|
|
| (14 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| − | <span id="TOP></span>
| + | #REDIRECT [[:kategori: MJ-termer]] |
| − | Inom MJ finns och används olika termer för att beteckna saker, fenomen och företeelser. I vissa avseenden avviker dessa termer från de som används om förebilden, inom exempelvis Trafikverket och andra trafikförvaltningar. Vissa begrepp är likaså påverkade av utländska förhållanden, varvid skevheter kan uppstå vid översättning.
| |
| | | | |
| − | ==Körkontroll==
| + | [[Kategori: Nybörjare]] |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | '''Körkontroll''' eller '''köraggregat''', utrustning för att köra tåg på en modelljärnväg, avser vanligen manuell kontroll (alltså inte datorstyrd kontroll). En '''[[#Trafo|trafo]]''' för [[analog]] drift har ofta en inbyggd körkontroll, separata körkontroller för analog drift finns också. Körkontroller för [[Digitala system|digital]] drift sitter ibland direkt på [[centralenhet]]en, men lösa '''[[körhandtag]]''' används oftast. En körkontroll reglerar oftast tåghastighet med ett vred, även om knappar, dragreglage och skärmar också förekommer.
| |
| − | | |
| − | ===Referenser===
| |
| − | Björn Dahlström: "Körkontroller." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 12/1981 (Test av [[analog]]a körkontroller som fanns på marknaden vid tillfället).
| |
| − | | |
| − | ==Scratchbygge==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Bygge från grunden, utan att bygga en '''[[byggsats]]''' eller [[konvertering|konvertera]] någon '''[[färdigmodell]]'''. "Scratch" är ett engelskt låneord med betydelse "från grunden" eller liknande. Exakt hur från grunden ett scratchbygge måste vara är en rätt flytande avgränsningsfråga, i dagens språkbruk brukar scratchbygge användas även om diverse delar är inköpta.
| |
| − | | |
| − | Scratchbygge av [[hus]] är nog vanligast, men även [[vagnar]], [[lok]] och [[vägfordon]] förekommer.
| |
| − | | |
| − | ==Skala==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | I vilken grad modellen är mindre än sin förebild. Inom EU används i regel en proportion för att ange skalan, t.ex. 1:87 för [[H0]], vilket innebär att modellen är 87 gånger mindre än förebilden. I Storbritannien anges ofta hur många mm en fot blir (t.ex. "4 mm" för [[00]]), och i USA vilken bråkdel av en tum en fot blir, t.ex. "1/4 tum" för [[skala 0]].
| |
| − | | |
| − | Se vidare [[skalor för normalspår]] och [[skalor för smalspår]].
| |
| − | | |
| − | ==Skalenlig==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | En korrekt nedminskning av förebilden, i enlighet med en bestämd [[skala]]. De flesta modeller avviker något från exakt skalenlig avbildning, den vanligaste avvikelsen är att använda en grövre [[Spår- och hjulstandarder|spår- och hjulstandard]].
| |
| − | | |
| − | ==Skuggbangård==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Vissa planerar in dolda bangårdar på sina banor. Där kan tåg, vagnar och lok ställas upp när de inte används i körningen utan att behöva stå framme nånstans på banan i övrigt. De kallas ibland för '''skuggbangårdar''' efter (främst) det tyska MJ-uttrycket "Schattenbahnhof" med samma betydelse.
| |
| − | | |
| − | En sådan bangård kan vara dold under de synliga delarna av banan, bakom en kuliss eller finnas i ett annat rum. Det är ingen stor skillnad mellan en skuggbangård och en [[#Uppställningsbangård|uppställningsbangård]], utöver det faktum att den förra är dold för betraktare av banan samt att den senare kan vara en del av en verklig station på banan. Skillnaden mellan en skuggbangård och en [[#Fummelstation|fummelstation]] är dock större eftersom den senare bäst görs synlig och lätt åtkomlig.
| |
| − | | |
| − | ==Småseriemodell==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Modell som ges ut i en begränsad serie; modell från [[#Småserietillverkare|småserietillverkare]]. Småseriemodeller kan både vara [[byggsatser]] och [[färdigmodell]]er. Småseriemodeller utnyttjar ofta produktionstekniker som lämpar sig för begränsade serier. Färdigmodeller i små serier kan t.ex. vara handbyggda.
