Befordringsskyldighet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Admin (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Admin (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En allmän järnväg hade s.k. befordringsskyldighet, d.v.s. skyldighet att befordra gods och passagerare mot en fastställd taxa. Detta innebar att en allmän järnväg var tvungen att erbjuda transportmöjligheter för allmänheten, utan rätt att neka. Denna skyldighet verkställdes med persontrafik, [[godsmagasin|styckegods]] och [[vagnlaster|vagnslastgods]]. Denna skyldighet upphörde 2018 i Sverige. Internationellt upphörde skyldigheten tidigare, 1999. | En allmän järnväg hade s.k. befordringsskyldighet, d.v.s. skyldighet att befordra gods och passagerare mot en fastställd taxa. Detta innebar att en allmän järnväg var tvungen att erbjuda transportmöjligheter för allmänheten, utan rätt att neka. Denna skyldighet verkställdes med persontrafik, [[godsmagasin|styckegods]] och [[vagnlaster|vagnslastgods]]. Denna skyldighet upphörde 2018 i Sverige. Internationellt upphörde skyldigheten tidigare, 1999. | ||
==Referenser== | |||
[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.] | |||
[[Kategori: Järnvägsväsende]] | [[Kategori: Järnvägsväsende]] | ||
Versionen från 1 november 2022 kl. 22.21
En allmän järnväg hade s.k. befordringsskyldighet, d.v.s. skyldighet att befordra gods och passagerare mot en fastställd taxa. Detta innebar att en allmän järnväg var tvungen att erbjuda transportmöjligheter för allmänheten, utan rätt att neka. Denna skyldighet verkställdes med persontrafik, styckegods och vagnslastgods. Denna skyldighet upphörde 2018 i Sverige. Internationellt upphörde skyldigheten tidigare, 1999.
Referenser
riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.