11b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 66-67 (Beskrivning), s 208-209 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Co6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1940 och 1949 tog SJ emot 171 vagnar littera Co6 för lokaltrafik. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar, en dörrlös skiljevägg, säten 3+2 och sammanlagt 98 sittplatser. I ena änden fanns en toalett och i andra änden en tjänstekupé i 33 av vagnarna. Övriga vagnar hade två fällsitsar i stället för tjänstekupén. Korgen var lägre och kortare än standard och försedd med bröstlist och tre sickningar under. Vagnarna hade tio stora fönster på varje sida och ett litet fönster på ena sidan vid toaletten. Vestibulerna var förstorade och hade två dörrar på varje sida och övergång med dörr men utan bälgar. Taket var slätt med sex cylindriska ventiler eller snäckventiler, och avrundat mot ändarna. Vagnarna levererades med boggie m/39 och vanliga hylsbuffertar. Målningen vid leverans var korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede, med ett undantag (se nedan).

En vagn levererades för att gå som släpvagn med Xoa4 i lokaltrafiken till Malmö och fick manöverledning för multippelkoppling och anpassat bromssystem. Denna vagn målades ljusgul och grön samt särskildes med littera Co6b. Ytterligare fem vagnar byggdes om för denna trafik 1944 men dessa målades inte om. Alla vagnar återställdes till vanliga Co6 1946.

Bland trettiotalsvagnarna byggdes ett fåtal Co13 för lokaltrafik. Co6 är SJ:s sista vagnstyp för lokatrafik, därefter har motorvagnar använts.

Co6 användes främst till lokaltrafik i Stockholmsområdet, men även andra större städer har haft lokaltrafik med Co6. Från början gick en resgodsfinka F1 med i lokaltågen för att ha en tjänstekupé och resgodsmöjlighet. När resgodshanteringen i lokaltågen togs bort 1964 ersattes denna med en Bo13, där ena kupén användes som personalutrymme. Co6 saknade belysningsgenerator och kunde därför bara användas i elloksdragna tåg. En vagn modifierades dock för trafik på SNJ 1953 och fick dessutom kamin för uppvärmningen. För trafik mellan Södertälje C och Södertälje S gick tåg med en Ha/Hb i varje ände, vid denna trafik var dock bara det främre loket verksamt. Vagnarna användes också som insatsvagnar i fjärrtåg vid högtrafik.

Vagnarna fick littera Bo6 vid klassreformen 1956. Ett antal vagnar byggdes om med färre platser omkring vestibulerna för att underlätta på- och avstigning samt ge bättre ståplatsutrymme. Dessa fick sammalagt 92 sittplatser och så småningom littera Bo6a. Vagnar som hade kvar alla sittplatser fick littera Bo6b. En vagn fick också littera Bo6c av oklara skäl. Ett trettiotal vagnar fick boggier m/49, Hedinboggien, i början på 1960-talet.

Vid litterareformen 1970 fick vagnar för trafik i Stockholmsområdet littera B6 respektive B6F för vagnar med tjänstekupé. Vagnar som användes i trafik i andra delar av Sverige fick littera B6G och B6FG.

Leveransen av X1 innebar att behovet av lokaltågsvagnar i Stockholm minskade, vilket gjorde att vagnarna började slopas 1969. Oljekrisen 1973 innebar dock att många av dessa återinsattes i trafik. B6-vagnarna fick aldrig vulster i SJ-trafik.

För trafik Göteborg-Alingsås fick en del vagnar multippelkabel för drift med två Hg2 1979. Dessa vagnar fick littera B6GL och B6FGL.

Två vagnar såldes till danska OHJ 1970. Vagnarna skrotades efterhand från 1970, flera vagnar har också använts som tjänstevagnar i olika syften. Sex vagnar såldes till M-Train 1985 för användning som utställningsvagnar, dessa fick till slut bälgar. M-Train gav vagnarna littera S6. De sista vagnarna som fanns kvar hos SJ skrotades 1996.

SNJ tog emot två Co6 1945, nr 6 och 7. Dessa var identiska med SJ:s vagnar förutom att de värmdes upp med kokskamin. Littera ändrades till Bo6 1956. Vagnarna togs aldrig över av SJ och avställdes 1968.

Huvuddimensioner Co6

Löb: 21,90 m
Hjulbas: 15,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 98
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: -

SJ Co6.jpg

SJ Co6 3933 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKBFM00021

SNJ Co6.jpg

SNJ Co6 6 vid leveransen 1945. Källa Digitalt museum JvmKBFM00011

Modeller Co6

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1942 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 1P.
  • Wentzels
    - 1945 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalogummer J66M.
  • MJ-Hobbyexperten
    - 2001 kom en B6F som färdigmodell i samarbete med CM-Laser.
  • På spåret:
    - 2008 kom tre olika Co6 i rödbrunt och svart, katalognummer 500.1, 500.2 och 500.3.
    - 2008 kom tre olika Bo6 i rödbrunt, silver och svart, katalognummer 500.4, 500.5 och 500.6.
    - 2008 kom en B6G i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.7.
    - 2008 kom två olika B6 i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.8 och 500.9.

Tryckta referenser Co6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co6/Co6b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 71-76 (Beskrivning), s 212 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: Nynäsbanan (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co6

Järnväg.net: B6 (Bilder och beskrivning).

Modelltåg.se: PSMF-På Sporet Personvagnar

Co8b - Co8d

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 86 tredje klass sittvagnar littera Co8d. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket var slätt med nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/39. Inredningen var identisk med Co8d ur den föregående vagnsgenerationen.

