Intermodal trafik: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(→‎Referenser: Smith 2018)
Rad 6: Rad 6:
Inom ramen för standarden ryms också specialcontainers av olika slag, oftast containers för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan stackas, andra inte.
Inom ramen för standarden ryms också specialcontainers av olika slag, oftast containers för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan stackas, andra inte.


Standardmåtten för ISO-containers anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast.  Det finns också s.k. hi-cube-containers, med en höjd på 9'6".
Standardmåtten för ISO-containers anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast. Det finns också 45' containers, men de har begränsad användning i EU eftersom lastbilslängderna i många länder är begränsade så att ett 45' container + dragbil blir för långa.  Det finns också s.k. hi-cube-containers, med en höjd på 9'6".


Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containers har varit rederierna, och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containers tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containers, och många containers ägs av logisitikföretag.
Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containers har varit rederierna, och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containers tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containers, och många containers ägs av logisitikföretag.

Versionen från 23 september 2018 kl. 15.48

Intermodal trafik innebär att en transport utnyttjar flera trafikslag utan omlastning, oftast genom att lasten är förpackad i en container eller påhängsvagn under hela transporten. De vanliga typerna som utnyttjar järnvägstransporter är trafik med standardiserade ISO-containers, och att lasta lasbilstrailers på järnvägsvagnar, s.k. piggy-back-trafik.

ISO-containers

En ISO-container är en låda med standardiserade mått, och fästen samt bärighet som används för intermodala transporter. Fästena används för lastsäkring under transport, och den standardiserade bärigheten är dels till för att försäkra att containern kan lasta tillräckligt mycket, och dels att den kan travas på höjden. En container kan variera i längd i vissa steg, samt ha olika höjd. Alla vanliga containers (torrlastcontainers) har en dörr i ena gaveln; det finns dessutom containers med sidodörrar för att enkelt kunna lastas på järnvägsvagnar.

Inom ramen för standarden ryms också specialcontainers av olika slag, oftast containers för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan stackas, andra inte.

Standardmåtten för ISO-containers anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast. Det finns också 45' containers, men de har begränsad användning i EU eftersom lastbilslängderna i många länder är begränsade så att ett 45' container + dragbil blir för långa. Det finns också s.k. hi-cube-containers, med en höjd på 9'6".

Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containers har varit rederierna, och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containers tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containers, och många containers ägs av logisitikföretag.

Containers NJ

Containers i Port Elisabeth, NJ, 2004. Foto Albert E. Theberge. Wikimedia Commons, public domain

Dimensioner för standardcontainers

Containertyper:

  • Torrlastcontainers är vanliga standardcontainers.
  • Hi-cube är extra höga containers, också av torrlasttyp.
  • Bulk är containers för bulklaster som lastas genom luckor i taket och tippas genom gaveln.
  • Tank omfattar tankar för alla slags vätskor.
  • Växelflak är flak för alla slags laster som inte behöver en sluten container.
  • Kylcontainers har elaggregat för kyla, frys eller varmhållning,

Bredden är alltid 2438 mm.


20' torrlast 40' torrlast 40' hi-cube 45' hi-cube 20' bulk 20' tank 20' växelflak 40' växelflak 20' kyla 40' kyla
Längd (m) 6,055 12,192 12,192 13,680 6,055 6,055 6,055 12,192 6,055 12,192
Höjd (m) 2,591 2,591 2,896 2,896 2,591 2,591 2,591 2,591 2,591 2,591
Max totalvikt (ton) 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48

Trailers på tåg

Med trailer avses i detta sammanhang påhängsvagnar för landsvägstrafik, och hur de kan lastas på järnväg för mer ekonomiska transporter, ibland kallad "piggyback"-trafik. En trailer för trafik i Europa behöver ha lyftanordningar för att kunna lyftas på och av tåg, samt naturligtvis vara anpassad för trafik i de länder den ska gå i. Med tanke kostnaderna för att lasta och lossa trailers för tågtransport, finns det också ett minsta avstånd där det ekonomiskt försvarbart att lasta trailers på tåg.

Huvudintressenterna i denna typ av intermodal trafik är åkerierna och järnvägsbolagen, som naturligtvis också är konkurrenter. Trailers på tåg ger inte samma handlingsfrihet som en ISO-container, att lasta trailern på ett fartyg är inte alls lika smidigt som att lasta en ISO-container. På frakter som går en ren landrutt finns det å andra sidan fördelar med trailers på tåg: en trailer lastar vanligtvis mer än en container, och åkarna slipper att hålla med särskilda containersläp.

Referenser

Josephine Ayre: History and Regulation of Trailer-on-Flatcar Movement. Paper sponsored by Committee on Intercity Highway Freight Transportation and presented at the 45th Annual Meeting. u.å.

Johan Woxenius & Fredrik Bärthel: The Organisation of the European Intermodal Road/Rail Freight Transport Industry. Paper presented at International congress on Freight Transport Automation and Multi- modality, Delft, 23 & 24 May 2002

Kevin Smith: "Can Europe finally solve its intermodal transport conundrum?" i International Railway Journal Jun 11, 2018.

Wikipedia: Intermodal freight transport

Wikipedia: Intermodal container

Wikipedia: Piggyback (transportation)

Wikipedia: ISO 668 (Standarddimensioner för containers).

Shipsbusiness.com: Container types

The Spruce Crafts: Trailer in Flat Car (TOFC) Trains

SCM wiki: Trailer-on-Flatcar

Tandem thoughts: Is ‘piggyback’ back?