Nohab ånglok typ VKBa: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) (→Skala H0: Bild) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
(22 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, VKBa. Mellan 1885 och 1894 levererades | Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, '''VKBa'''. Mellan 1885 och 1894 levererades arton lok till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Billesholms_J%C3%A4rnv%C3%A4g MBJ], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Mellersta_Hallands_J%C3%A4rnv%C3%A4g MHJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborg%E2%80%93Hallands_J%C3%A4rnv%C3%A4g GHB]. Samma loktyp såldes också till flera banor i Skåne: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Tomelilla_J%C3%A4rnv%C3%A4g MöToJ] (fem lok), [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lund%E2%80%93Trelleborgs_J%C3%A4rnv%C3%A4g LTJ] (tre lok), [http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yej/yej_inneh.html YEJ] (ett lok), [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona%E2%80%93K%C3%A4vlinge_J%C3%A4rnv%C3%A4g LaKJ] (två lok), [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona%E2%80%93K%C3%A4vlinge%E2%80%93Sj%C3%B6bo_J%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ] (tre lok) och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona_%26_Helsingborgs_J%C3%A4rnv%C3%A4gar L&HJ] (tre lok). Totalt byggdes 35 lok av VKBa-typ t.o.m. 1914. Loken var våtånglok med invändiga cylindrar, öppen hytt, Stephensons slidstyrning och tvåaxlig tender. De två sista maskinerna som byggdes för L&HJ hade dock överhettning och Walschaerts slidsyrning. | ||
De första | De första arton loken kom till SJ när Västkustbanan förstatligades 1896. Loken från MBJ var något större än de övriga, och fick littera '''VKBa1''', övriga fick littera '''VKBa2'''. Det sista VKBa-loket slopades 1930. | ||
LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken | LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken av VKBa-typ tilldelades littera '''KS''', och slopades 1935-37. | ||
När [http://www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/index.html UWHJ] förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera Å3, och slopades 1945. | När [http://www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/index.html UWHJ] förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera '''Å3''', och slopades 1945. | ||
Med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Simrishamns_J%C3%A4rnv%C3%A4gar MSJ] övertog SJ | Med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Simrishamns_J%C3%A4rnv%C3%A4gar MSJ] övertog SJ fyra lok av VKBa-typ, som hade fått nya ångpannor på 1930-talet. De tilldelades littera '''Å7'''. Tre lok slopades 1943-46, men det fjärde loket fick nytt littera '''C8''' år 1947, och slopades först 1952. | ||
Med [https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6lvesborg%E2%80%93Olofstr%C3%B6m%E2%80%93%C3%84lmhults_J%C3%A4rnv%C3%A4g SOEJ] förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera Å12. Loket slopades 1946. | Med [https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6lvesborg%E2%80%93Olofstr%C3%B6m%E2%80%93%C3%84lmhults_J%C3%A4rnv%C3%A4g SOEJ] förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera '''Å12'''. Loket slopades 1946. | ||
==Huvuddimensioner VKBa== | ==Huvuddimensioner VKBa== | ||
Rad 30: | Rad 30: | ||
| 28,0+17,5<br /> | | 28,0+17,5<br /> | ||
| 32,1+19,3<br /> | | 32,1+19,3<br /> | ||
|- | |||
| Axeltryck (ton)<br /> | |||
| 9,3<br /> | |||
| 10,7<br /> | |||
|- | |- | ||
| Dragkraft (Mp)<br /> | | Dragkraft (Mp)<br /> | ||
Rad 56: | Rad 60: | ||
| 7,0<br /> | | 7,0<br /> | ||
|} | |} | ||
==Bilder== | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
