Normalspår
Med normalspår menar man vanligen spårvidden 1435 mm, den mest använda spårvidden i de flesta av världens länder, däribland även Sverige.
Spårvidder över 1435 mm kallas bredspår. Spårvidder smalare än 1435 mm kallas smalspår.
Skalor för normalspår
Här redovisas spårvidder för normalspår i olika skalor. Flera av dessa skalor är standardiserade av NMRA och MOROP. Undantagen är skala 00 som numera mest förekommer i Storbritannien, skala T, som bara har ett fåtal tillverkare, och skala II, som bara finns hos MOROP.
Beteckning |
T |
Z |
N |
TT |
H0 |
00 (1) |
S |
Skala 0 |
Skala 1 |
Skala II |
Skala |
1:480 (2) |
1:220 |
1:160 (3) |
1:120 (4) |
1:87 |
1:76 |
1:64 |
1:45 (5) |
1:32 (6) |
1:22,5 |
Spårvidd modell |
3 mm |
6,5 mm |
9 mm |
12 mm |
16,5 mm |
16,5 mm (7) |
22,5 mm |
32 mm |
45 mm |
64 mm |
1) Ibland har beteckningen H0-00 använts för modeller med en förhoppning att köparen skulle acceptera skalkompromissen.
2) För normalspår. 1:450 för 1067 mm smalspår med japanska förebilder.
3) I Storbritannien 1:148.
4) I Storbritannien tidigare 1:101,6 (3 mm).
5) I vissa länder; i andra länder 1:48 (Nordamerika) eller 1:43,5 (Storbritannien, Schweiz).
6) I Europa. Enligt NMRA kallas skalan "Large Scale" (LS) och har ingen specifik skala. I Storbritannien heter skalan 10 mm och är 1:30,5
7) 19,1 mm i USA, men mycket ovanligt där.
- H0 är den vanligaste skalan världen över, utom i Storbritannien. Den medger möjligheter att bygga en användbar anläggning i en bostad, samtidigt som utbudet av rullande materiel och tillbehör är överlägset störst.
- Näst vanligast är skala N, som är nästan halva storleken jämfört med H0. N-skalan finns i alla stora modelljärnvägsländer, såsom Tyskland, USA och Storbritannien. Fördelen är förstås att man får plats med mera tåg på ett givet utrymme. Driftsäkerheten är dock inte riktigt densamma som i H0 (även om den är mycket god för nya modeller). Utbudet är inte heller lika stort.
- Skala 00 är den brittiska motsvarigheten till H0. Skalan är stor där, men i princip obefintlig i andra länder. I Sverige är det inte heller särskilt många som bygger med brittiska förebilder.
Marknaden för övriga skalor är betydligt mindre, och det är osäkert vilka skalor som har störst marknadsandelar.
- Skala 0 är ungefär dubbelt så stor som H0. Skalan har fått en viss renässans de senaste åren, med ett begränsat utbud av färdigmodeller på flera marknader. Det finns också en liten grupp i Sverige som bygger i nollan.
- Skala 1 är större än skala 0. Skalan har återetablerats av Märklin, och har en viss närvaro i Tyskland, USA och Storbritannien.
- Z är den minsta skalan med något större utbud av modeller, men har aldrig blivit etablerad ordentligt.
- TT ligger mellan H0 och N i storlek. Skalan har fått en renässans i östra Europa, men har en begränsad marknadsandel i övrigt.
- Skala S ligger mellan H0 och 0 i storlek. Det finns ett visst utbud i Nordamerika, men i övrigt är det en skala för scratchbygge.
- Skala T är den minsta skalan idag, med en tillverkare, Railway Shop i Hong Kong.
- Skala II normalspår har haft en producent mellan 1980-talet och 2014, tyska Magnus, som tillhandahöll handbyggda modeller.
Spårsystem
Idag dominerar tvåräls de flesta skalor. Treräls har stora andelar i skala H0 och 0, och har tidigare varit stort i skala 00.
Historik
I tidernas begynnelse hade varje modelljärnvägstillverkare sina egna skalor, helt oberoende av alla andra. (Därmed är strategin att låsa in sina kunder i ett eget system lika gammal som hobbyn). 1891 valde den då dominerade tillverkaren, Bing, att standardisera tre skalor, som man kallade 1, 2 och 3. Då tänkte man snarare på spårvidder än på skalor, så skala 1 var 1 3/4" (44,5 mm), skala 2 var 2" (51 mm) och skala 3 var 2 3/4" (70 mm). Flera andra tillverkare följde efter. Dåtidens modelljärnvägar var i regel urveksdrivna.
Under 1890-talet lanserades skala 0, som kom att dominera MJ-marknaden fram till andra världskriget. Skala H0-00 lanserades av Bing 1922. Precis som med de större skalorna så var det från början spårvidden som definierade skalan, och exakt vilken skala som gällde var lite flytande. Under 1920-talet lanserades också elektrisk drift för dittills existerande spårvidder, de kommersiella tillverkarna valde treräls med ca. 20V växelström, eftersom det var enklast att inkorporera i urverksmodeller som oftast var helt i metall. Hornby valde dock treräls likström för sitt Dublo-system i skala 00 1938.
Under 1940-talet blev skala 00 dominerande i Storbritannien och skala H0 i resten av världen. Samtidigt inleddes en rörelse mot tvårälsdrift och likström för mer skalenliga modelljärnvägar, som spreds från USA. Trix Express införde dessutom treräls likström som alternativ på 1950-talet. Efter andra världskriget har H0 och 00 dominerat MJ-marknaden, utbudet från storserietillverkare i större skalor minskade snabbt under 1950-talet.
