Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Referenser: Björkenstam 1996)
(Inledning: Bild)
Rad 2: Rad 2:
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Riddarhyttan Bäckegruvan.jpg|Riddarhyttan Bäckegruvan]]
+
[[Image:Oxelösunds järnverk.jpg|Oxelösunds järnverk]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Bäckegruvan i Riddarhyttan med trälave på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07373
+
| class="imageCaption" |Koksmasugn vid Oxelösunds järnverk 1930, en av landets första. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07355
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Billesholm Albertschaktet.jpg|Billesholm Albertschaktet]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Schaktet Albert i Billesholm på 1910-talet, en kolgruva. Äldre öppen lave. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09485
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Norberg Mossgruvan.jpg|Norberg Mossgruvan]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Mossgruvan i Norberg ca 1900, lave och malmfickor. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10036
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Kantorp anrikningsverket.jpg|Kantorp anrikningsverket]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Anrikningsverket i Kantorp 1905-13. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC09724
 
 
|}
 
|}
  

Versionen från 25 oktober 2018 kl. 14.23

Inledning

Oxelösunds järnverk

Koksmasugn vid Oxelösunds järnverk 1930, en av landets första. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07355

Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige

Exempel: Bredsjö hytta

Produktion mot slutet.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Tackjärn O 17,9
Malm M (NBJ) 23
Träkol Lr, Lu 23
Kalksten 1

Bredsjö hytta

Bredsjö hytta 1930, innan sista ombyggnaden. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC06945

Exempel: En smedja

Malmtrafiken 1945-1956.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Styckemalm I, Ias, O, Os 16
Slig I, Ias, O, Os 30
Dynamit G 1
Drivmedel Q12 1

Persbergs gruvor

Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920

Persberg malmlastning

Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden.

Persberg vagnar vid utlastningen

Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan.

Persberg Centralschaktet

Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089

Persberg station

Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138

Exempel: Hofors? järnverk

Malmtrafiken efter 2009.
Produkt Insatsvara Vagnstyp Vagnslaster per vecka
Slig Taimn 98

Aitik

Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons.

Järn- och stålindustri i modell

Övriga wiki-artiklar om industrier

Industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor

Referenser

"Malmtillgångar och malmbrytning." i Torsten Althin (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1948.

Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.

"Bredsjö hytta." i Marie Nisser: Hyttor i Örebro län (Hyttrapport 2). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1974.

Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).

Nils Björkenstam: Den svenska järnhanteringens tekniska utveckling (H 65). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1996.

Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).

Jan Uggla: Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi (Jernkontorets utbildningspaket – del 2). Stockholm: Jernkontoret 2000.

Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).

Wikipedia: Järn- och stålproduktion

Wikipedia: Järnverk

Wikipedia: Masugn

Wikipedia: Träkolsmasugn