Modelljärnvägsmotorer: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
|} | |} | ||
Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. | Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång. | ||
==Allströmsmotor== | ==Allströmsmotor== | ||
Versionen från 15 augusti 2024 kl. 19.24
På denna sida behandlas de olika typer av elmotorer som används till dragfordon på modelljärnvägar. För andra framdrivningstekniker, se live-steam.
Inledning
För MJ-bruk används i princip uteslutande roterande elmotorer. En roterande elmotor delas upp i rotor (de roterande delarna) och stator (de fasta delarna). Rotorn kallas ibland också ankare. Det finns olika principer för elmotorer; normalt används elektromagnetisk drift.
Nedan presenteras några av de motortyper som är vanligast i MJ-sammanhang.
Konventionell likströmsmotor
En konventionell likströmsmotor har permanentmagneter i statorn och en elektromagnetisk rotor. Rotorn består av ett antal poler som får ström från en kollektor på rotorn. Strömmen överförs till kollektorn med borstar, vanligen av grafit. När rotorn spänningssätts skapas ett vridmoment runt rotorn som vrider denna.
|
|
| Principen för en tvåpolig likströmsmotor. |
Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång.
Allströmsmotor
Klockankarmotor
Sinusmotor
Webreferenser
Wikipedia: DC motor (Likströmsmotor].