Epoker: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 10: Rad 10:


==Sammanfattning av den allmänna epokindelningen för europeiska järnvägar i NEM 800==
==Sammanfattning av den allmänna epokindelningen för europeiska järnvägar i NEM 800==
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod'''<br />
| '''Beteckning och tidsperiod'''<br />
Rad 17: Rad 19:
'''Epok I'''<br />1800-talet - 1920-25<br />
'''Epok I'''<br />1800-talet - 1920-25<br />
|
|
Bau der ersten Eisenbahnen, Entwicklung der Dampflokomotiven, viele Privatbahnen mit buntem Fahrzeugpark.
De första järnvägarna byggs, utveckling av ånglok, många privatbanor med färgglad fordonspark.
|-
|-
|
|
'''Epok II'''<br />1920-25 - 1945-50<br />
'''Epok II'''<br />1920-25 - 1945-50<br />
|
|
Weitgehende Vereinheitlichung der Bau- und Betriebsvorschriften, teilweise länderübergreifend (RIV, RIC), Einführung des elektrischen Zugbetriebes, vereinzelte Einführung von Lichtsignalen.
Fortsatt utveckling av standardiserade fordons- och trafikföreskrifter, delvis internationellt (RIV, RIC). Elektrisk drift införs på vissa banor, ljussignaler börjar införas.
|-
|-
|'''Epok III'''<br />1945-50 - 1965-70<br />
|'''Epok III'''<br />1945-50 - 1965-70<br />
|
|
Wiederaufbau nach dem Krieg und Entwicklung eines modernen Fahrzeugparks, Traktionswechsel durch Ausbau des elektrischen Betriebes und der Dieselzugförderung.
Återuppbyggnad efter kriget, utveckling av moderna fordon. Ångdrift börjar ersättas med eldrift och dieseldrift.
|-
|-
|
|
'''Epok IV'''<br />1965-70 - 1985-90<br />
'''Epok IV'''<br />1965-70 - 1985-90<br />
|
|
Weitgehender Abschluss der Traktionsumstellung, Einführung eines internationalen Beschriftungsschemas des Wagenparks.
Efter hand fasas ångdriften ut. Ett internationellt litterasystem införs för godsvagnar, och i viss utsträckning även för personvagnar.
|-
|-
|
|
'''Epok V'''<br />1985-90 - 2005-10<br />
'''Epok V'''<br />1985-90 - 2005-10<br />
|
|
Entstehung von Schnellfahrnetzen, werbewirksame Farbgebung, Beginn des liberalisierten Zugangs zu den Bahnnetzen, Umwandlung der Staatsbahnen in Aktiengesellschaften mit Aufteilung in Infrastruktur-Unternehmen und in Verkehrs- Unternehmen, getrennt für Personen- und Güterverkehr, die auch außerhalb des angestammten Netzes tätig werden.
Nationella snabbtågsnät utvecklas i flera länder, marknadsmässig färgsättning av fordon, inledning av liberalisering av järnvägsnätet, statsbanor omvandlas till aktiebolag och delas upp i trafik- och banbolag samtidigt som person- och godstrafik separeras.
|-
|-
|
|
'''Epok VI'''<br /> 2005-10 -<br />
'''Epok VI'''<br /> 2005-10 -<br />
|
|
Neben den traditionellen Bahngesellschaften befahren zahlreiche Eisenbahnverkehrsunternehmen (EVU) ohne eigene Infrastruktur die bestehenden Eisenbahnnetze im Personen- und/oder im Güterverkehr national oder international mit eigenen Fahrzeugen. Entsprechende Anpassung des 12-stelligen UIC- Nummernschemas. Überleitung der bestehenden internationalen Übereinkommen (RIC, RIV, etc.) in neue EU-konforme Vorschriften (OTIF, TSI). Aufhebung der gemeinsamen Bewirtschaftung von Güterwagen (EUROP und OPW). Nationale Schnellfahrstrecken nur für Personenverkehr wachsen zu einem internationalen Netz zusammen. Massiver Abbau des Güterverkehrs in der Fläche mit Rückbau der Güterverkehrsanlagen und von Rangierbahnhöfen. Im Reisezugverkehr dominieren Trieb- oder Wendezüge, im Güterverkehr Ganzzüge.
Traditionella järnvägsbolag ersätts av flera tågoperatörer utan egen infrastruktur som bedriver nationell eller internationell person- eller godstrafik. De äldre internationella järnvägsstandarderna (RIC, RIV o.s.v.) ersätts med nya EU-standarder (OTIF, TSI). Nationella snabbtågslinjer börjar sammanfogas till ett internationellt snabbtågsnät. Minskning av godstrafiken med nedläggning av många godstrafikanläggningar och färre rangerbangårdar. Motorvagnar dominerar i persontrafiken, medan systemtåg dominerar i godstrafiken.
|}
|}

Versionen från 19 november 2019 kl. 22.37

Epoker för modelljärvägar används för att strukturera järnvägshistoria för modelljärnvägsbruk. Epoker kan användas till få en översiktlig bild av vilka järnvägsfordon, och vilka märkningar, som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, fastställt av Morop. Detta system utgår från en allmän epokindelning: NEM 800. Sedan finns det specifika epokindelningar för flera av Morops medlemsländer:

På svensk MJ-wiki har vi producerat ett förslag till svenska järnvägsepoker. Tillbaka till nybörjarguiden.

Sammanfattning av den allmänna epokindelningen för europeiska järnvägar i NEM 800

Beteckning och tidsperiod
Beskrivning av epoken

Epok I
1800-talet - 1920-25

De första järnvägarna byggs, utveckling av ånglok, många privatbanor med färgglad fordonspark.

Epok II
1920-25 - 1945-50

Fortsatt utveckling av standardiserade fordons- och trafikföreskrifter, delvis internationellt (RIV, RIC). Elektrisk drift införs på vissa banor, ljussignaler börjar införas.

Epok III
1945-50 - 1965-70

Återuppbyggnad efter kriget, utveckling av moderna fordon. Ångdrift börjar ersättas med eldrift och dieseldrift.

Epok IV
1965-70 - 1985-90

Efter hand fasas ångdriften ut. Ett internationellt litterasystem införs för godsvagnar, och i viss utsträckning även för personvagnar.

Epok V
1985-90 - 2005-10

Nationella snabbtågsnät utvecklas i flera länder, marknadsmässig färgsättning av fordon, inledning av liberalisering av järnvägsnätet, statsbanor omvandlas till aktiebolag och delas upp i trafik- och banbolag samtidigt som person- och godstrafik separeras.

Epok VI
2005-10 -

Traditionella järnvägsbolag ersätts av flera tågoperatörer utan egen infrastruktur som bedriver nationell eller internationell person- eller godstrafik. De äldre internationella järnvägsstandarderna (RIC, RIV o.s.v.) ersätts med nya EU-standarder (OTIF, TSI). Nationella snabbtågslinjer börjar sammanfogas till ett internationellt snabbtågsnät. Minskning av godstrafiken med nedläggning av många godstrafikanläggningar och färre rangerbangårdar. Motorvagnar dominerar i persontrafiken, medan systemtåg dominerar i godstrafiken.