Skillnad mellan versioner av "SWB ånglok litt Y"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
1907 till 1909 tog SWB emot sex lok av en ny typ för lokaltrafik, littera Y. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på [[normalspår]] i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom och separat sanddom, och sluten hytt. 1914 levererades ytterligare två lok av samma grundkonstruktion. De nya loken försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera Y3. 1917-18 levererades en tredje serie med sex lok med samma konstruktion som 1914. | 1907 till 1909 tog SWB emot sex lok av en ny typ för lokaltrafik, littera Y. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på [[normalspår]] i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom och separat sanddom, och sluten hytt. 1914 levererades ytterligare två lok av samma grundkonstruktion. De nya loken försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera Y3. 1917-18 levererades en tredje serie med sex lok med samma konstruktion som 1914. | ||
| − | 1921-25 byggdes de först levererade loken om med överhettare och blev därmed också Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939. Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd. 1935-39 utrustades samtliga lok med tryckluftbroms system Kunze-Knorr. Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in Enköping-Heby-Runhällen. | + | 1921-25 byggdes de först levererade loken om med överhettare och blev därmed också Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939. Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd. 1935-39 utrustades samtliga lok med tryckluftbroms system Kunze-Knorr. Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in på Enköping-Heby-Runhällen. |
Vid SWB förstatligande fick loken littera S10. De sista loken skrotades 1969. | Vid SWB förstatligande fick loken littera S10. De sista loken skrotades 1969. | ||
Versionen från 13 augusti 2018 kl. 20.22
Historik
1907 till 1909 tog SWB emot sex lok av en ny typ för lokaltrafik, littera Y. Loken från Vagn- & Maskinfabriken i Falun var tanklok med tre kopplade axlar och löpaxlar i varje ände, och blev först med denna axelföljd på normalspår i Sverige. Y-loken var våtånglok med utvändiga cylindrar, Helmholtz slidstyrning, ångdom och separat sanddom, och sluten hytt. 1914 levererades ytterligare två lok av samma grundkonstruktion. De nya loken försågs dock med överhettare, gemensam dom och ett utökat kolförråd genom att bakväggen på kolfickan svängts ut. Dessa lok fick littera Y3. 1917-18 levererades en tredje serie med sex lok med samma konstruktion som 1914.
1921-25 byggdes de först levererade loken om med överhettare och blev därmed också Y3. Två av loken gick ombyggda för enmansbetjänade tåg, med en dörr genom kolfickan, 1932-1939. Fr.o.m. 1935 byggdes alla lok om med ytterligare utökade kolförråd. 1935-39 utrustades samtliga lok med tryckluftbroms system Kunze-Knorr. Y-loken stationerades i Sundbyberg, Enköping, Västerås och Hässelby, och sattes in lokaltrafiken, men även i persontåg Stockholm-Enköping och Stockholm-Västerås, samt i enstaka godståg. De bägge lok som utrustats för enmansbetjäning sattes in på Enköping-Heby-Runhällen.
Vid SWB förstatligande fick loken littera S10. De sista loken skrotades 1969.
Huvuddimensioner Y/Y3
Löb: 10,99 m
Hjulbas: 8,1 m
Tjänstevikt: 54,0/56,1 ton
Axeltryck: 12,67/13,23 ton
Dragkraft: 5,4/5,9 ton
Sth: 75 km/h
Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet.
Axelföljd: 1'C1'
Kolförråd: 2,0/3,5 ton
Vattenförråd: 7,0 m3
|
|
| SWB Y3 20 i Stockholm C 1935. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA11434 |
|
|
| SJ S10 1737 i Hässelby villastad 1956. Foto: Lars Hagström, Samlingsportalen Jvm.KDAJ08438 |
Litt Y3 i modell
Någon modell av littera Y3 är inte känd.
Länkar
Referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.
Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i Tåg nr 8/1972.
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S5 och S7." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017. (Presentation och bilder på Brimalms modell).
