Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser: Nisser 1974) |
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Exempel: Bredsjö hytta: Data) |
||
Rad 37: | Rad 37: | ||
| Vagnslaster per vecka | | Vagnslaster per vecka | ||
|- | |- | ||
− | | | + | | Tackjärn |
| | | | ||
− | | [[SJ godsvagn litt | + | | [[SJ godsvagn litt O|O]] |
− | | | + | | 17,9 |
|- | |- | ||
| | | | ||
− | | | + | | Malm |
− | | | + | | E (NBJ) |
− | | | + | | 23 |
|- | |- | ||
| | | | ||
− | | | + | | Träkol |
− | | | + | | [[SJ godsvagn litt L4 L5|Lr]] |
− | | | + | | 23 |
|} | |} | ||
420 vagnar i veckan innebär 3 heltåg om dagen. | 420 vagnar i veckan innebär 3 heltåg om dagen. |
Versionen från 23 oktober 2018 kl. 18.46
Innehåll
Inledning
Bäckegruvan i Riddarhyttan med trälave på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07373 |
Schaktet Albert i Billesholm på 1910-talet, en kolgruva. Äldre öppen lave. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09485 |
Mossgruvan i Norberg ca 1900, lave och malmfickor. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10036 |
Anrikningsverket i Kantorp 1905-13. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09724 |
Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige
Exempel: Bredsjö hytta
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Tackjärn | O | 17,9 | |
Malm | E (NBJ) | 23 | |
Träkol | Lr | 23 |
420 vagnar i veckan innebär 3 heltåg om dagen.
Nya laven och anrikningsverket i Dannemora på 1960-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAH00266 |
Malmlastning i Dannemora i smalspårsvagnar 1960. Vagnarna saknade gavel för att för tippas över gaveln i Hargshamn. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA01299 |
Exempel: En smedja
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Styckemalm | I, Ias, O, Os | 16 | |
Slig | I, Ias, O, Os | 30 | |
Dynamit | G | 1 | |
Drivmedel | Q12 | 1 |
Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920 |
Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden. |
Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan. |
Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089 |
Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138 |
Exempel: Hofors? järnverk
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Slig | Taimn | 98 |
Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons. |
Järn- och stålindustri i modell
Övriga wiki-artiklar om industrier
Industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Referenser
"Malmtillgångar och malmbrytning." i Torsten Althin (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1948.
Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.
"Bredsjö hytta." i Marie Nisser: Hyttor i Örebro län (Hyttrapport 2). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1974.
Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).
Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).
Jan Uggla: Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi (Jernkontorets utbildningspaket – del 2). Stockholm: Jernkontoret 2000.
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).