Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Exempel: Bredsjö hytta) |
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Exempel: Bredsjö hytta) |
||
| Rad 49: | Rad 49: | ||
| | | | ||
| Träkol | | Träkol | ||
| − | | [[SJ godsvagn litt L4 L5|Lr]] | + | | [[SJ godsvagn litt L4 L5|Lr]], [[SJ godsvagn litt Lu|Lu]] |
| 23 | | 23 | ||
|- | |- | ||
Versionen från 23 oktober 2018 kl. 18.57
Innehåll
Inledning
|
|
| Bäckegruvan i Riddarhyttan med trälave på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07373 |
|
|
| Schaktet Albert i Billesholm på 1910-talet, en kolgruva. Äldre öppen lave. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09485 |
|
|
| Mossgruvan i Norberg ca 1900, lave och malmfickor. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10036 |
|
|
| Anrikningsverket i Kantorp 1905-13. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09724 |
Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige
Exempel: Bredsjö hytta
| Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
| Tackjärn | O | 17,9 | |
| Malm | M (NBJ) | 23 | |
| Träkol | Lr, Lu | 23 | |
| Kalksten | Kö | 1 |
|
|
| Nya laven och anrikningsverket i Dannemora på 1960-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAH00266 |
|
|
| Malmlastning i Dannemora i smalspårsvagnar 1960. Vagnarna saknade gavel för att för tippas över gaveln i Hargshamn. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA01299 |
Exempel: En smedja
| Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
| Styckemalm | I, Ias, O, Os | 16 | |
| Slig | I, Ias, O, Os | 30 | |
| Dynamit | G | 1 | |
| Drivmedel | Q12 | 1 |
|
|
| Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920 |
|
|
| Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden. |
|
|
| Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan. |
|
|
| Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089 |
|
|
| Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138 |
Exempel: Hofors? järnverk
| Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
| Slig | Taimn | 98 |
|
|
| Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons. |
Järn- och stålindustri i modell
Övriga wiki-artiklar om industrier
Industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Referenser
"Malmtillgångar och malmbrytning." i Torsten Althin (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1948.
Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.
"Bredsjö hytta." i Marie Nisser: Hyttor i Örebro län (Hyttrapport 2). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1974.
Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).
Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).
Jan Uggla: Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi (Jernkontorets utbildningspaket – del 2). Stockholm: Jernkontoret 2000.
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).
