|
|
| (21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
| Rad 536: |
Rad 536: |
|
| |
|
| [http://www.saab-archive.com/index.php?p=home SAAB Archive] (Modellbilar SAAB) | | [http://www.saab-archive.com/index.php?p=home SAAB Archive] (Modellbilar SAAB) |
|
| |
| ==Ställverk==
| |
|
| |
| Ett ställverk är en anläggning för att kontrollera [[växlar]] och [[signaler]] på en järnväg. Här behandlas ställverk i både förebild och modell.
| |
| ==Förebildens ställverk==
| |
| Med ställverk menas den kontrollutrustning som används för att styra en [[bansträcka]], men också ofta den byggnad som ställverket är placerad i.
| |
|
| |
| Mekaniska ställverk infördes på 1800-talet. Mekaniska ställverk överför kraften från ställverket till [[växlar]] och [[signaler]] med stållinor eller stänger. Mekaniska ställverk är visserligen utrustade med diverse motvikter för att underlätta arbetet, men kraften kommer från ställverkspersonalens armar. Mekaniska ställverk har också en begränsad räckvidd till några hundra meter från ställverket. Det betyder att mekaniska ställverk kan användas till att kontrollera en mindre [[station]], medan större stationer krävde flera ställverk. I regel infördes någon form av [[förregling]] när medkaniska ställverk installerades. På stationer med flera ställverk infördes stationsblockering för att ställverken skulle kunna förreglas mot varandra. Mekaniska ställverk är forfarande i drift på vissa platser.
| |
|
| |
| Stållinorna, eller stängerna, mellan ställverk och växlar och signaler är i regel ganska synliga. Stållinor drogs antingen i övertäckta diken eller över marken på stolpar. Stängerna gick i regel synliga i höjd med markytan.
| |
| {| class="captionBox"
| |
| | class="captionedImage" |
| |
| [[Image:Signalwoman Birmingham 1918.jpg|500px|Signalwoman Birmingham 1918.jpg]]
| |
| |-
| |
| | class="imageCaption" | Ställverkspersonal på ställverk nr 2 "Annesley Sidings", Birmingham ([[UK]]) på Great Central Railway i september 1918. Ställverket är ett mekaniskt hävstångsställverk.
| |
| |}
| |
|
| |
| Runt 1900 började elektriska ställverk införas. Den omedelbara fördelen var att avståndet från ställverket till växlar och signaler kunde ökas betydligt, så att även stora stationer kunde styras med ett ställverk. Dessutom slapp man driva växlar och signaler med muskelkraft.
| |
|
| |
| [[Spårledning]]ar infördes från 1800-talets slut vilket innebar att [[hinderfri]]heten kunde kontrolleras automatiskt och byggas in ställverkens [[förregling]].
| |
|
| |
| Nästa utecklingssteg blev reläställverk där [[förregling]]en implementerades med reläer. Med reläställverk blev det möjligt att lägga reglagen på en spårplan över den styra spåranläggningen.
| |
|
| |
| Med kombinationen av [[spårledning]]ar och reläställverk gick det att bygga kontrollanläggningar för fjärrstyrning av långa [[bansträcka|bansträckor]], som först infördes i [[USA]] under namnet "Dispatcher Control" 1927. Senare talade man om "Centralised Traffic Control", CTC. Utvecklingen därefter har inneburit att ställverken för hela [[bansträcka|bansträckor]] numera är datorbaserade.
| |
|
| |
| Tills fjärrstyrning införts kunde en och samma [[bansträcka]] mycket väl ha ställverk ur olika generationer. Det innebär att flera av sällverkatyper överlevt länge, även om en del bytts ut över tiden. Fjärrstyrning innebar högre krav på enhetlig utrustning längs den fjärrstyrda [[bansträcka]]n.
| |
|
| |
| ===Ställverksbyggnader===
| |
| Från början byggdes ställverk ofta som två- eller flervånings torn för att ge ställverkspersonalen uppsikt över spårområdet. När [[spårledning]]ar infördes minskade behovet av uppsikt. Ställverksbyggnader för fjärrstyrning kan i princip ligga var som helst, men låg ofta längs [[banan]] eftersom järnvägarna ändå ägde mark där.
| |
|
| |
| Precis som med andra järnvägsbyggnader har ställverksbyggnader ofta stildrag som är specifika för [[MJ-länder|landet]] och järnvägsbolaget.
| |
|
| |
| {| class="captionBox"
| |
| | class="captionedImage" |
| |
| [[Image:Des Plaines interlocking tower.jpg|Des Plaines interlocking tower.jpg]]
| |
| |-
| |
| | class="imageCaption" | Ställverksbyggnaden "Deval Interlocking" i Des Plaines, Illinois, [[USA]] 1993. Foto Slambo, Wikimedia Commons.