En variant med barnkupé levererades 1945-1946 med littera Co8b i 25 exemplar. Den skiljde sig från Co8d genom två kupéer var förenade med ett skötutrymme med toalett och tvättställ. Korgen var identisk med Co8d. De sist byggda tolv vagnarna hade fläktventilation och saknade takventiler.

Co8d hade samma inredning som Co8d bland trettiotalsvagnarna, och användes i samma omlopp. Co8b och d fick en efterföljare i form av Bo5 i sextiotalsgenerationen.

Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen på 1940- och 1950-talen. Vagnarna hade vidare ångvärme, vilket innebar att de också kunde användas på ej elektrifierade linjer. Co8b gick i de flesta dagsnälltåg på både elektrifierade och ej elektrifierade linjer, men barnkupén angavs inte särskilt i tidtabellen.

Mellen 1949 och 1959 byggdes samtliga Co8d om till Co8b. Littera vid klassreformen 1956 blev Bo8b respektive Bo8d.

När Bo5b-vagnarna började införas började Bo8b-vagnarna omkorgas, så att 62 vagnar omkorgades till A3/B3 och sjutton till BC2. Vissa vagnar fick Minden-Deutz-boggier på 1960-talet, och höjd sth till 130 km/h. Detta markerades med littera Bo8bm. På några vagnar som ej omkorgats togs barnkupéerna bort. Dessa vagnar fick åter 86 sittplatser.

Littera efter 1970 för ej ombyggda vagnar blev B8 respektive B8B. De vagnar som ej hade omkorgats 1977 byggdes om med ny bekvämare inredning i avdelningarna, varvid antalet sittplatser minskade med åtta. Dessa vagnar fick nytt littera B15F. Littera ändrades till B12 1985 för de vagnar som inte hade barnkupé. Vagnarna slopades 1988-1989.

GDJ och SDJ tog emot varsin vagn av typ SJ Co8d 1945, GDJ 217 och SDJ 218. Dessa togs över av SJ 1948.

Huvuddimensioner Co8b/Co8d

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 82/86
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Co8d.jpg

SJ Co8d 3484 vid leveransen 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00039

Co8d interiör.jpg

Interiör av tredje klass avdelning 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00034.

SJ Bo8b.jpg

SJ Bo8b 3530 år 1969. Foto Unvér, Digitalt museum JvmKBDB14199:01

SJ B15.jpg

B15B väntar på transport till Tyskland och skrotning i Malmö 1990. Lägg märke till vulster, märkning med "frimärke" och MD-boggier. Foto Ola Ahlström

Modeller Co8b/d

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1943 kom en byggsats av en Co8d i trä och kartong, katalognummer 3P.
  • Wentzels
    - 1943 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J62M.
    - 1955 kom en Co8d som byggsats i plast, katalognummer JP4.
  • Fa Hasselgren
    - 1950 kom en Co8d som färdigmodell i trä och kartong.
    - 1951 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong.
  • UGJ
    - 1986 kom en B15F med vulster.
    - 1988 kom en Bo8b/B8B/B15F med bälgar.
  • NMJ
    - 2009 släpptes tre olika Co8d med bälgar i rödbrunt och svart. Katalognummer 221.101, 221.102 och 221.103
    - 2009 släpptes två olika Bo8d med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.201 och 221.202.
    - 2009 släpptes en Bo8b med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.203.
  • Vagnverkstaden
    - 2018 släppte Vagnverkstaden en Co8b/d, Bo8b/d med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 107B
    - 2018 släppte Vagnverkstaden en B15B med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 107V

Tryckta referenser Co8b/d

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 82-83 (Beskrivning), s 214-215 (Ritning).

GDG: "Del 3. Person, post och resgodsvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co8b/d - förebild

Järnväg.net: B8 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: B15 (Bilder och beskrivning).

Webreferenser Co8b/d - modell

Lokstallet.se: Personvagnar (Har marknadsfört UGJ:s byggsatser).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8d/Bo8b (NMJ:s modell).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Co8cs

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1941 och 1946 tog SJ emot 26 kombinerade café och tredje klass sittvagnar litter Co8cs. Vagnarna var inredda med en caféavdelning med serveringsdisk med 24 sittplatser, samt en mindre och en större avdelning för tredje klass och två helkupéer med sammanlagt 54 sittplatser. Det fanns också en toalett. Korgen var identisk med Co8b och Co8d med elva fönster på varje korgsida samt två mindre fönster i varje korgände. Två fönster vid serveringsavdelningen fick senare vertikala glasjalusier. Alla vagnar hade slätt tak med en större cylindrisk ventil och två Flettner-rotorer i caféänden. Vagnarna levererades med boggier m/39.

Liknande cafévagnar fanns bland trettiotalsvagnarna med littera Co8c. I sextiotalsgenerationen kom en ny cafévagn littera B1c.

Co8cs användes som serveringsvagnar i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn. Alla vagnar hade ångvärme och kunde användas på ej elektrifierade linjer såsom forna OKB, SWB, Nässjö-Kalmar och Borlänge-Mora. Cafévagnar aviserades i Sveriges Kommunikationer med en svart ruta med ett vinglas i. Tre vagnar sattes Göteborg-Karlskrona där det fortfarande gick vagnar med vakuumbroms varför de tre första Co8cs utrustades med genomgångsledning för detta. Vagnarna användes också som komplettering till restaurangvagnar när det var större efterfrågan.

