Enkelstuga: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) m (→Beskrivning) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
==Beskrivning== | ==Beskrivning== | ||
Enkelstugor har varit vanliga som huvudbyggnader på mindre jordbruk sedan medeltiden, och efterhand även som torp. Enkelstugor har även förekommit i stadsmiljö. Enkelstugor har byggts överallt i Sverige där det funnits tillgång till furu eller gran, d.v.s i alla områden utom Gotland och Skåne. Enkelstugor kännetecknas av en asymmetrisk planlösning med entrén på ena sidan av fasaden. Enkelstugor byggdes från början med en våning, men | Enkelstugor har varit vanliga som huvudbyggnader på mindre jordbruk sedan medeltiden, och efterhand även som torp. Enkelstugor har även förekommit i stadsmiljö. Enkelstugor har byggts överallt i Sverige där det funnits tillgång till furu eller gran, d.v.s i alla områden utom Gotland och Skåne. Enkelstugor kännetecknas av en asymmetrisk planlösning med entrén på ena sidan av fasaden. Enkelstugor byggdes från början med en våning, men fr.o.m. 1700-talet har många enkelstugor försetts med övervåning. | ||
Under 1800-talet blev det modernt att måla husen, oftast med falu rödfärg. När sågat virke fick större spridning under andra halvan av 1800-talet blev det också vanligt att klä i timrade hus med panel, oftast stående panel med locklister. | Under 1800-talet blev det modernt att måla husen, oftast med falu rödfärg. När sågat virke fick större spridning under andra halvan av 1800-talet blev det också vanligt att klä i timrade hus med panel, oftast stående panel med locklister. | ||
Det går fortfarande att köpa timrade enkelstugor som byggsatshus. | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
Versionen från 9 februari 2025 kl. 23.36
En enkelstuga är en form av timrad bostad som varit vanlig i Sverige sedan medeltiden.
Beskrivning
Enkelstugor har varit vanliga som huvudbyggnader på mindre jordbruk sedan medeltiden, och efterhand även som torp. Enkelstugor har även förekommit i stadsmiljö. Enkelstugor har byggts överallt i Sverige där det funnits tillgång till furu eller gran, d.v.s i alla områden utom Gotland och Skåne. Enkelstugor kännetecknas av en asymmetrisk planlösning med entrén på ena sidan av fasaden. Enkelstugor byggdes från början med en våning, men fr.o.m. 1700-talet har många enkelstugor försetts med övervåning.
Under 1800-talet blev det modernt att måla husen, oftast med falu rödfärg. När sågat virke fick större spridning under andra halvan av 1800-talet blev det också vanligt att klä i timrade hus med panel, oftast stående panel med locklister.
Det går fortfarande att köpa timrade enkelstugor som byggsatshus.
| Plan för enkelstugor. Skiss Holger Ellgaard, Wikimedia Commons |
| Enkelstuga i Virserum 1936, "Stätta i Dalen". Källa Digitalt museum KLMF.236rak |
| Enkelstuga med två våningar som mangårdsbyggnad i Fånby i Uppland 1995. Denna är också försedd med stående locklistpanel. Foto Karin Mannberg Wretin, Digitalt museum CO0345_26 |
Enkelstugor i modell
Skala H0
- KMJK laserskurna byggsatser
- - Ingelsby torp, 1,5 våning (2015)
- - Kläckeberga fattigstuga, två våningar
- Joswood laserskurna byggsatser
- - Katalognummer 25013 Alfreds hus, två våningar
- - Katalognummer 25029 Bullerbyn Norrgården, två våningar (2022)
- - Katalognummer 25032 Bullerbyn Sörgården, två våningar (2023)
- - Katalognummer 25030 Bullerbyn Mellangården, två våningar (2024?)
Webereferenser - förebild
Byggnadsvårdsföreningen: Husets överrock – träpaneler till skönhet och nytta
Byggnadsvårdsföreningen: Restaureringsdeologiska spörsmål – en enkelstugas berättelse
Corren.se: Enkelstugan var det vanligaste hemmet
Hans Högmans historia. Knuttimring i Sverige (2). Inpanelning av knuttimrade hus
Helena Lundgren Kulturmiljövård: Bostadshusens planlösningar
Stockholms länsmuseum: Hustyper och planlösningar
Västerbottens museum: Enkelstuga (Bilder).
Webereferenser - modell
Joswood: Alfreds Haus vom Katthulthof Schweden
Tryckta referenser
Olle Sundström: "Knuttimring i modell." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge med trälister).
Claes Mattisson: "Modellbyggaren som timmerman." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -96. Inspirationsbok. Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Knuttimring i H0).
Krister Brandt: "Två nyanser av grått." i Allt om Hobby nr 4/2005 (Liten enkelstuga).
Sture Bylén: "Husfasad i styrenplast." i Allt om Hobby nr 7/2013 (Fasad med locklistpanel i H0).
"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i Allt om Hobby nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, H0).
Sture Bylén: "Att bygga hus med timmerfasad." i Allt om Hobby nr 6/2015.
"Nytt från Joswood." i Allt om Hobby nr 1/2022, s. 21 (Enkelstuga "Bullerbyn" Norrgården).
"Sörgården." i Allt om Hobby nr 1/2023, s. 19 (H0 från Joswood).
"Joswood." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023, s. 9 (Sörgården i H0).