Svensk industri för MJ: petroleumindustri

På denna sida behandlas svensk petroleumindustri, och dess betydelse för järnvägstrafik.

Inledning

När järnvägar började byggas i Sverige på 1850-talet var petroleumprodukter inte en särskilt stor del av den internationella ekonomin, den viktigaste produkten var lysfotogen. Bilismens genombrott runt 1900 förändrade detta förhållande i grunden - drivmedel för bilar var nästan helt baserade på petroleumprodukter. Även bitumen för asfalt är en petroleumprodukt. Därmed kom petroleumförsörjning att bli en allt större del av den globala ekonomin. Därefter utvecklades även motorfordon för järnväg och så småningom också flygplanet.

Petroleumproduktion inleds med att råolja tas upp ur en oljekälla. I nästa steg raffineras denna och delas upp i olika användbara produkter. Därefter vidtar transport till slutkunderna.

Sverige har aldrig haft någon oljeutvinning. Alla petroleumprodukter som konsumeras i Sverige är importerade. All petroleumindustri i Sverige är därmed "nedströms". Importen under 1900-talets början bestod helt av raffinerade produkter, medan framväxten av svenska raffinaderier inneburit att den mesta importen numera är råolja.

Nedan följer exempel på olika anläggningar som används för förädling och transport av petroleumprodukter, och som kan ge motiv till att lufta sina tankvagnar.

Webreferenser

Wikipedia: Petroleumindustri

Tryckta referenser

Olle Sundström: "Tankvagnar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).

Raffinaderier

I ett oljeraffinaderi delas råoljan upp i olika komponenter som används för slutförbrukning. Råoljan destilleras inledningsvis, och delas då upp i gasol, bensin, fotogen, diesel- och eldningsolja, tjockolja, smörjolja, paraffinolja och bitumen (för asfalt). I äldre raffinaderier har dessa produkter gått direkt ut på marknaden, men i moderna raffinaderier processas dessa produkter vidare, dels för att förfina produkterna och dels för att få önskad andel mellan olika produkter för att möta efterfrågan. Exempel på sådana processer är crackning, visbreaker och synsat. Raffinaderier placeras i regel så att de kan ta emot råolja med sjötransporter.

I Sverige har det såvitt känt funnits fem raffinaderier. Fyra av dessa är fortfarande i drift.

• Det äldsta var Engelsbergs oljefabrik på "Oljeön" i Åmänningen i närheten av Ängelsbergs station. Verksamheten startade 1875. Där producerades lysfotogen, vapenfett och smörjmedel. Raffinaderiet lades 1902 och smörjmedelstillverkningen 1907. Anläggningen är idag ett museum. För transporter användes Strömsholms kanal.
• Nynäs Petroleums raffinaderi i Nynäshamn anlades 1928. Därifrån etablerades en rikstäckande bensinstationkedja "Nynäs" som var i drift tills den såldes till Shell 1981, tillsammans med eldningsoljerörelsen. En annan viktig produkt ha varit bitumen för asfaltbeläggning. Numera ligger fokus på bitumen, transformatoroljor, processoljor som insatsvaror till t.ex. plasttillverkning och basoljor för smörjolja och hydraulvätskor. Råolja lossades från fartyg direkt vid raffinaderiet, medan slutprodukter skeppades med tankvagnar på SNJ och numera främst på väg.
• Koppartrans Olja AB startade som ett samarbete mellan Stora Kopparbergs Bergslag AB och Rederi AB Transatlantic. Man anlade ett raffinaderi i Göteborg 1947 som blev det största i Sverige och etablerade en bensinstationskedja. Svenska Shell blev ensamägare till Koppartrans 1963 och varumärket började avvecklas. Raffinaderiet bytte namn till Shell raffinaderi AB 1975.

Tankbilar framför raffinaderiet i Nynäshamn på 1960-talet. Foto Bernt Gehlin, Digitalt museum NHK.06145

Lastning av tankfartyg från kaj 3 på Preemraff i Brofjorden 2005. Foto Marcus-roos, Wikimedia Commons

Nynäs Petroleums raffinaderierna i Nynäshamn på 1930-talet. HMS Ehrensköld bunkrar. Källa Digitalt museum NHK.00618

Webreferenser raffinaderier

Wikipedia: Engelsbergs oljefabrik

Wikipedia: Koppartrans

Wikipedia: Nynas

Wikipedia: Oljeraffinaderi

Oljehamnar

Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i H0 av plåtburkar).

Oljedepå

Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del III. Angående järnvägen." i Allt om Hobby nr 3/1990 (Oljedepån i Bollnäs).

Frilastspår och oljedepåer

Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del III. Angående järnvägen." i Allt om Hobby nr 3/1990 (Oljedepån i Bollnäs).

Bensinstationer

Tryckta referenser

Göran Eriksson: "Byggtips. Bensinpumpar." i Allt om Hobby nr 6/1979 (Äldre bensinstationer).

LOK: "H0-hus fra Norge och Grönköping." i Allt om Hobby nr 6/1982 (Provbygge av norsk villa och bensinstation från Euromod).

LOK: "Cykel m.m. i H0." i Allt om Hobby nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ, bensinpumpar och parkbänk).

Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer och tankbilar m/ä." i Allt om Hobby nr 8/1989 (Bakgrund).
Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del II. Tankbilar och oljebolag." i Allt om Hobby nr 1/1990 (Bakgrund och bygge i H0).

"Byggtips: En mack utan dator." i Allt om Hobby nr 7/1992 (Bygge av liten bensinmack).

CeGe Olsson: "En gammal bensinstation i Roslagen." i Allt om Hobby nr 2/1995 (Gulf-macken i Rö, ritning).

Lars Olov Karlsson: "Pumpar och pallar." i Allt om Hobby nr 6/1998, s. 9 (Lastpallar i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, 0 och 1:18 från TeknoBygg).

Göran Tholin: "Bensinstation från Hjo." i Smalspårigt nr 68/1999 (Bensinstation från 1932, ritning).

Michael Brane: "Macken i Sollebrunn." i Smalspårigt nr 73/2000 (Bensinstation "sittande hund" i skala 0).

Jocke Sannagård: "Koppartrans och Nynäs." i Allt om Hobby nr 7/2012, s. 13 (Notis om bensinstationer som färdigmodeller från Jeco).