Tidigt 1955 godkändes en vagn för sth 130 km/h. Vid klassreformen 1956 blev littera Bo8cs. Vissa vagnar fick ångvärmen avlägsnad före 1959. Senare fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. Dörrarna i caféänden spärrades av så småningom, och ett väggskåp sattes upp över diskbänken på 1960-talet vilket innebar att ett fönster sattes igen.

Fem vagnar omkorgades till B10c 1965-1968. Littera på återstående Bo8cs ändrades till RB5 1970. Två vagnar byggdes om till mätvagnar 1972, återstående vagnar omkorgades till A3/B3.

Huvuddimensioner Co8cs

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 54
Sittplatser servering: 24
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms (tre vagnar genomgångsledning för vakuum)
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Co8cs.jpg

SJ Co8cs 3465 i ångtåg ca 1950. Foto Eric Lundquist, Digitalt museum JvmKBDN00870

Modeller Co8cs

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1943 släppte Skandia-modeller en byggsats av en Co8c i trä och kartong, katalognummer 3P.
  • Vagnverkstaden
    - 2018 släpptes en Co8cs/Bo8cs med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 102B.
    - 2018 släpptes en RB5 med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 102V.

Tryckta referenser Co8cs

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8cs kafé- och 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 80-81 (Beskrivning), s 213 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Sören Svensson & Svante Runberger: "Kafévagn littera Co8cs." i järnvägar! nr 4/1986 (Beskrivning och ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co8cs

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Co8f

Tillbaka till toppen

Beskrivning

En ny version av Co8-vagnarna levererades 1948-1952 i 128 exemplar, som gjordes något rymligare genom att en kupé togs bort. Littera blev Co8f. Vagnarna var inredda med en dubbelkupé med sexton sittplatser i ena änden och två enkelkupéer i andra änden, med åtta platser vardera. Mellan kupéerna låg två avdelningar med inredning 3+1, sammanlagt 78 sittplatser. Dessutom fanns två toaletter. Korgen var symmetrisk med tio fönster per sida och två små fönster i varje vagnsände. Fönstren var något större än på tidigare tredjeklassvagnar. Taket var sickat och saknade ventilatorer. Samtliga vagnar hade boggie m/39 vid leverans.

Vagnarna ersatte äldre Co8-vagnar i dagsnälltågen, på såväl elektrifierade linjer som ånglinjer. Tio vagnar anpassades för att gå som andraklassvagnar i de första lokdragna expresstågen.

Tio vagnar fick sth 130 km/h från 1955. Littera efter klassreformen 1956 blev Bo8f, vagnar som var godkända för trafik till Danmark fick underlittera k. På sextiotalet fick många vagnar Minden-Deutz-boggier vilket markerade med underlittera m. Övriga vagnar som fick gå i 130 km/h fick istället underlittera r. Vissa vagnar återfick senare boggie m/39.

Vagnarna fick littera B8F 1970, varvid de tidigare underlittera k, m och r slogs samman till R. Fyra vagnar omkorgades till A3/B3 och sex vagnar till BC2.

B8F som inte omkorgats fick ny inredning i de öppna avdelningarna med bekvämare stolar placerade 2+2 under andra halvan av 1970-talet. Vagnarna fick därmed sammanlagt 74 sittplatser. Dessa vagnar fick littera B15. Återstående B15 slopades 1988-1992.

TGOJ köpte tre Co8f 1949 (nr 50-52) av samma typ som SJ, men med Hedinboggier. Dessa fick littera Bo8f 1956 och B8F 1970. Från femtiotalets slut målades vagnarna gröna. Vagnarna byggdes om i likhet med SJ:s vagnar till B15 1979.

Huvuddimensioner Co8f

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 78
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, vissa vagnar till Köpenhamn.

SJ Co8f.jpg

SJ Co8f 3976 i Kalmar 1948. Källa Digitalt museum JvmKAFM00109

SJ Bo8f.jpg

SJ Bo8f 4498 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08831

Modeller Co8f

Skala H0

  • UGJ
    - 1986 släpptes en B8FR med vulster.
    - 1986 släpptes en B15 med vulster.
    - 1993 släpptes en Bo8f med bälgar.
    - 1993 släpptes en B15 med bälgar.
  • SWB (ommålade UGJ-vagnar)
    - 1996 släpptes en TGOJ Bo8f, 141-4101.
    - 1996 släpptes en TGOJ Co8, 141-4201.

Tryckta referenser Co8f

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8f 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 84-85 (Beskrivning), s 216 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co8f

Järnväg.net: B15 (Bilder och beskrivning).

Co9b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 21 tredje klass sittvagnar littera Co9b. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och fyra dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade slätt tak med elva snäckventiler. Korgen var identisk med svetsade Co8b - Co8d. Vagnarna levererades med boggier m/39.

Inrdeningen var identisk hos 1930-talsvagnarna med samma littera, och vagnarna användes i samma omlopp. Några fler sittvagnar med enbart kupéer har SJ inte byggt.

Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo9b. Tretton vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera Bo9bu. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera B8, oavsett om de hade tjänstekupé eller inte. Samtliga vagnar omkorgades till A3 och B3 under 1970-talet.

