Svenska lok

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Nedan följer en sammanställning med data om svenska lok i förebild och modell. Syftet är att läsaren ska få en uppfattning om vilka lok sam varit vanligast och när de använts, samt om utbudet av modeller. Urvalet är baserat på vilka lok som varit vanligast.

Data om respektive loktyp är valt för att användas till lokkort under modultrafik.

En översikt över svensk järnvägshistoria finns här.

SJ:s litterasystem för dragfordon

SJ införde ett litterasystem 1876 (tjugo år efter trafikens inledning), där de olika loktyperna betecknades med stor bokstav. Underlittera med liten bokstav infördes 1881 för att beskriva olika undertyper, så småningom lades även en siffra till för att skilja olika varianter av underlittera. Man nådde bokstaven Å 1896 och behövde då nya bokstäver för framtida ånglokstyper, samt för att inkludera loken från Västkustbanan som just förstatligats. Detta löstes dels genom att frigöra bokstäver genom sammanslagning av littera, och dels genom att äldre lok slopades. Loken från Västkustbanan gavs ett s.k. signaturlittera, där de fick littera VKBa - VKBk. Så småningom hade man frigjort mer än halva alfabetet för nya fordon. Alla dragfordon tilldelades littera ur "bokstavspotten" fram till 1942, även ellok, lokomotorer, motorvagnar och rälsbussar. När nya enskilda järnvägar tillfördes SJ under perioden 1909-1937 användes också signaturlittera.

När den stora förstatligandeperioden inföll 1940-50 höll inte det gamla systemet längre. Ett nytt litterasystem infördes 1942 som byggde på SJ:s typer, där liknande lok från f.d. enskilda järnvägar fick samma huvudlittera. De gamla signaturlittera togs bort och kvarvarande lok fördes in i det nya systemet. Ånglok och motorlok fick underlittera med siffror, medan ellok fick behålla underlittera med bokstäver. Man gjorde sedan en justering 1947, för att undvika att tanklok och tenderlok blandades i samma huvudlittera.

Litterasystem fr.o.m. 1942
Littera Betydelse 1942-1947 Betydelse 1947-
A 2'C-ånglok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar Samma
B 2'C-ånglok med utvändiga cylindrar samt Bo'Bo'-ellok Samma
C 2'B-ånglok Fyrkopplade tenderlok
D 1C1-ellok 1C1, 1D+D1 och 1D+D+D1 ellok
E D-tenderlok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar Samma
F 1'Do1'-ellok Samma
G D-tenderlok med två utvändiga cylindrar Samma
H Bo'Bo'-ellok med mitthytt Samma
J 1C1 och 1C2-tanklok med invändiga cylindrar Samma
K Ånglok med axelföljd C och C1 Tanklok med axelföljd C och C1
KA Intet Tenderlok med axelföljd C
L Ånglok med axelföljd 1C Tenderlok med axelföljd 1C
M Co'Co'-ellok Samma
N D-tanklok Samma
O Malmtågslok el Samma
P Persontågslok el Samma
R E-tenderlok E-tenderlok samt Bo'Bo'-ellok
S 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar 1C, 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar
T 2'C tenderlok av kompoundtyp Diesellinjelok (fr.o.m. 1952)
U Elväxellok Samma
V Vakant Dieselväxellok
W B2 och 1B2-tanklok Fyrkopplade tanklok
X Motorvagnar Samma
Y Rälsbussar Samma
Z Lokomotorer Samma
Å Fyrkopplade ånglok utan löpboggie Vakant (återstående lok överförda till C)
Ä Diesellok Bo'Bo' Samma
Ö Ackumulatorlok Samma

Som synes på littera B och R hade man inte helt lyckats undgå att använda ett huvudlittera till helt skilda fordon. Dessa hade dock olika typer av underlittera. Underlittera för lokomotorer ändrades ytterligare en gång 1956, och underlittera för diesellinjelok ändrades 1964. Det här systemet gäller i princip fortfarande på SJ, och Green Cargo har också fortsatt med samma system. Enskilda järnvägar har också påverkats, även om de inte använt samma system. TGOJ använde samma system för ellok.

