Modelljärnvägsmotorer: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) m (→Inledning) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
==Konventionell likströmsmotor== | ==Konventionell likströmsmotor== | ||
En konventionell likströmsmotor har permanentmagneter i statorn och en elektromagnetisk rotor. Rotorn består av ett antal poler som får ström från en kollektor på rotorn. Strömmen överförs till kollektorn med borstar, vanligen av grafit. När rotorn spänningssätts skapas ett vridmoment runt rotorn som vrider denna. | |||
==Allströmsmotor== | ==Allströmsmotor== | ||
Versionen från 15 augusti 2024 kl. 17.52
På denna sida behandlas de olika typer av elmotorer som används till dragfordon på modelljärnvägar. För andra framdrivningstekniker, se live-steam.
Inledning
För MJ-bruk används i princip uteslutande roterande elmotorer. En roterande elmotor delas upp i rotor (de roterande delarna) och stator (de fasta delarna). Rotorn kallas ibland också ankare. Det finns olika principer för elmotorer; normalt används elektromagnetisk drift.
Konventionell likströmsmotor
En konventionell likströmsmotor har permanentmagneter i statorn och en elektromagnetisk rotor. Rotorn består av ett antal poler som får ström från en kollektor på rotorn. Strömmen överförs till kollektorn med borstar, vanligen av grafit. När rotorn spänningssätts skapas ett vridmoment runt rotorn som vrider denna.
Allströmsmotor
Klockankarmotor
Sinusmotorn
Webreferenser
Wikipedia: DC motor (Likströmsmotor].