Huvuddimensioner Co9b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 80
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Bo9b.jpg

SJ Bo9b 3508 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08830

Modeller Co9b

Skala H0

Tryckta referenser Co9b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 86 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Co14

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland SJ:s första svetsade vagnar fanns fem tredjeklass sovvagnar littera Co14 (version 1) som levererades 1939. Dessa var mycket lika den nitade versionen. Ytterligare 23 Co14 leverades 1947-1950 (version 2), nu med korg i enlighet med standard för för 40-talsvagnarna. Inredningen i bägge versionerna var identisk, tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen på version 1 saknade sickningar och var lik den nitade versionen förutom nitskallarna. Vagnen hade sex stora fönster, ett något mindre och två små fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster och två toalettfönster på kupésidan. Taket var fortfarande nitat. Version 1 levererades med boggier m/35. Version 2 hade en standardkorg med tretton fönster på varje långsida, samt tak med snäckventiler. Taket var sickat på vagnar byggda fr.o.m. 1948. Fjorton vagnar ur version 2 hade ångvärme för trafik i Danmark. Version 2 levererades med boggier m/42. Boggierna byttes ut mot Minden-Deutz-boggier vid ett senare tillfälle på samtliga vagnar.

Co14 hade från början identisk inredning med samma littera ur trettiotalsgenerationen, och användes på samma sätt. En ny sovvagn med inredning enbart för lägre klass byggdes först på 1990-talet, WL6.

Vagnarna har använts tillsammans med sovvagnar Ao och ACo som förstärkning i tåg där det fanns stor efterfrågan på billiga biljetter. De har också använts för permissionsresor för värnpliktiga och i vintertrafik till fjälltrakterna. Vagnar med ångvärme användes i huvudsak för trafik till Köpenhamn.

Littera efter 1956 blev WLBo14. Version 1 försågs så småningom också med snäckventiler på taket. Vagnar med ångvärme för trafik i Danmark fick littera WLBo14k 1964. Vid litterareformen 1970 blev littera WL14. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort.

På försök med en annorlunda utformning av kupéerna, med saxade kupéer över och under varandra, byggdes två vagnar av version 2 om till nytt littera WL10. Då fick vagnarna också ett förhöjt tak över kupéerna. Övriga vagnar av version 2 byggdes om med nya korgar till liggvagnar littera BC2 på 1970-talet.

De återstående fyra vagnarna av version 1 byggdes om till liggvagnar littera BC14 1984.

BC14 och WL10 slopades 1987.

Huvuddimensioner Co14 (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60/16,60+2,40 m
Sovplatser: 39
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El/El, ånga Vapor för fjorton vagnar
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn för fjorton vagnar

SJ Co14.jpg

SJ Co14 3277 (version 1) 1939. Boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKAFM00052.

SJ WLBo14.jpg

SJ WLBo14 (version 2) 1958. Boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08828.

Modeller Co14

Skala H0

Tryckta referenser Co14

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 87-91 (Beskrivning), s 189-192 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co14

Dekaler och etsat (Modell i H0).

CFo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 21 kombinerade sitt- och resgodsvagnar littera CFo4. Vagnarna hade fyra kupéer med sammanlagt 32 sittplatser i tredje klass, en resgodsavdelning med 25 m2 lastyta samt korridor för passage, en tjänstekupé och toalett. Korgen var symmetrisk och något smalare än standard för att ge utrymme för skjutdörrarna vid resgodsavdelningen. Vid kupéerna fanns fyra mindre fönster samt ett smalt fönster vid toalettänden på bägge sidor. Resgodsavdelningen hade två liggande fönster och ett större stående fönster i tjänstekupéänden. De sju första vagnarna hade slätt tak, övriga sickat. Samtliga vagnar hade snäckventiler. Alla vagnarna levererades med boggier m/39. Fjorton vagnar fick ångvärme och sex av dessa var godkända för trafik till Danmark.

CFo4 fick en efterföljare i form av BFo4 i femtiotalsgenerationen.

Vagnarna ersatte de äldre CFo5-vagnar med träkorg som gick i snälltågen.

Vid klassreformen 1956 blev littera BFo14. År 1964 särskildes de sex Danmarksvagnarna med littera BFo14k. Littera efter 1970 blev BF2 respektive BF2K. Ångvärmen togs bort 1975-1977. Samtliga vagnar slopades 1988. En vagn återinsattes i trafik 1989 men slopades ånyo efter en kort tid. Fem vagnar såldes till NSB 1988 där de gick trafik till 1991.

Huvuddimensioner CFo4

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 32
Resgodsyta: 25 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE) (fjorton vagnar även ånga Vapor)
Internationell trafik: Norge (sex vagnar även trafik till Köpenhamn).

SJ CFo4.jpg

SJ CFo4 4091 år 1950. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01436

Modeller CFo4

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1943 kom en byggsats av en CFo4 i trä och kartong, katalognummer 4P. Har också funnits som Wentzels J94M.
  • UGJ
    - 1993 släpptes en BF2 med vulster.
    - 1993 släpptes en BFo14 med bälgar.

Tryckta referenser CFo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "CFo4 3- klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 92-94 (Beskrivning), s 221 (Ritning).

Maskinbyrån: "C3c till CF4" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Staffan Sävenfjord & Svante Runberger: "Kombinerad sitt- och resgodsvagn." i järnvägar! nr 4/1987 (Beskrivning och ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser CFo4

Järnväg.net: BF2 (Bilder).

D20

Tillbaka till toppen

Beskrivning

För färjetrafiken Helsingborg-Helsingör byggdes en särskild postvagn i ett exemplar 1948, littera D20. Vagnen var kort för att passa på färjorna tillsammans med två boggievagnar. Vagnen var inredd med postkupé och ett förvaringsutrymme på tillsammans 20 m2. Korgen var kort och smalare än standard samt saknade sickning. På sidorna fanns dubbeldörrar till förvaringsutrymmet och två fönster på ena sidan och ett fönster på andra sidan. Det fanns också ett brevinkast på varje sida. Det fanns en vestibul med dörrar i ena änden, men ingen övergång till andra vagnar. Taket var slätt med snäckventiler, sju fönster och en skorsten.