Lokartiklar normalspår


SJ lok
GC lok
TGOJ lok
GDG lok
Hector Rail
Tågab lok
LKAB lok
DB CSC
HNJ lok
SWB lok

Ellok

Bg
Bk
Bs
D, Dg, Ds, Dk, Dr, Du
Da
Dm, Dm3
F
Ha, Hb, Hc, Hd, Hg
M
Ma
Mg
Oa, Ob
Od
Oe, Of, Of2, Of3
Ra
Rb
Rc, Rm
Ua, Ub, Uc, Ud
Öc, Öd

Rc, Rd2
Re
Rm

Bt
El16
Hg
Ma, Ma2
Ub

Dk, Ds
Hg
O

142
143
241
243

Rc

Da
Dm, Dm3
Iore
Ub

185.2
EG


SJ lok
GC lok
TGOJ lok
GDG lok
Hector Rail
Tågab lok
LKAB lok
DB CSC
HNJ lok
SWB lok

Motorlok

Diesellok
T2, T3, T21, T22
T23
T43
T44
Tb
Tc
V3
V4
V5

Lokomotorer
Z (typ 8)
Z, Z2, Z3 (typ 12)
Z2, Z3 (typ 15)
Z3 (1937)
Z4 (typ 15)
Z4 (typ 18)
Z4 (1939)
Z4, Z5 (1941)
Z4, Z43 (1951)
Z4, Z43 (1954)
Z43 (1958)
Z49 (typ 15)
Z49 (typ 18)
Z49 (1939)
Z49, Z5 (1941)
Z6
Z61, Z62, Z63
Z64
Z65
Z66
Z67
Z68
Z70
Zm (typ 8)
Zs (typ 15)
Zs (typ 18)
Zs (1941)
Zs, Zsh (1937)
Zsh (1939)

T44, Td
V4
V5
Z66
Z70

T43
T44
TMZ
V1
V4
Z, Z2
Zsh, Z4
Z5, Z64
Z65

Zm (typ 8)
Zm (typ 12)
Zm (typ 15)

841
921
G6

T43
TMX, TMY
TMZ
Z65
Z66
Z70

T44

56, 57
57-63

Zm
Zsh


SJ lok
GC lok
TGOJ lok
GDG lok
Hector Rail
Tågab lok
LKAB lok
DB CSC
HNJ lok
SWB lok

Ånglok

Littera före 1942
A, Aa, Ab (1863)
A, A2, A3
B, Ba, Bb (1856)
B
Cc, Cd
D, Da, Db
E, E2
F
Ga-Ga4, Gb, Gb2
J
Ka, Kd
Ke, Kh
L
Ma-Md
N, Na
R
S, Sa
Sb
T, Ta, Tb
U
Y
Signaturlittera
HVc
HVd
KS
MKc
OKa
VKBa

Littera fr.o.m. 1942
A, A2
A3, A4, A5, A6, A7
B
B5
C
C8
E, E2
E3, E4
E5
E6
E9, E10
E12
G-G6
G7
J
K
K3, K4
K8
KA
KA3
L
L6, L8
L11
L21, L26
N
R
S
S1
S2
S3, S4
S5
S6
S7
S8
S10
T, T2
W2
Å3, Å7
Å8
Å12


G3, G3b
K, K3
M3, M3b
N
S3
S3a

B3
G3
H3
K
N3
Y3




F
G12, Mb
P6b
P7
T6

A, A1, A2
F, F3b
H3
M3
Y, Y3

Lokartiklar smalspår


SJ lok
NKlJ lok  SRJ & DHJ lok Emsfors Bruk Ohs Bruk

Ellok


31-45

Motorlok

Tp
Zp, Zr, Zt
Z4p, Z4t

Z4p

DHJ 1
SRJ 1 (typ 8)
SRJ 1 (Z4p)

Ånglok

Gp, Gt
Np

23-25

DHJ 7-9

1, 2

3, 4

Wiki-artiklar om lok

Lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Lars Olov Karlsson: "Ångloken skingras. Beredskapslokens avveckling." i Nostalgia nr 5/1994 (När SJ slutade att ha ånglok i beredskap för totalförsvaret).

Christer Engström: "Det svenska elloket i stort och smått." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995. (Genomgång av littera B, D, F, H, O, och R samt dittills framtagna modeller).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

MJ-magasinet: Exteriörritningar på SJ normalspåriga el- och motorlok samt lokomotorer (Förteckning).