Skillnad mellan versioner av "Nohab ånglok typ L8"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Litt K i modell)
(Referenser)
Rad 96: Rad 96:
 
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
 
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
  
Ekegren, Rune et al: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' Eksjö 1971
+
Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.
 +
 +
Jan Herentz & Per-Olof Widesheim: ''Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg 1867-1987.'' Vänersborg 1987.
  
Herentz, Jan & Widesheim, Per-Olof: ''Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg 1867-1987'', Vänersborg 1987
+
Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Eget förlag 1967.
  
Holmgren, Yngve: ''Skånska privatbanornas ånglok'', Malmö 1967
+
Lars-Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. '' Malmö: Stenvalls 1984.
  
Leander, Lars-Olof: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982'', Helsingborg 1984
+
Bertil Thulin: ''Borås-Herrljunga Järnväg 1863-1988'' (SJK 45). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1988.
 
 
Thulin, Bertil: ''Borås-Herrljunga Järnväg 1863-1988'', Kungälv 1988
 

Versionen från 14 juli 2018 kl. 15.23

Historik

Standardiseringen bland svenska enskilda järnvägar vad gäller inköp av ånglok var begränsad. I några fall lyckades dock de svenska tillverkarna med att sälja en design till flera köpare. Ett exempel på det är ett mogullok för all sorts trafik som Nohab sålde till ett antal banor runt det förra sekelskiftet. Om Nohab hade någon katalogbeteckning på loket är inte känt, här har den fått beteckningen L8 efter det SJ-littera som avser maskinen utan större ombyggnader. Loken var innercylindrade våtånglok med tre kopplade axlar och en löpaxel i Adamsens boggi. Med drivhjul på 1550 mm var de lämpliga för både persontrafik och godstrafik. Loken leverades med såväl tvåaxliga som treaxliga tendrar, och med antingen Stephensons eller Walschaerts slidstyrning. Flera av loken hade lutande sotskåpslucka vid leverans. Mellan 1896 och 1902 levererades 19 lok till SWB (nr 37 & 38), MöToJ (nr 6), SDJ (nr 6, 7, sen 9, 10), BHJ (nr 1-3), UWHJ (nr 11-14), ÖSJ (nr 14-17), BSJ (nr 3) och HNJ (nr 17, 18). Loken till MöToJ och HNJ hade treaxlig tender, övriga tvåaxlig. På SDJ och BSJ fick loken så småningom större hytt och ny ångpanna. UWHJ byggde om ett lok (nr 14) med överhettning och förhöjt pannläge. ÖSJ byggde om samtliga lok med överhettare, dock utan att utseendet påverkades nämnvärt. HNJ byggde om loken kraftigt med överhettning och ny panna som kraftigt förändrade utseendet på loken.

Det första loket kom till SJ med MKontJ 1909, som hade köpt ett lok från MöToJ. Det loket fick littera MKc, och såldes till UWHJ 1919. När UWHJ förstatligades 1940 togs tre lok över. Nr 14 som hade överhettning fick littera L6 1942, medan de två våtångloken fick littera L8. Loken togs ur tjänst redan efter några år, L8 avställdes 1946. Loken från ÖSJ togs över med CHJ 1944 och tilldelades littera L21. Loken slopades 1948-1966. De bägge loken från HNJ togs över 1945 och tilldelades littera L26. De användes på Falköping-Landeryd innan de avställdes i mitten av 1950-talet.

Huvuddimensioner


MKc
L8
L21
L26
Löb (m)
14,5
14,5
14,5
14,7
Axelavstånd (m)
11,26
11,14
11,14
11,26
Tjänstevikt (ton)
33,3+23,0
34,1+20,0
34,8+21,3
43,0+31,1
Dragkraft (Mp)
4,4
5,0
4,8
5,6
Sth (km/h)
60
80
75
80
Broms
tryckluft på SJ

Axelföljd

1'C-3
1'C-2
1'C-2
1'C-3
Kolförråd (ton)
2,2
2,0
2,1
5,0
Vattenförråd (m3)
9,0
7,5
9,0
11,0

BJ K 36

BJ K 36 i Åmål 1934. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAGC00173

GBJ K 1

GBJ K 1 i Borås 1930. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00710

SJ KA3 1551

SJ KA3 1551 i Kil 1949, f.d. BAJ 3, 53. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467

L8 i modell

Skala H0

2007 släppte HNJ Verkstad en modell i etsad mässing av HNJ 17 och 18 i ombyggt skick med treaxlig tender.

2011 släppte HNJ Verkstad en modell av loken i originalskick med antingen tvåaxlig eller treaxlig tender, katalognummer 703.

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Jan Herentz & Per-Olof Widesheim: Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg 1867-1987. Vänersborg 1987.

Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Eget förlag 1967.

Lars-Olof Leander: Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. Malmö: Stenvalls 1984.

Bertil Thulin: Borås-Herrljunga Järnväg 1863-1988 (SJK 45). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1988.