Vagnen användes i färjetrafiken till 1956. Därefter stod den avställd en längre tid. År 1968 byggdes vagnen om för att användas som konduktörsvagn i lokalgodståg med nytt littera BF5. I detta skick gick vagnen i lokalgodståg Storuman-Hoting och Vansbro-Särna. Vagnen fick littera BFV 1970 och slopades 1973.

Huvuddimensioner D20

Löb: 9,30 m
Hjulbas: 6,00 m
Yta postkupé: 20 m2
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor, kamin.
Internationell trafik: Norge, Danmark.

SJ D20.jpg

SJ D20 på 1960-talet. Källa Digitalt museum POST.053032

Modeller D20

Skala H0

  • 2016 släppte Vagnverkstaden en D20 som byggsats med plastkorg, katalognummer 100-1.

Tryckta referenser D20

Hans Helmstein & Svante Runberger: "D20 postvagn." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 95-96 (Beskrivning), s 219-220 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Lars Sjölund: "Provbygge. SJ littera D20 3908 i H0 från Vagnverkstaden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2016.

Webreferenser D20

Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna (H0-modell)

DFo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1947 och 1957 skaffade SJ 31 post- och resgodsvagnar med ursprungligt littera DFo2. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället DFo33. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var slätt på de första tio vagnarna och sickat på övriga. Taket var försett med sju fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Bland trettiotalsvagnarna fanns en liknande större postvagn, DFo3. Den närmaste efterföljaren till DFo33 är DFo28 bland sextiotalsvagnarna.

Vagnarna användes som postkupéer i inrikes trafik på elektrifierade linjer. De har också gått i nattågssnälltågsparet 13/14 mellan Stockholm och Oslo.

Tre vagnar byggdes om för att gå i par med Do36 1954, och fick nytt littera DFo33a. Två vagnar byggdes om 1962 och ytterligare en 1966, genom att toaletten och tjänstekupén togs bort till nytt littera DFo35. Dessa ersatte Do36 i parkopplingen med DFo33a.

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

År 1970 ändrades DFo33 till DF33, DFo33a till DF33G och DFo35 till DF35.

Mellan 1972 och 1978 byggdes 21 vagnar om till littera DF39 genom att postutrymmet utökades till 39 m2 och två fönster på ena sidan sattes igen. Skjutdörrarna till resgodsavdelningen byttes ut till dubbeldörrar. De fyra sista vagnarna fick lastbromsautomat vilket särskildes med littera DF39A.

Mellan 1975 och 1976 byggdes nio vagnar (som inte ändrats till DF39) om med ett mindre postutrymme på 21 m2 och lastlåsskenor för rullbehållare, med littera DF21. Några år senare togs tjänstekupén bort vilket markerades med littera DF21G. När alla vagnar modifierats 1980 togs G bort. En DF21 byggdes om till generatorvagn 1987 med nytt littera S8. Denna har senare haft littera Qlr och S28G.

Under 1980-talet fick postvagnar ett nytt färgschema med tre ränder i gult-blått-gult nedtill och tre gula rutor med blå posthorn över bröstlisten, vilket åtminstone vissa vagnar försågs med.

Alla återstående DF21-vagnar byggdes om till hela resgodsvagnar 1989 med littera F35C. C stod här för lastlåsskenor för rullbehållare. Dessa vagnar moderniserades ånyo några år senare, först med anpassning för sth 160 km/h, UIC-kabel och fasta slutsignaler. Därefter fick vagnarna även rullportar varvid postlastningsdörrarna togs bort. Då målades vagnarna i vitt och grafitgått med texten "Express" på sidan. Tre av dessa vagnar modiferades till S7 och gick som utställningsvagnar till Postens utställningståg.

Nitton DF39 ändrades till DF40 mellan 1986 och 1989 genom att samtliga vagnar fick lastbromsautomater. Med början 1990 byggdes nio DF40-vagnar till D40 med ny inredning där postsorteringen tagits bort, vakuumtoalett, inbyggda slutsignaler, asbestsanering och anpassning till sth 160 km/h. Brevinkasten togs också bort. Ett nytt fönster med metallram sattes också in. Vagnarna fick senare littera D46. Dessa vagnar fick först ett gult och mörkblått målningsschema, senare blev de helt gula.

Vagnar som inte konverterats till D46 skrotades under 1990-talet eller tidigare.

De nio D46-vagnarna överfördes till Green Cargo 2001 med littera Dbk. Dbk har använts i rena posttåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, men ställdes av senare. Netrail köpte tre vagnar av Green Cargo 2009, som återfick littera D46. Dessa användes för uthyrning i några år, men är numera avställda. En skrotades och två gick till museiföreningar.

Huvuddimensioner DFo2

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Yta postkupé: 33 m2
Resgodsyta: 23 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ DFo2.jpg

SJ DFo2 3910 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKAFM00093

Modeller DFo2

Skala H0

  • SWB
    - En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DFo33/DF33 släpptes 1999, katalognummer 142-2801 och 142-2901.
    - En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DF39/DF40 släpptes 1999, katalognummer 142-3001.
  • Dekaler & etsat
    - En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DFo33/DF33.
    - En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DF39.

Skala N

  • Fleischmann har producerat en DF39 i 1970-talsutförande med vulster, katalognummer 8170. 1988 släpptes en DF40 med nya postvagnsmålningen, katalognummer 8670.