| |
| |}
| |
|
| |
| ===Svenska ställverk===
| |
| Mekaniska ställverk började byggas i Sverige på 1890-talet. De svenska ställverken var starkt influerade av [[tysk]] praktik, och använde i princip alltid stållinor för kraftöverföring. Det byggdes dels hävstångsställverk och dels vevställverk. Hävstångsställverk placerades i traditionella ställverksbyggnader, men vevställverken ställdes oftast utomhus framför stationshuset. Vevställverk användes ofta på mindre stationer där man kunde ha uppsikt över hela stationsområdet från den positionen. Enstaka vevställverk hamnade i mindre ställverkskurar. För en detaljerad beskrivning av hur ett vevställverk fungerade se "[[Rimforsa]]".
| |
| {| class="captionBox"
| |
| | class="captionedImage" |
| |
| [[Image:Djursholms Ösby.jpg|Djursholms Ösby.jpg]]
| |
| |-
| |
| | class="imageCaption" | Interiör från hävstångsställverket i Djursholms Ösby, [[SRJ]]. Källa Digitalt Museum 2007-127
| |
| |}
| |
| {| class="captionBox"
| |
| | class="captionedImage" |
| |
| [[Image:Djursholms Ösby exteriör.jpg|600px|Djursholms Ösby exteriör.jpg]]
| |
| |-
| |
| | class="imageCaption" | Ställverksbyggnaden i Djursholms Ösby 1967. Foto Håkan Trapp, Digitalt Museum 2108-7233
| |
| |}
| |
| {| class="captionBox"
| |
| | class="captionedImage" |
| |
| [[Image:Taxinge Näsby.jpg|600px|Taxinge Näsby.jpg]]
| |
| |-
| |
| | class="imageCaption" | Vevställverket framför [[stationshus]]et i Taxinge Näsby, sannolikt nån gång på 1950-talet. Källa Digitalt Museum JvmKBDB15283
| |
| |}
| |
|
| |
| Elektriska ställverk användes från början främst på större stationer och placerades då också i ställverksbyggnader. Från ungefär 1940 började man installera elektriska ställverk på mindre stationer. Dessa kallades centrallås eller centralapparater och ställdes upp framför stationshuset, på liknade sätt som vevställverk.
| |
|
| |
| Reläställverk började införas av SJ på 1950-talet och installerades då i regel i [[stationshus]]en. Så småningom infördes standardmodellerna 59 och 65. För en detaljerad beskrivning av hur ett reläställverk fungerade se "[[Åre]]". Dessa ställverk var också ett steg mot fjärrstyrning, av SJ kallat [[fjärrblockering]]. [[TGOJ]] införde sin variant av fjärrstyrning 1958, under det amerikanska namnet [[fjärrblockering|CTC]]. Fjärrblockeringen har därefter utvecklats, framför allt med datorisering, och installerats på fler linjer.
| |
| {| class="captionBox"
| |
| | class="captionedImage" |
| |
| [[Image:Malmö fjb.jpg|700px|Malmö fjb.jpg]]
| |
| |-
| |
| | class="imageCaption" | Fjärrblockeringen i Malmö 1967. Källa Digitalt Museum JvmKBDB10943
| |
| |}
| |
|
| |
| ===Referenser förebild===
| |
| [https://www.ekeving.se/stlv/clca/index.html Ekeving.se: Centralapparater och centrallås]
| |
|
| |
| [https://www.ekeving.se/stlv/mek/index.html Ekeving.se: Mekaniska ställverk]
| |
|
| |
| [https://www.ekeving.se/stlv/st/em/index.html Ekeving.se: Elektriska ställverk med mekaniskt förreglingsregister]
| |
|
| |
| [https://www.ekeving.se/stlv/st/ee/index.html Ekeving.se: Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister]
| |
|
| |
| [https://www.ekeving.se/ctc/index.html Ekeving.se: Fjärrstyrning av signalsäkerhetsanläggningar - CTC, CTL, fjb]
| |
|
| |
| [http://www.ekeving.se/hg/192t-teknik.html Ekeving.se: 1920-talet: Ny teknik] (Om införandet av [[spårledning]]ar).
| |
|
| |
| [https://www.ekeving.se/stlv/r/index.html Ekeving.se: Reläställverk]
| |
|
| |
| [https://en.wikipedia.org/wiki/Signalling_control Wikipedia: Signalling control]
| |
|
| |
| Niclas Westerlund: "Ställverk modell 1938." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Saltsjöbanans [[fjärrblockering]]).