| |
| − | | |
| − | ==Småserietillverkare==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Tillverkare som producerar i liten skala och korta serier, i kontrast med "[[#Storserietillverkare|storserietillverkare]]". Många svenska småserietillverkare är enmansföretag som drivs på hobbybasis och producerar [[byggsatser]]. Handbyggda [[färdigmodell]]er förekommer också, särskilt på den amerikanska och europeiska marknaden. Småserietillverkare är sannolikt ett översättningslån från tyska "Kleinserienhersteller".
| |
| − | | |
| − | ==Spårvidd==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Med spårvidden avses avståndet mellan rälerna på ett [[spår]]. Spårvidden mäts mellan rälhuvudenas insidor. Spårvidden måste förstås vara konstant på en järnväg, detta gäller såväl i förebild som i modell. Även hos förebilden finns det olika spårvidder, till exempel [[normalspår]] och [[smalspår]].
| |
| − | | |
| − | Modeller avbildas inte alltid med [[skalenlig]] spårvidd. I Storbrittanien har de flesta skalor för normalspår något smalare spårvidd än skalenligt, se t.ex. [[00]].
| |
| − | | |
| − | Se även [[spår- och hjulstandarder]].
| |
| − | | |
| − | ==Storserietillverkare==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Tillverkare som producerar i industriell skala, och i längre serier, i kontrast med "[[#Småserietillverkare|småserietillverkare]]". Med detta begrepp avses vanligen modelljärnvägsbranschens större tillverkare, såsom [[Roco]], [[Märklin]], [[Bachmann]], [[Hornby]] och [[Peco]] m.fl.
| |
| − | | |
| − | ==Trafikspel==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Avser oftast ett komplett arrangemang av trafik på modelljärnvägen, omfattande både [[grafisk tidtabell|tidtabell]] och förberedd [[vagnslasttrafik|godstrafik]]. Läs mer i [[introduktion till MJ-trafik]].
| |
| − | | |
| − | ==Trafo==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | Ett ord man ofta träffar på i MJ-sammanhang är '''trafo''', vilket är en förkortning för "transformator", d.v.s. en spänningsomvandlare för växelström. I modelljärnvägsfallet från 220-240 V hushållsel till 15-20 V. Veterligen är trafo ett direkt låneord från tysk MJ, eller åtminstone från elektronikindustrin (som i sig kan sägas ha varit tyskt präglad).
| |
| − | | |
| − | På en [[analog]] bana är trafo ofta detsamma som '''[[körkontroll]]''' eller '''köraggregat''' med inbyggd transformator för anslutning till vägguttagets 230V. Från sekundärsidan tar man ut körström om 0-12V likström ([[DC]]) eller 0-16V växelström ([[AC]]). (Fast det brukar sällan börja på 0V utan snarare 4-7V.) I flerdelade körkontroller (med t. ex. handkontroller) är trafon den enhet som innehåller transformatorn, vilken här ofta har en fast sekundärspänning på 14-16V växelström.
| |
| − | | |
| − | I [[digitala system]] är en trafo bara just en transformator, utan möjligheter till spänningsreglering, för att driva den digitala centralenheten eller en booster.
| |
| − | | |
| − | ==Uppställningsbangård==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | '''Uppställningsbangårdar''' förekommer både inom MJ och förebilden och är helt enkelt bangårdar där tåg och vagnar ställs upp när de inte används. På en MJ-bana kan sådana ingå i det synliga, ordinarie spårsystemet eller så kan det vara en dold del av anläggningen (se [[#Skuggbangård|skuggbangård]]).
| |
| − | | |
| − | ==Walk-Around Control==
| |
| − | [[#TOP|Tillbaka till toppen]]<br/>
| |
| − | '''Walk-around control''' innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1960-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera linje-växling, och att man ser eventuella signaler längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.
| |
| − | | |
| − | För att kunna bygga en anläggning för walk-around control krävs handhållna '''[[körhandtag]]''', antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter läns banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.
| |
| − | | |
| − | Walk-around control går att realisera såväl [[analog|analogt]] som [[Digitala system|digitalt]], det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.
| |
| − | {| class="captionBox"
| |
| − | | class="captionedImage" |
| |
| − | http://thwoditsch.de/fremo/grossbrunsrode17/original/DSC_3074.jpg <br/>
| |
| − | |-
| |
| − | | class="imageCaption" | Walk-around Control vid en FREMO-träff i Tyskland 2017
| |
| − | |}
| |
| − | [[Kategori: Terminologi]]
| |
| − | [[Kategori: MJ-termer]] | |
