Skillnad mellan versioner av "Nohab ånglok typ L8"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== Till godstågstjänst beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] lok från [https://e...')
 
(Historik)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
Till godstågstjänst beställde [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] lok från [https://en.wikipedia.org/wiki/Beyer,_Peacock_and_Company Beyer, Peacock & Co] i Manchester till banans öppnande. Senare beställdes flera lok av samma typ. Sammanlagt beställde BJ 28 st K-lok mellan 1876 och 1901, som därmed blev deras vanligaste lok. Flera av de senare anskaffade loken var tillverkade i Sverige. Loken var treaxliga våtånglok med invändiga cylindrar och Stephensons slidstyrning. Det var en standardtyp från Beyer Peacock. K-loken hade huvudansvar för godstågen på BJ fram till 1907.  
+
Standardiseringen bland svenska enskilda järnvägar vad gäller inköp av ånglok var begränsad. I några fall lyckades dock de svenska tillverkarna med att sälja en design till flera köpare. Ett exempel på det är ett mogullok för all sorts trafik som Nohab sålde till ett antal banor runt det förra sekelskiftet. Om Nohab hade någon katalogbeteckning på loket är inte känt, här har den fått beteckningen L8 efter det SJ-littera som avser maskinen utan större ombyggnader. Loken var innercylindrade våtånglok med tre kopplade axlar och en löpaxel i Adamsens boggi. Loken leverades med såväl tvåaxliga som treaxliga tendrar, och med antingen Stephensons eller Walschaerts slidstyrning. Flera av loken hade lutande sotskåpslucka. Mellan 1896 och 1902 levererades 19 lok till SWB, MöToJ, SDJ, BHJ, UWHJ, ÖSJ, BSJ och HNJ. På SDJ och BSJ fick loken så småningom större hytt och ny ångpanna. UWHJ byggde om ett lok (nr 14) med överhettning och förhöjt pannläge. ÖSJ byggde om samtliga lok med överhettare, dock utan att utseendet påverkades nämnvärt. HNJ byggde om loken kraftigt med överhettning och ny panna som kraftigt förändrade utseendet loken.
 
 
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde fem lok av samma typ inför öppnandet 1894, som sin första loktyp. Ett sjätte lok tillkom 1905. Fem av loken såldes till andra banor under 1930-talet, och det sjätte loket skrotades 1939 efter ett haveri. Även [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde fem lok av denna typ till banans öppnande.  
 
 
 
Vid förstatligandet av BAJ 1942 övertog SJ ett K-lok, som tilldelades littera K8. 1947 ändrades littera till KA3 och vid förstatligandet av BJ 1948 övertogs de fem modernaste loken, som också fick littera KA3. Loken togs ur tjänst 1950-talet. Det sista loket slopades 1964.
 
  
 
==Huvuddimensioner K==
 
==Huvuddimensioner K==

Versionen från 14 juli 2018 kl. 14.27

Historik

Standardiseringen bland svenska enskilda järnvägar vad gäller inköp av ånglok var begränsad. I några fall lyckades dock de svenska tillverkarna med att sälja en design till flera köpare. Ett exempel på det är ett mogullok för all sorts trafik som Nohab sålde till ett antal banor runt det förra sekelskiftet. Om Nohab hade någon katalogbeteckning på loket är inte känt, här har den fått beteckningen L8 efter det SJ-littera som avser maskinen utan större ombyggnader. Loken var innercylindrade våtånglok med tre kopplade axlar och en löpaxel i Adamsens boggi. Loken leverades med såväl tvåaxliga som treaxliga tendrar, och med antingen Stephensons eller Walschaerts slidstyrning. Flera av loken hade lutande sotskåpslucka. Mellan 1896 och 1902 levererades 19 lok till SWB, MöToJ, SDJ, BHJ, UWHJ, ÖSJ, BSJ och HNJ. På SDJ och BSJ fick loken så småningom större hytt och ny ångpanna. UWHJ byggde om ett lok (nr 14) med överhettning och förhöjt pannläge. ÖSJ byggde om samtliga lok med överhettare, dock utan att utseendet påverkades nämnvärt. HNJ byggde om loken kraftigt med överhettning och ny panna som kraftigt förändrade utseendet på loken.

Huvuddimensioner K

Löb: 12,58 m
Hjulbas (lok och tender): 9,27 m
Tjänstevikt: 30,6+19,8 ton
Dragkraft: 5,2 Mp
Sth: 50 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.
Axelföljd: C-2
Kolförråd: 2,8 ton
Vattenförråd: 7,7 m3

BJ K 36

BJ K 36 i Åmål 1934. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAGC00173

GBJ K 1

GBJ K 1 i Borås 1930. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00710

SJ KA3 1551

SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467

Litt K i modell

Skala H0

2013-14 släppte HNJ Verkstad en BJ litt K som byggsats i vitmetall, katalognummer 799

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979
Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994
Lista över BJ K-lok