Fleischmann_8170.jpg

Fleischmanns DF39

Tryckta referenser DFo2 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo2 post- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 97-101 (Beskrivning), s 223-227 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser DFo2 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Fleischmann - supertåget." i järnvägar! nr 1/1988, s 13 (Annons för Fleischmann 8670, skala N).

Webreferenser DFo2

Järnväg.net: DF21/DF33/DF39/DF40/D46/Dbk (Bilder, beskrivning).

Dekaler och etsat (Modeller i H0).

Svensk N-skalehistoria

DFo18

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera DFo18. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev DFo20a. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera Fo1-press. Efter 1970 blev littera F1TI. Underlittera TI togs bort 1975-1976.

Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera F4C. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera F4F. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till F46R i början på 1990-talet.

En F1 byggdes om till DF39A 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera DF40 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för sth 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera F52R.

Fyra F1-vagnar byggdes om till F4G 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev F46 1989. Dessa moderniserades 1991 till sth 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.

De återstående fem F1-vagnarna modifierades till F4CD 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera F4/F4R i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera F46.

Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera S7. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera S8. Denna har senare haft littera Qlr och S28.

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.

Huvuddimensioner DFo18

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Yta postkupé: 18 m2
Resgodsyta: 31 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ DFo18.jpg

SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902

Modeller DFo18

Någon modell av DFo18 är inte känd.

Tryckta referenser DFo18

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser DFo18

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

Fo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 25 resgodsvagnar littera Fo4. De första elva (version 1) skilde sig från de återstående fjorton (version 2) i vissa detaljer. Version 1 hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. På version 2 hade man flyttat tjänstekupén till vagnsänden, och fick därmed en sammanhängande resgodsavdelning. Korgen var symmetrisk med fyra liggande och ett stående fönster per sida. Det stående fönstret satt vid tjänstekupén, så på version 1 satt det i mitten och version 2 i ena vagnsänden. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida. Version 1 hade slätt tak med snäckventiler, så hade även de fem första av version 2. Resterande vagnar hade sickat tak med snäckventiler. De sju första vagnarna fick boggier m/39, övriga boggier m/42.

Fo4 var lik trettiotalsvagnen med samma littera, och de användes inledningsvis på samma sätt. Fo4 blev SJ:s sista resgodsvagn med "full boggivagnslängd", bland sextiotalsvagnarna levererades en kort boggivagn littera Fo5.

Vagnarna användes som resgodsvagnar på elektrifierade linjer i Sverige, i både snälltåg och olika tåg för paketgods.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till Fo14 1956.

En vagn byggdes om till duschvagn för dollartågen 1956, och fick nytt littera So7. Vagnen försågs med duschkabiner samt ett fotolaboratorium. En dörr på varje sida sattes igen. Littera för denna vagn blev S2 1970 och 1975 återställdes den till resgodsvagn.

Samtliga Fo14 modifierades för sth 130 km/h 1967 och gavs nytt littera Fo14r.

Resgodsvagnarrna fick littera F4R 1970. Underlittera R ströks 1973. Tre vagnar modifierades med inredning för sortering av fraktsedlar med nytt littera F4FR. Vagnarna användes i ett nattågspar Stockholm-Malmö.

Tretton vagnar försågs med lastlåskenor för rullbehållare från 1976 och framåt. Dessa vagnar fick littera F4C. Några av dessa vagnar fick Minden-Deutz-boggier från 1989 och fick då littera F4CR.

Tre vagnar modiferades för dansk elvämre 1977-1978 och fick först littera F4E, ändrat till F4K 1978.

Kvarvarande vagnar började modifieras från 1990 i två steg, med rullportar, Minden-Deutz-boggier, sth 160 km/h, fasta slutsignaler och tjänstekupén borttagen. Fönstret vid tjänstekupén togs också bort på vissa vagnar. Vagnar av version 1 fick först littera F46 och F46R, tills tjänstekupén var borttagen. När modifierarna var klara blev littera F52 med olika underlittera. Korgarna målades vita med grafitgrå rand upptill. Vagnarna märktes med "SJ expressgods" eller "SJ express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna slopades.

Huvuddimensioner Fo4 (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00/16,60+2,40 m
Resgodsyta: 52/53 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

Älvsbyn 1966.jpg

Lastning och lossning av en Fo14 (version 2) i "Nordpilen" i Älvsbyn 1966 (detalj). Källa Digitalt museum JvmKBDB13639:02.

Stockholm 1960.jpg

Snälltåg lämnar Stockholm C 1960. F-lok, DFo33, Fo14 (version 2) och en Bo9b. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10424

Modeller Fo4

Skala H0

Tryckta referenser Fo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 106-109 (Beskrivning), s 230-232 (Ritningar).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "Specialvagnar S" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo4

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

F5a

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1952 och 1953 tog SJ emot 51 resgodsvagnar littera F5a. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 30 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade två liggande och ett stående fönster (vid tjänstekupén) per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. I vagnsänden med tjänstekupé fanns en öppen plattform med övergång, på den andra gaveln fanns en dörr och brygga för övergång men ingen bälg. Taket var sickat med snäckventiler.

F5a var en lätt moderniserad fortsättning på F5 ur trettiotalsgenerationen. Bland sextiotalsvagnarna byggdes en kort boggivagn för resgods som endast var något större, Fo5.

Vagnarna användes som resgodsvagnar i persontåg över hela nätet.