Mindre skalor har sedan lanserats allteftersom elmotortekniken medgivit det. Skala TT kom till under 1950-talet, skala N 1960 och skala Z 1972. Samtliga dessa utnyttjar tvårälsdrift. Trots dessa lanseringar har H0 och 00 behållt sin dominans. År 2006 lanserades Skala T i Japan, som innebär 1:450 eller 1:480 på 3 mm spårvidd. Det finns dock bara en tillverkare av skala T, och skalan är inte heller standardiserad av NEM eller NMRA.
Samtidigt har olika försök att åter skapa intresse för större skalor genomförts. Märklin lyckades befästa skala 1 med sin lansering på Nürnbergmässan 1969. Det har gjorts flera försök att åter få skala 0 att fungera kommersiellt på den europeiska kontinenten, men det var först Lenz lansering 2007 som ser ut att ha lyckats.
Andra wikisidor
Tvåräls
Treräls
Smalspår
Planera en modelljärnväg
Tillbaka till nybörjarguiden
Webreferenser
Model Railroader: Guide to model railroading scales and gauges
Morop.eu: NEM 010 (Skalöversikt NEM).
NMRA.org: NMRA Standards S-1.2 (Skalöversikt NMRA).
NMRA: NMRA Standards and Recommended Practises
Spikesys: Model Railroad Scale List (Lista över modellskalor).
Spur G News: MAGNUS - Modellbahnen - schließt! (Det har funnits produktion i skala II normalspår till 2014).
TGauge.com (Internationell distributör av skala T).
Tryckta referenser - allmänt
Iain Rice: Railway Modeling. The Realistic Way. Yeovil: Haynes 2007.
"Konsten att välja rätt skala." i Allt om Hobby nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor, normalspår och smalspår).
Hjulo: "Hobbyns ABC: H0 eller N?" i Allt om Hobby nr 3/1972.
"Förteckning över MJ-skalor." i Jan Jangö & Bo Holmgren: Järnvägshobby 1. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Både normalspår och smalspår).
Ola Terje: "Önskar du modelljärnväg till jul?" i Allt om Hobby nr 8/1984 (Vägledning för nybörjare).
Robin Högberg: "Modelljärnväg i julklapp?" i Allt om Hobby nr 8/2006 (Test av startsatser från Märklin och Roco).
Lars-Olof Karlsson: "Världens minsta modelltåg." i Allt om Hobby nr 5/2009 (Test av skala T).
Markus Öbrink: "Skala T - det mikroskopiska tåget." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013.
Markus Öbrink: "Snabbtåg i förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 26/2016.
Petter Nygaard Hansen: "Modelljärnvägsskalor." i Modelljärnvägsmagasinet nr 55/2023.
Tryckta referenser - historia och samlingar
Iain Rice: Railway Modeling. The Realistic Way. Yeovil: Haynes 2007.
Åke Asph: "All världens modelltåg." Allt om Hobby nr 4/1967 (Reportage från Per-Inge Tågmarks stora samling med modelltåg).
"Modelljärnvägshistoria." i Jan Jangö & Bo Holmgren: Järnvägshobby 1. Stockholm: Jan Jangö AB 1976.
Ola Terje: "Antika tågmodeller." i Allt om Hobby nr 2/1985 (Folke Askmans stora samling, främst av äldre 0-skala).
LOK: "Wesa lever." i Allt om Hobby nr 3/1986, s. 34.
Peter Langhorst: "Se upp för 'tågrånarna' - låt dig inte luras." i Allt om Hobby nr 5/1989 (Oseriösa försäljare av samlarartiklar).
Jan Jangö: "Putte övar skalorna bland skalorna." i Allt om Hobby nr 4/1994 (Porträtt av Putte Flodqvist, scratchbyggare och trumpetare).
Rutger Friberg: "Möt 'MJ-proffessorn' Tom Catherall. Han forskar med modelltåg." i Allt om Hobby nr 4/1996.
Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.
Maria Stenbom: "Tåg i tiondel - tidig svensk reklamsatsning." i Allt om Hobby nr 2/2001 (Om SJ:s samling av modeller i 1:10, numera på Järnvägsmuseum).
Lars Olov Karlsson: "LOK om järnvägar." i Allt om Hobby nr 7/2004 (Utställning av anläggning i skala II i Valbyhallen i Köpenhamn, av Magnus).
Rutger Friberg: "MJ-nytt. Tufft år för MJ-branschen." i Allt om Hobby nr 6/2005 (Problem hos Roco, Märklin och Life-Like med flera andra tillverkare).
Henrik Ranby: "Att samla på gammal modelljärnväg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019.
Leif Elgh: "Läsvärt." i Modelljärnvägsmagasinet nr 45/2021 (Om de utländska MJ-tidskrifter som var mest förekommande i Sverige på 1950-talet: Miniaturbahnen, Railway Modeler och Model Railroader).
Roland Lawrenz: "Modelltåg från Wesa." i Modelljärnvägsmagasinet nr 49/2022 (Schweizisk tillverkare av modeller med 13 mm spårvidd i 1:110 eller 1:100, aktiv mellan 1946 och början av 1970-talet).
Leif Elgh: "Ett par riktiga klassiker." i Modelljärnvägsmagasinet nr 49/2022 (Svensk MJ-litteratur från 1950-talet).
Markus Öbrink: "Modelljärnvägens tidiga historia." i Modelljärnvägsmagasinet nr 57/2024.