Skillnad mellan versioner av "NKlJ ellok nr 31-45"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Skala 1/87) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Skala 1/87) |
||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | [[Image:René | + | [[Image:René Sjöstrans NKlJ AEG plåt moderniserad.JPG|René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad]] |
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström | | class="imageCaption" | René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström | ||
Versionen från 31 juli 2018 kl. 22.12
Historik
Under första världskriget hade smalspåriga (891 mm) NKlJ problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera banan. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat för malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Som dragkraft beställdes 15 lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21; dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken var vidare multipelkörbara två och två. Loken var utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg, samt strömavtagare liknande SJ:s PKB. Loken kom att modifieras med att gaveldörrarna togs bort, fönstren ersattes med gummiinfattade fönster, ventilatorerna flyttades till två av sidofönstren på varje sida samt nya strömavtagare. Alla lok modifierades inte i samma utsträckning. Vid leverans var loken brunmålade i en nyans liknande SJ:s. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
Huvuddimensioner lok nr 31-45
Löb: 9,32 m
Hjulbas: 6,6 m
Tjänstevikt: 40,55 ton
Effekt: 330 kW
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'C1'
|
|
| NKlJ 34 i Hagfors 1920. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGD00039 |
|
|
| NKlJ 38 år 1963. Loket har fått igensatt gaveldörr, nya strömavtagare och nya ventilatorer, men de gamla ventilatorerna är kvar. Foto: Rune Carlsson, Samlingsportalen Jvm.KDAJ03581 |
|
|
| NKlJ 33 på 1960-talet. Här har även gavelfönstren fått gummiinfattning och de gamla ventilatorerna svetsats igen. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAG00199 |
AEG-loken i modell
Skala 1/87
- 1997 släppte René Sjöstrand etsplåtar till AEG-loken i såväl originalutförande som modifierat utförande.
|
|
| René Sjöstrand NKlJ AEG-plåt leveransutförande. Foto: Ola Ahlström |
|
|
| René Sjöstrand NKlJ AEG plåt moderniserad. Foto: Ola Ahlström |
- 2012 släppte Thomas Jonsson ett underrede till AEG-loken.
- 2012 släppte Dekaler & Etsat/Byggsvenskt en byggsats till AEG-loken.
Länkar
Referenser
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998. (Beskrivning och ritning).
René Sjöstrand: "NKlJ AEG elektrolok." i Skarvjärnet nr 3-4/1968. (Beskrivning och ritning).
René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i Tåg nr 4/1971. (Beskrivning och ritning).
Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i Smalspårigt nr 19/1983. (Scratchbygge i H0n3 på ett konverterat ångloksunderrede från MDC).
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i Smalspårigt nr 20/1983.
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i Smalspårigt nr 21/1983.
