Skillnad mellan versioner av "Svensk industri för MJ: järn och stål"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Inledning: Bild) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Exempel: Bredsjö hytta: Bild 2) |
||
Rad 40: | Rad 40: | ||
|} | |} | ||
+ | {| class="captionBox" | ||
+ | | class="captionedImage" | | ||
+ | [[Image:Bredsjö masugn.jpg|Bredsjö masugn]] | ||
+ | |- | ||
+ | | class="imageCaption" | Bredsjö masugn omkring 1900, masugnarna till vänster och rostugnarna till höger. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07713 | ||
+ | |} | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | |
Versionen från 25 oktober 2018 kl. 14.25
Innehåll
Inledning
Koksmasugn vid Oxelösunds järnverk 1930, en av landets första. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07355 |
Järn- och stålindustrins utveckling i Sverige
Exempel: Bredsjö hytta
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Tackjärn | O | 17,9 | |
Malm | M (NBJ) | 23 | |
Träkol | Lr, Lu | 23 | |
Kalksten | Kö | 1 |
Bredsjö masugn omkring 1900, masugnarna till vänster och rostugnarna till höger. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC07713 |
Bredsjö hytta 1930, innan sista ombyggnaden. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC06945 |
Exempel: En smedja
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Styckemalm | I, Ias, O, Os | 16 | |
Slig | I, Ias, O, Os | 30 | |
Dynamit | G | 1 | |
Drivmedel | Q12 | 1 |
Persbergs gruvor 1928, laven och anrikningsverket vid Kung Gustafs schakt i mitten, och höga hundbanor för utlastning. Foto Axel Eliasson, Samlingsportalen Jvm.KCAC13920 |
Malmlastning vid Persbergs gruvor, I1 och N3-vagn. Foto sannolikt från MVJ-tiden. |
Vagnar väntar på last vid Kung Gustafs schakt. Vagnen till höger är en M1-vagn med ursprung från malmbanan. |
Centralschaktet med lave och anrikningsverk. Tunneln är utfraktsbanan för malm och slig. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAC10089 |
Persbergs station, 1950-tal. Tre av vagnarna är skånska betvagnar, som förmodligen ska användas i malmtrafik, den närmast kameran är lastad. Stålvagnen till höger är troligen en malmvagn från f.d. SWB. Centralschaktets lave syns i bakgrunden. Foto Bror Kindgren, Samlingsportalen Jvm.KBEB04138 |
Exempel: Hofors? järnverk
Produkt | Insatsvara | Vagnstyp | Vagnslaster per vecka |
Slig | Taimn | 98 |
Aitikgruvan 2012. Wikimedia Commons. |
Järn- och stålindustri i modell
Övriga wiki-artiklar om industrier
Industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Referenser
"Malmtillgångar och malmbrytning." i Torsten Althin (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1948.
Boris Serning: "Gruvindustri." i Ingeborg Sjögren (red.): Sveriges industri. Stockholm: Sveriges industriförbund 1967.
"Bredsjö hytta." i Marie Nisser: Hyttor i Örebro län (Hyttrapport 2). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1974.
Lennart Welander (red.): Vägen från gruva och bruk. Sju järnvägar för malm och järnmanufaktur (SJK 37). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1984. (Fyra gruvbanor med 600 mm spårvidd).
Nils Björkenstam: Den svenska järnhanteringens tekniska utveckling (H 65). Stockholm: Jernkontorets bergshistoriska utskott 1996.
Folke Westling: "Järnets väg." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholm Modelljärnvägsklubb 2000. (Järnindustrin i Bergslagen).
Jan Uggla: Järn- och stålframställning. Malmbaserad processmetallurgi (Jernkontorets utbildningspaket – del 2). Stockholm: Jernkontoret 2000.
Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Malm och järn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013. (Förebild och modell).