MJ-termer

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
Inom MJ finns och används olika termer för att beteckna saker, fenomen och företeelser. I vissa avseenden avviker dessa termer från de som används om förebilden, inom exempelvis Banverket och andra trafikförvaltningar. Vissa begrepp är likaså påverkade av utländska förhållanden, varvid skevheter kan uppstå vid översättning.

Cab Control

Cab control är ett amerikanskt koncept för modelljärnvägstrafik. Det innebär att en förare kör ett och samma tåg hela vägen på en modelljärnväg, med samma styrutrustning. Syftet att den som köra tåget och skall kunna agera som en riktig lokförare. Cab control går att genomföra både med fasta förarplatser och walk-around control.

Skall man styra en analog anläggning med cab control krävs ett system för att efter hand koppla in sig på nya spårsektioner utan att råka i konflikt med andra tåg. Digitala system har däremot denna funktionalitet inbyggd.

Code

Det talas ofta om "code" när det gäller rälhöjd. Code är helt enkelt höjdmåttet i tusendels tum, d.v.s. en "code" är lika med 25,4/1000 = 0,0254 mm. Code 83 är med andra ord 2,1 mm. Notera att hela rälhöjden normalt sett inte kan användas för flänsen, eftersom rälsbefästningarna kräver en del höjd. Code används också för att mäta hjulbredd i RP-25, NMRA's rekommendationer för hjulprofiler. Se vidare spårstandarder.

Finskala

Finskala används ofta för att beteckna modelljärnvägar av det mer skalenliga slaget. Ordet är sannolikt ett översättningslån från engelska "fine-scale". Termen kom till på 1930-talet och avsåg ursprungligen en finare spårstandard för skala 0. Man skilde på "coarse" (som var vad som fanns kommersiellt) och "fine" (som var avsedd för hembygge). Brittiska "Gauge 0 Guild" använder alltjämt bägge standarderna, även om "0-fine" idag är störst. Begreppet har senare använts på motsvarande sett i andra skalor. Om begreppet finskala används idag syftar den oftast på en strävan efter skalenliga modeller och ett fokus på att efterlikna verkligheten. Se även proto-standarder.

Referenser

Iain Rice: Railway Modeling. The Realistic Way. Yeovil: Haynes 2007.

Fullskala

Vanlig term för riktiga järnvägar, förebilden för modelljärnvägen. Skala "1/1".

Fummelstation

Inom svensk MJ hör man ibland talas om fummelstation. Begreppet är lånat från engelskans fiddle yard, som i sig inte har med fioler att göra utan "to fiddle with", ung. 'att pilla med' - ung. 'fumla'.

En fummelstation beskrivs som en mycket viktig komponent i en bana eftersom den representerar hela den omvärld som oftast inte får plats på själva banan. Här sätts tåg samman och tas isär mestadels för hand (handen kallas i sin tur ibland för "0-5-0", en axelföljd som anspelar på handens fem fingrar). Fummelstationer är som mest vanliga på banor där det körs regelrätt eller organiserad trafik, såsom större klubbanor, vid modulträffar m.fl.

Fummelstationen skiljer sig från uppställningsbangården och skuggbangården främst genom att fordon hanteras för hand. Antalet spår behöver heller inte vara stort på en fummelstation, det räcker i princip med ett enda får att ta isär och sätta ihop tågen. Fordonen kan då förvaras på en uppställningsbangård eller en s.k. skuggbangård. Det behövs heller inga växlar för rundgång med lok eller vändskivor.

Spåret eller de få spåren kan placeras på en smal hylla ut från anläggningen, utgöras av enkelt lyftbara kassetter o.s.v.

Hjärtstycke

Begreppet hjärtstycke förekommer inom svensk MJ och avser området i en växel där två räler korsar varandra. Termen är en rak översättning av tyskans Herzstück. Inom svensk järnvägsteknik kallas denna komponent för korsning. Korsningen kan även vara en helgjuten del eller bestå av växlande tungor för att eliminera slitage.

vaxeltermer.jpg

Bilden hämtad ur Wickström, Gabriella: Växelrevision, (s. 14), Luleå 2008.

Termen korsning kan dock i sig vara vilseledande för den som inte är insatt, eftersom den kan leda tankarna till två spår som korsar varandra. En sådan anordning kallas spårkorsning. Dessa är vanliga bland MJ-fabrikanterna och tillhör designen av den klassiska 8-formade banan.

På engelska kallas korsningen för crossing och på amerikansk engelska för frog, alltså groda (från en trianuglär del under hästars hovar). Det framgår exempelvis av den beteckning för isolerad respektive ledande korsning som fabrikanten Peco använder sig av: Insulfrog resp. Electrofrog Mer om växlar.

Artikel om växeldelar på svenska, engelska och tyska

PDF med järnvägstermer från KTH, Stockholm.

Korsningsväxel

Det finns olika slags anordningar där två skilda spår korsar varandra, varav åtminstone två med växlar. Förutom en ren spårkorsning (SPK) finns enkel (EKV) respektive dubbel korsningsväxel (DKV). I spårkorsningen skär två spår varandras linje. I en enkel korsningsväxel finns växel på en sida så att tåg kan byta spår åt ett håll. I en dubbel korsningsväxel kan tåg byta spår åt alla håll, oberoende av färdriktning.

korsvaxlar_2.JPG

Principskiss för spårkorsning och korsningsväxlar. (Av Stefan N. och Lars L.)