Femton vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter 1955 med littera F5a-press. Dessa återställdes dock till vanliga resgodsvagnar 1959 p.g.a. dåliga gångegenskaper.

Sju vagnar byggdes om för tjänst på färjeleden Helsingborg-Helsingör med littera F5b 1955. Vagnarna byggdes om för genomgång så att en korridor anlades jämte resgodsutrymmet, den öppna plattformen byggdes in och vagnen fick bälgar i bägge ändar. Resgodsytan blev 23 m2. Vagnarna sattes in i direkta vagngrupper från Köpenhamn och Malmö till Göteborg. När Fo5b levererats gick F5b i samma omlopp som F5a och F5.

Tolv vagnar byggdes om till elvärmevagnar för dieselloksdragna persontåg fr.o.m. 1959 med littera S17d. I resgodsutrymmet monterades en dieselmotor och en generator. De liggande fönstren ersattes med ventilationsgaller. Vagnarna märktes med texten "Dieseleletrisk tågvärmevagn". S17d sattes in i dieselloksdragna persontåg på Kristianstad-Karlskrona, Bastuträsk-Skellefteå, Halmstad-Nässjö, Linköping-Hultsfred, Mellansel-Örnsköldsvik, Mora-Borlänge och Vännäs-Umeå. Sporadisk trafik har förekommit på andra linjer.

Vid litterareformen 1970 blev F5a FV2, F5b FV3 och S17d SV1.

FV3 slopades 1970-1974.

FV2 började slopas på 1970-talet och de sista slopades 1989. Många har blivit tjänstevagnar och bangårdsvagnar.

De flesta av de SV1 som inte skrotats hyrdes ut till IBAB 1993 för trafik på Inlandsbanan, och målades i ett nytt färgschema. Några såldes senare till IBAB, övriga lämnades tillbaka till SJ 1998 och ställdes av. En vagn hyrdes ut till VR och har därefter sålts till Tågab.

Huvuddimensioner F5a

Löb: 14,10 m
Hjulbas: 9,60 m
Resgodsyta: 30 m2
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ F5a.jpg

SJ F5a 55155 1953. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB02373

Dieseltåg 1970.jpg

T43 214 med S17d direkt bakom i persontåg. Personvagnarna är en ABo11b och en Bo8a. Foto Sven-Ove Lundberg, Digitalt museum JvmKBED00334.

Modeller F5a

Skala H0

  • Vagnverkstaden
    - 2018 släpptes en F5a/FV2 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-1.
    - 2018 släpptes en F5b/FV3 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-2.
    - 2018 släpptes en S17d/SV1 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-3.

Tryckta referenser F5a

Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5a resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 110-113 (Beskrivning), s 222 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "Specialvagnar S" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Lars Sjölund: "Provbygge. SV1 från Vagnverkstaden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018.

Webreferenser F5a

Järnväg.net: FV2/FV3 (Bild).

Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna (H0-modeller)

Ro3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland fyrtiotalsvagnarna levererades restaurangvagnar i två versioner, bägge med littera Ro3 från början. Version 1 levererades i tre exemplar 1946, version 2 i femton exemplar 1953-1954. Bägge vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. I version 1 fanns det en dörrlös mellanvägg med glasrutor som delade av matsalsdelen. I version 1 var matsalen också dekorerad med intarsior på gavelväggarna, med olika motiv i de tre vagnarna. Köket i alla vagnar var försett med elektrisk köksutrustning, och hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en personaltoalett samt en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på kökssidan och tre mindre fönster på korridorsidan. Ett av fönstren på kökssidan vette mot kassörskans bås. På version 2 var fönsterhöjden lägre och bröstlisten därmed sänkt, liksom på Ao5b och ACo6. Alla vagnar fick boggier m/42 vid leverans. Vagnarna separerades med varsitt littera från 1955, då version 1 blev Ro3b och version 2 blev Ro3c.

Ro3 var lik sin föregångare med samma littera i trettiotalsgenerationen, och användes först i samma omlopp. Alla restaurangvagnar som levererats senare har haft köket i mitten av viktfördelningsskäl (RBo2, R4R).

Vagnarna användes först i snälltågsomloppen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. I de största snälltågen förstärktes ibland restaurangvagnarna med en cafévagn littera Bo8cs. När Ro3c levererats flyttades Ro3b till annan trafik som Västkustbanan och trafik på Norrland. Ro3c sattes också in i lokdragna expresståg efter 1959. Efter tågplan 1968 minskade behovet av restaurangvagnar då andelen expresståg ökade samtidigt som sextiotalsgenerationens vagnar med enklare former av servering infördes (B1c, RBo2). Därefter användes många Ro3 som cafévagnar.

På Ro3b hade man problem med ventilationen, vilket åtgärdades genom att fönsterluckor sattes in i matsalsfönstrens överkant redan innan 1950.

I mitten på femtiotalet fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. Sth höjdes till 130 km/h 1959. Platsen för kassörskan togs bort under andra halvan av 1960-talet, varvid fönstret sattes igen på Ro3c-vagnarna (men inte Ro3b).

Littera efter 1970 blev R3 för Ro3c och R4 för Ro3b. Sju R3 byggdes om för självservering 1976 och fick därvid littera R3G. Två av R4-vagnarna slopades 1979.

När CityExpress skulle införas 1983 byggdes sju R3-vagnar om för denna trafik, och anpassades för sth 160 km/h. Dessa vagnar fick littera R3F.