[[Image:SJ VKBa2 477.jpg|SJ VKBa2 477]] | [[Image:SJ VKBa2 477.jpg|SJ VKBa2 477]] | ||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | SJ VKBa2 477 | | class="imageCaption" | SJ VKBa2 477 i Göteborg 1916. Källa Samlingsportalen, Jvm.KDAJ07557 | ||
|} | |} | ||
==Litt VKBa i modell== | ==Litt VKBa i modell== | ||
===Skala [[H0]]=== | ===Skala [[H0]]=== | ||
Byggsvenskt/Dekaler & etsat har en VKBa-maskin i etsad mässing, komplett med underrede. | *Byggsvenskt/[[Dekaler & etsat]] har en VKBa-maskin i [[etsad mässing]], komplett med underrede. | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
Rad 73: | Rad 78: | ||
|} | |} | ||
== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | [[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | ||
== | ==Webreferenser== | ||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=KS&typenr= Svenska lok: KS] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=VKBa1&typenr= Svenska lok: VKBa1] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=VKBa2&typenr= Svenska lok: VKBa2] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Å3&typenr=0 Svenska lok: Å3] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Å7&typenr= Svenska lok: Å7] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Å12&typenr= Svenska lok: Å12] | |||
[https://www.yumpu.com/sv/document/view/20582766/dekaler-och-etsat-byggsvenskt Byggsvenskt: byggsatser] | |||
==Tryckta referenser== | |||
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | |||
Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967. | |||
[[Kategori: Ånglok]] | |||
[[Kategori: Nohab]] | |||
[[Kategori: SJ]] | |||
[[Kategori: Epok Ib]] | |||
[[Kategori: Epok Ic]] | |||
[[Kategori: Epok Id]] | |||
[[Kategori: Epok IIa]] | |||
[[Kategori: Epok IIb]] | |||
[[Kategori: Epok IIc]] | |||
[[Kategori: Epok IIIa]] | |||
[[Kategori: Skala H0]] | |||
[[Kategori: Byggsvenskt]] |
Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 20.25
Historik
Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, VKBa. Mellan 1885 och 1894 levererades arton lok till MBJ, MHJ och GHB. Samma loktyp såldes också till flera banor i Skåne: MöToJ (fem lok), LTJ (tre lok), YEJ (ett lok), LaKJ (två lok), LKSJ (tre lok) och L&HJ (tre lok). Totalt byggdes 35 lok av VKBa-typ t.o.m. 1914. Loken var våtånglok med invändiga cylindrar, öppen hytt, Stephensons slidstyrning och tvåaxlig tender. De två sista maskinerna som byggdes för L&HJ hade dock överhettning och Walschaerts slidsyrning.
De första arton loken kom till SJ när Västkustbanan förstatligades 1896. Loken från MBJ var något större än de övriga, och fick littera VKBa1, övriga fick littera VKBa2. Det sista VKBa-loket slopades 1930.
LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken av VKBa-typ tilldelades littera KS, och slopades 1935-37.
När UWHJ förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera Å3, och slopades 1945.
Med MSJ övertog SJ fyra lok av VKBa-typ, som hade fått nya ångpannor på 1930-talet. De tilldelades littera Å7. Tre lok slopades 1943-46, men det fjärde loket fick nytt littera C8 år 1947, och slopades först 1952.
Med SOEJ förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera Å12. Loket slopades 1946.
Huvuddimensioner VKBa
VKBa1 |
Å3/Å12 | |
Löb (m) |
12,87 |
13,4 |
Axelavstånd (m) |
9,30 |
9,44 |
Tjänstevikt (ton) |
28,0+17,5 |
32,1+19,3 |
Axeltryck (ton) |
9,3 |
10,7 |
Dragkraft (Mp) |
3,6 |
4,2 |
Sth (km/h) |
75 |
90 |
Broms |
- |
tryckluft |
1B-2 |
1B-2 | |
Kolförråd (ton) |
2,9 |
2,0 |
Vattenförråd (m3) |
5,7 |
7,0 |
Bilder
SJ VKBa2 477 i Göteborg 1916. Källa Samlingsportalen, Jvm.KDAJ07557 |
Litt VKBa i modell
Skala H0
- Byggsvenskt/Dekaler & etsat har en VKBa-maskin i etsad mässing, komplett med underrede.
Byggsvenskt VKBa. Foto: Ola Ahlström |
Wiki-sidor om lok
Webreferenser
Tryckta referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.