Additiv tillverkning: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
==Tryckta referenser== | ==Tryckta referenser== | ||
"3D-printad banvakstsuga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 7 (Från Håkans hobby). | |||
Håkan Yngvik: "Banvaktsstuga Vassijokk och hållplatsstuga Piteälvsbron." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Presentation av byggsatser, [[H0]]). | |||
Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019.<br/> | Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019.<br/> | ||
Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019.<br/> | Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019.<br/> | ||
Versionen från 26 april 2025 kl. 21.10
På denna sida behandlas additiv tillverkning för hobbybruk, såväl för eget bruk och som småskalig byggsatsproduktion.
Grunder
Additiv tillverkning brukar oftast kallas 3D-printing eller 3D-utskrift. För hobbybruk används i huvudsak två tekniker, filamentskrivare och resinskrivare.
- Filamentskrivare använder en tunn plasttråd som avsätts på rätt punkter av 3D-skrivaren. Filamentskrivare är billiga och kan ge god hållfasthet men ger lite grövre yta.
- Resinskrivare innebär att en (trög)flytande resin härdas med ultraviolett ljus. Resinskrivare tar lite längre tid att skriva ut, samt kräver mer rengöring men ger högre detaljåtergivning.
Additiv tillverkning för hemmabruk
3D-skrivare går att få för strax under 3000 kronor och uppåt. Nya modeller kommer rätt ofta och kvaliteten ökar efter hand. Innan inköp behöver man tänka igenom vad man ska ha skrivaren till. Kostnaden för skrivare (och tiden för utskrift) ökar med hur stor volym som kan skrivas ut, så här har mindre skalor fördelar framför större.
Förutom skrivare behöver man också ett ritprogram till datorn för att rita 3D-modeller. Dessa innebär normalt en viss inlärningskurva.
Additiv tillverkning för byggsatsproduktion
3D-utskrivna byggsatser har snabbt etablerat sig på marknaden de senaste tio åren. De har i stor utsträckning ersatt äldre tekniker för att tillverka resinbyggsatser. Färdigmodeller i små serier tillverkas också ibland med 3D-teknik.
Eftersom 3D-utskrift kan vara rätt tidsödande, tillverkas 3D-byggsatser ofta genom att ta fram ett gjutoriginal med 3D-utskrift, och sedan gjuta av dessa.
3D-byggsatser limmas i regel med snabblim.
Webreferenser
PCmag.com: The best 3D Printer for 2025
Wikipedia: Friformsframställning
Youtube.com: HO Scale Resin 3D Printing is Here!!!
Tryckta referenser
"3D-printad banvakstsuga." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017, s. 7 (Från Håkans hobby).
Håkan Yngvik: "Banvaktsstuga Vassijokk och hållplatsstuga Piteälvsbron." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017 (Presentation av byggsatser, H0).
Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 1." i Allt om Hobby nr 4/2019.
Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 2." i Allt om Hobby nr 5/2019.
Martin Peterson: "En 3D-skrivare i hobbyrummet. Del 3." i Allt om Hobby nr 6/2019.
Martin Peterson: "Synare av 3D-skrivare." i Allt om Hobby nr 3/2020.
Tomas Lannestedt: "Jag 3D-printade en V3 i skala 0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Scratchbygge på underrede från Heljan).
Mattias Edlund: "3D-printa en containervagn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 51/2022 (H0).
Martin Peterson: "Kom igång med 3D-printing. Del 1 - vad är 3D-printing." i Allt om Hobby nr 1/2024.
Martin Peterson: "Kom igång med 3D-printing. Del 2 - resinprint." i Allt om Hobby nr 2/2024.
Martin Peterson: "Kom igång med 3D-printing. Del 3 - Att rita egna 3D-modeller." i Allt om Hobby nr 3/2024.
Martin Peterson: "Kom igång med 3D-printing. Del 4 - Prooblem med 3D-utskrifter." i Allt om Hobby nr 4/2024.
Mattias Edlund: "Förbättrade filamentvagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 61/2025 (H0).