Sannolikt har korsningsväxlarna brittiskt ursprung; den enkla har kallats halv engelsman och den dubbla engelsman. En korsningsväxel ersätter upp till fyra växlar i en enda och är på så sätt platsbesparande på en bangård. I de mindre skalorna som Z och N kan dock driftsäkerheten vara problematisk.

Vidare finns även vad som kallas kryssväxel. En sådan består av en spårkorsning och fyra växlar, där tåg kan byta spår exempelvis längs ett dubbelspår.

kryssvaxel.jpg

Principskiss för kryssväxel.

Vissa modellfabrikanter erbjuder färdiga kryssväxlar, i olika skalor.

Körhandtag

Körhandtag är en handhållen körkontroll för att köra tåg på modelljärnvägen, som man bär med sig vid körning. Körhandtag kan vara både analoga och digitala. Körhandtag är nödvändiga för walk-around control. Ett körhandtag ger vanligen endast styrkommandon, det behövs också en trafo (för analoga system) eller en centralenhet (för digitala system). Körhandtag finns med sladd eller radio.

Körkontroll

Utrustning för att köra tåg på en modelljärnväg, avser vanligen manuell kontroll (alltså inte datorstyrd kontroll). En trafo för analog drift har ofta en inbyggd körkontroll, separata körkontroller för analog drift finns också. Körkontroller för digital drift sitter ibland direkt på centralenheten, men lösa körhandtag används oftast. En körkontroll reglerar oftast tåghastighet med ett vred, även om knappar, dragreglage och skärmar också förekommer.

Referenser

Björn Dahlström: "Körkontroller." i Smalspårigt nr 12/1981 (Test av analoga körkontroller som fanns på marknaden vid tillfället).

Scratchbygge

Bygge från grunden, utan att bygga en byggsats eller konvertera någon modell. "Scratch" är ett engelskt låneord med betydelse "från grunden" eller liknande. Exakt hur från grunden ett scratchbygge måste vara är en rätt flytande avgränsningsfråga, i dagens språkbruk brukar scratchbygge användas även om diverse delar är inköpta.

Skuggbangård

Vissa planerar in dolda bangårdar på sina banor. Där kan tåg, vagnar och lok ställas upp när de inte används i körningen utan att behöva stå framme nånstans på banan i övrigt. De kallas ibland för skuggbangårdar efter (främst) det tyska MJ-uttrycket Schattenbahnhof med samma betydelse.

En sådan bangård kan vara dold under de synliga delarna av banan, bakom en kuliss eller finnas i ett annat rum. Det är ingen stor skillnad mellan en skuggbangård och en uppställningsbangård, utöver det faktum att den förra är dold för betraktare av banan samt att den senare kan vara en del av en verklig station på banan. Skillnaden mellan en skuggbangård och en fummelstation är dock större eftersom den senare bäst görs synlig och lätt åtkomlig.

Spårvidd

Med spårvidden avses avståndet mellan rälerna på ett spår. Spårvidden mäts mellan rälhuvudenas insidor. Spårvidden måste förstås vara konstant på en järnväg, detta gäller såväl i förebild som i modell. Även hos förebilden finns det olika spårvidder, till exempel normalspår och smalspår.

Se även spår- och hjulstandarder.

Trafo

Ett ord man ofta träffar på i MJ-sammanhang är trafo, vilket är en förkortning för "transformator", d.v.s. en spänningsomvandlare för växelström. I modelljärnvägsfallet från 220-240 V hushållsel till 15-20 V. Veterligen är trafo ett direkt låneord från tysk MJ, eller åtminstone från elektronikindustrin (som i sig kan sägas ha varit tyskt präglad).

På en analog bana är trafo ofta detsamma som körkontroll eller köraggregat med inbyggd transformator för anslutning till vägguttagets 230V. Från sekundärsidan tar man ut körström om 0-12V likström (DC) eller 0-16V växelström (AC). (Fast det brukar sällan börja på 0V utan snarare 4-7V.) I flerdelade körkontroller (med t. ex. handkontroller) är trafon den enhet som innehåller transformatorn, vilken här ofta har en fast sekundärspänning på 14-16V växelström.

I digitala system är en trafo bara just en transformator, utan möjligheter till spänningsreglering, för att driva den digitala centralenheten eller en booster.

Uppställningsbangård

Uppställningsbangårdar förekommer både inom MJ och förebilden och är helt enkelt bangårdar där tåg och vagnar ställs upp när de inte används. På en MJ-bana kan sådana ingå i det synliga, ordinarie spårsystemet eller så kan det vara en dold del av anläggningen (se skuggbangård).

Walk-Around Control

Walk-around control innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1960-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera linje-växling, och att man ser eventuella signaler längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.

För att kunna bygga en anläggning för walk-around control krävs handhållna körhandtag, antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter läns banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.

Walk-around control går att realisera såväl analogt som digitalt, det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.

DSC_3074.jpg

Walk-around Control vid en FREMO-träff i Tyskland 2017