| |
|
| |
| [[Lars Olov Karlsson]]: "Stilla ställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020 (Ställverksbyggnader i förebild och modell).
| |
|
| |
| ==Ställverk i modell==
| |
| På modelljärnvägen används ofta ställverk i samma syfte som på förebilden, d.v.s. att styra en del av [[banan]]. Man kan förstås också bygga modeller av [[förebild]]ens ställverk. Här kallar vi dem "praktiska ställverk" respektive "ställverksmodeller".
| |
|
| |
| ===Tryckta referenser modell - praktiska ställverk===
| |
| Anders Jangö: "FRANO - svenskt ställverk för MJ-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976 (Modulärt bildställverk med hexagoner).
| |
|
| |
| [[JJ]]: "Svensk modelljärnvägsnyhet: Fjärrblockeringssystemet Fridah." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981 (Från [[Rutger Friberg]] och Arne Dahlberg).
| |
|
| |
| [[Rutger Friberg]]: "Byggtips. Växlar på stora banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1983 (Bildställverk).<br/>
| |
| [[Rutger Friberg]]: "Byggtips. Växelmatriser och trevägsväxlar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983.
| |
|
| |
| Pjotr: "Byggtips. Bygg en proffsig körpanel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.
| |
|
| |
| [[Krister Brandt]]: "Ett ställverk från Skara." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Ritning).
| |
|
| |
| [[Rutger Friberg]]: "Banan som styrs av Rävlanda ställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (MJ med riktiga ställverk, modellställverk, realiserade med reläteknik).
| |
|
| |
| Stefan Nilsson: "Sålunda styr man i Alunda. Bakom kulisserna på Modelljärnvägens hus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Hur de olika anläggningarna kontrolleras).
| |
|
| |
| Anders Stéen: "Vi bygger ett ställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 ([[Analog]]t bildställverk).
| |
|
| |
| Karim Benabdellah: "Schlüsselerlebnisse 2.0." i ''Hp1 Modellbahn'' nr 4/2022 (Magnetlås för hantering nycklar för [[kontrollås]]. På tyska).
| |
|
| |
| Christina Eneroth: "Bygg ett ställverk!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Bildställverk för [[analog]] drift).
| |
|
| |
| Niclas Westerlund: "Inkrämet i ett ställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022 (Om digitala ställverk).
| |
|
| |
| Per-Åke Jansson: "Automatisk stationsinfart med [[Möllehem]]s system." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.
| |
|
| |
| Niclas Westerlund: "Servodrivna växlar till ett [[treräls]] [[tågmagasin]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.
| |
|
| |
| Roger Isacson: "Automatik för Märklinbanan del 1: Indikering av växellägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (För [[analog]] anläggning).
| |
|
| |
| Per-Åke Jansson: "Ställverk med tågvägar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025.
| |
|
| |
| ===Tryckta referenser modell - ställverksmodeller===
| |
| "TfA:s Hobbytjänst presenterar den nya serien svenska hus i skala H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1954, s. 26 (Diverse svenska byggnader, bl.a. [[stationshus]], [[godsmagasin]], [[ställverk]], bostäder, liten [[parstuga]], uthus, ladugård).
| |
|
| |
| Lars Ryderberg: "Euromods svenska träbyggsatser." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981, s. 20 (Recension av tre byggnader från Euromod: [[stationshus]]et i Åsheda, ställverk och [[godsmagasin]], [[H0]]).
| |
|
| |
| [[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Euromod ställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Recension).
| |
|
| |
| [[Krister Brandt]]: "Ett ställverk från Skara." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005.
| |
|
| |
| Jan Frelin: "Svenska mekaniska ställverk i förebild och modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Förebildsdata).
| |
|
| |
| [[Lars Olov Karlsson]]: "Stilla ställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020 (Ställverksbyggnader i förebild och modell).
| |
|
| |
| Peter Ehrlin: "Stadsholmen del 4 - Slussen ToR." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 153/2020 (Bygge av ställverk i [[Skala 1|1:35]]).
| |
|
| |
| Anders "Ante" Rasmusson & Christer Kedström: "Ställverk i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Ställverksbygge med kustomiserad [[laserskuren byggsats]]).
| |
|
| |
| Stefan Nilsson: "Mattias byggde ett vevställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025.
| |
|
| |
| "Mycket nytt från WinterZone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 67/2026, s. 8 (Mindre byggnader till Fiskeby [[stationshus|station]]: avträde, tvättstuga, lampbod & ställverksbyggnad).
| |
|
| |
|
| |
|
| [[Kategori: MJ-Wiki hjälp]] | | [[Kategori: MJ-Wiki hjälp]] |