I mitten på 1980-talet byggdes den återstående R4 och två R3 om till konferensvagnar och användes som serveringsvagnar i konferenståg, med littera S2. Den f.d. R4 döptes också till "Cronstedts vagn" efter en tidigare generaldirektör.

De sista R3-vagnarna slopades 1987. De två namnlösa S2-vagnarna slopades på 1990-talet, medan Cronstedts vagn gick i trafik till 2000.

Huvuddimensioner Ro3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Sittplatser servering: 48
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ Ro3.jpg

SJ Ro3 3747 år 1946. Möjligen visas vagnen upp på Stockholm C. Källa Digitalt museum JvmKDAF08148

SJ Ro3c.jpg

Ro3c i snälltåg på väg in till Vagnhärad norrifrån 1960. Närmast efter går en Bo8cs med kaféavdelning. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB10124.

Modeller Ro3

Skala H0

  • Wentzels
    - 1950 kom en byggsats av en Ro3 i trä och kartong, katalognummer J92M.
    - 1955 kom en byggsats av en Ro3b i plast, katalognummer JP5.
  • Lima (samtliga katalognummer 9257)
    - 1979 kom en R3 i rödbrun målning med vulster.
    - 1981 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster.
    - 1984 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt CityExpress.
    - 1989 kom en S2R i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt med sju gula pilar (denna fanns endast i presentsats).
  • SWB
    - 1997 kom en Ro3b som en konverteringsplåt för en UGJ-vagn, katalognummer 140-4501
    - 1997 kom en R4 som en konverteringsplåt för en UGJ-vagn, katalognummer 140-4601
    - 1997 kom en S2 som en konverteringsplåt för en UGJ-vagn, katalognummer 140-4701
  • Dekaler & etsat
    - En etsplåt finns för att konvertera en UGJ-vagn till Ro3b.

Skala N

Tryckta referenser Ro3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 114-119 (Beskrivning), s 233-238 (Ritningar).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Staffan Sävenfjord: "Från Ro3b till Cronstedts vagn." i järnvägar! nr 2/1987.

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i järnvägar! nr 1/1988.
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i järnvägar! nr 2/1988

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Ro3 - förebild

Järnväg.net: R3 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: R4 (Bilder och beskrivning).

Webreferenser Ro3 - modell

Dekaler och etsat (Modeller i H0).

Modellproduktion (Hemsida, N-skalemodeller).

GDG BCo7cm

Tillbaka till toppen

Beskrivning

GDG tog emot två svetsade stålvagnar från ASJ 1945, littera BCo7cm. En vagn inregistrerades som GDJ 106 och en som SDJ 107. Vagnarna var inredda med tre andra klass kupéer med sammanlagt arton sittplatser, en öppen tredje klass avdelning med 22 sittplatser och en serveringsavdelning med disk och sexton sittplatser. Det fanns också två toaletter. Korgen var symmetrisk med tre stora fönster vid andra klass och sex fönster vid tredje klass och servering. Det fanns också ett smalt fönster i vagnsändarna. Taket var slätt med låga ventiler. Vagnarna var lackade i rödbrunt med svart tak och svart underrede. Vagnarna var försedda med boggier SJ m/39.

Vagnarna togs över av SJ 1948 med samma littera, sth höjdes till 120 km/h av SJ. Littera efter klassreformen 1956 blev ABo7cm. Littera blev RAB 1970. Bägge vagnarna omkorgades till B3 1975.

Huvuddimensioner GDG BCo7cm

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 18
Sittplatser tredje klass: 22
Sittplatser servering: 16
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SDJ BCo7cm.jpg

SDJ BCo7cm 107 vid leverans från ASJ 1945. Källa Digitalt museum JvmKAJA00993

BCo7cm interiör.jpg

Interiör från tredje klass avdelning. Källa Digitalt museum JvmKAJA00996.

Modeller GDG BCo7cm

Skala H0

  • 2018 släppte Vagnverkstaden en modell av BCo7cm/ABo7cm/RAB med bälgar som byggsats med platskorg, katalognummer 101B.

Tryckta referenser GDG BCo7cm

GDG: "Del 3. Person, post och resgodsvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Webreferenser GDG BCo7cm

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

SWB Co9

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SWB tog emot fyra tredjeklass vagnar 1943 till 1944 som fick littera Co9 och nummer 24-27. Vagnarna hade två öppna avdelningar med säten 3+1, med sammanlagt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva mindre fönster och två små fönster i varje ände. Taket var slätt med sju snäckventiler längs med mittlinjen. Korgen var identisk med Co8b, Co8d och Co9b. Vagnarna hade boggier m/39 och vanliga runda hylsbuffertar, till skillnad från övriga vagnar av 1940-talsmodell.

SJ byggde inga vagnar med denna typ av inredning bland de svetsade vagnarna, men inredningen var i princip identisk med den nitade Co4c.

Vagnarna togs över av SJ 1945 och fick littera Co4c. Sth justerades på samma sätt som äldre SJ-vagnar. Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo14c. Littera efter 1970 blev B8. Samtliga omkorgades till A3 eller B3 1974-1975.

Huvuddimensioner SWB Co9

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 88
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Co4c.png

SJ Co4c. Ur särtryck 263.

Modeller SWB Co9

Någon modell av SWB Co9 är inte känd.

Tryckta referenser SWB Co9

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971 (Bild, ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Referenser

Tillbaka till toppen

Hans Helmstein & Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004 (Svenska personvagnsboggier).

Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Thomas Tell: "Ett riktigt svenskt snälltåg." i järnvägar! nr 2/1981 (Kitbash av Lima-vagnar till andra fyrtiotalsvagnar).