Godsvagn litt Sdms: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) (Start på ny artikel) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
I början på 1970-talet beställde Deutsche Bundesbahn en vagn för både trailertrafik och containers, litt Skss-t.707. Denna typ av vagnar är också kända som "Taschenwagen" (fickvagnar), så en alternativ beteckning som används ibland är "T1". Littera på dessa ändrades till Sdkms på 1980-talet och Sdgmns på 1990-talet. | |||
Med utgångspunkt i den tyska konstruktionen beställde SJ en större serie vagnar av denna typ från AGEVE, som levrades som littera Sdms.832 mellan 1985 och 1987. De svenska vagnarna var dock ett par meter längre än tyska vagnarna, och skilde sig också åt i andra detaljer. Ytterligare en serie (Sdgms.833) levererades från Waggonbaue Niesky i Tyskland i början på 1990-talet. Bägge vagnstyperna rullar alltjämt (2018) hos Green Cargo. | |||
1992-1994 skaffade sig den schweiziska operatören HUPAC en förstorad version av den ursprungliga tyska vagnen, känd som T4, och med littera Sdgns(s).451. Dessa är inregistrerade som privatvagnar hos schweiziska SBB. HUPAC har därefter köpt flera serier vagnar av T4-typ, varav den senaste har något uppdaterad konstruktion (T4.1, T4.2). Vagnarna används i systemtåg mellan Italien och Skandinavien via Brennerpasset. Även den schweiziska operatörs Wascosa har köpt T4.2-vagnar. | |||
==Huvuddimensioner== | ==Huvuddimensioner== | ||
Versionen från 25 september 2018 kl. 16.18
Historik
I början på 1970-talet beställde Deutsche Bundesbahn en vagn för både trailertrafik och containers, litt Skss-t.707. Denna typ av vagnar är också kända som "Taschenwagen" (fickvagnar), så en alternativ beteckning som används ibland är "T1". Littera på dessa ändrades till Sdkms på 1980-talet och Sdgmns på 1990-talet.
Med utgångspunkt i den tyska konstruktionen beställde SJ en större serie vagnar av denna typ från AGEVE, som levrades som littera Sdms.832 mellan 1985 och 1987. De svenska vagnarna var dock ett par meter längre än tyska vagnarna, och skilde sig också åt i andra detaljer. Ytterligare en serie (Sdgms.833) levererades från Waggonbaue Niesky i Tyskland i början på 1990-talet. Bägge vagnstyperna rullar alltjämt (2018) hos Green Cargo.
1992-1994 skaffade sig den schweiziska operatören HUPAC en förstorad version av den ursprungliga tyska vagnen, känd som T4, och med littera Sdgns(s).451. Dessa är inregistrerade som privatvagnar hos schweiziska SBB. HUPAC har därefter köpt flera serier vagnar av T4-typ, varav den senaste har något uppdaterad konstruktion (T4.1, T4.2). Vagnarna används i systemtåg mellan Italien och Skandinavien via Brennerpasset. Även den schweiziska operatörs Wascosa har köpt T4.2-vagnar.
Huvuddimensioner
Löb: 25,74 m
Hjulbas: 1,80+19,00 m
Lastgräns C: 44,0 ton (senare 52,0 ton)
Längd: 24,50 m
Bredd: 3,34 m
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft
Märkning: -
|
|
| SJ Slps 20-74-432 7008-8 vid containerterminalen Göteborg Norra 1968. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB14089:05 |
|
|
| SJ Slps 20-74-432 7039-3. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE02324 |
Littera Slps i Modell
Inga modeller av litt. Slps är kända.
Länkar
Sammanställning över SJ godsvagnar, GC godsvagnar
Referenser
Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50. Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.
SJ Godsvagnar 1971
SJ Godsvagnar 1983
SJ Godsvagnar 1991