Förregling

Med förregling avses tekniska åtgärder för att motstridiga tågvägar inte ska kunna ställas in på en driftplats.

Inledning

En förreglad driftplats är utförd så att tågvägar som skulle innebära kollision inte kan ställas in samtidigt på driftplatsen. Vidare brukar samtidig infart inte vara möjlig om tågvägarnas förlängning genom driftplatsen korsar varandra. I praktiken innebär detta att samtidig infart på en station på en enkelspårig bana i regel inte är möjlig.

I förreglingen ingår också att när en signal väl är ställd på "kör" så kan växlar i tågvägen inte läggas om. Normalt ingår också åtgärder som hindrar att vagnar på sidospår kan rulla in i tågvägarna, såsom spårspärrar eller skyddväxlar.

Allt eftersom tekniken utvecklats, har ytterligare säkerhetsåtgärder kunna vidtas. När spårledningar började användas, kunde man utföra ställverken så att körsignal inte kan ges om någon spårledning i tågvägen indikerar rullande materiel på spåret. Med spårledningar kan också se till att tågvägen är låst tills tåget kommit fram till, eller passerat, den sista spårledningen i tågvägen.

Hur en viss driftplats är förreglad beskrivs i dess förreglingstabell. Där framgår exakt vilka kombinationer av växellägen, signalbilder och spårspärrpositioner som är tillåtna, och hur de hänger ihop med respektive tågväg. Exakt hur förreglingstabellen är utformad beror på vilken teknisk lösning som använts för förreglingen.

Kontrollås

Det enklaste sättet att åstadkomma en förregling är med så kallade kontrollås, d.v.s. lås som dels låser växlar, spårspärrar och signaler, och dels bara kan låsas upp på ett säkert sätt. Kontrollås kan användas ensamt, som vid många lastplatser på mindre trafikerade bansträckor, och dels vara en del av förreglingen vid ett större ställverk.

SJ och numera Trafikverket använde ett system som hade ett tjugotal olika kontrollåsnycklar, som är numrerade K1 - K16, PK1 - PK7 samt LK16 och OK16. K1 - K11 är lokala nycklar på en viss driftplats, K14 används när en driftplats ska lämnas obevakad och K16 är "huvudnyckel" för obevakade driftplatser på en viss stationssträcka. Övriga nycklar har andra funktioner.

En lastplats på en bansträcka med manuell drift ska normalt vara låst och eventuella signaler ska visa "kör" från bägge hållen (lastplatser finns alltid på en tåganmälanssträcka där det bara får förekomma en tågrörelse i taget).

Gendalens lastplats på Västgötabanans huvudlinje Göteborg-Skara får tjäna som exempel. Lastplatsen har en T-semafor A/B, en växel nr 1 samt en spårspärr "Sp I". Det finns endast en tågväg A0/B0, d.v.s. fri genomfart från bägge håll. När tågvägen A0/B0 är lagd är semaforen låst i "kör" åt bägge håll, växeln och spårspärren är låsta (låsen sitter normalt direkt på växelkloten) med varsin K1-nyckel. K1-nycklarna är i sin tur är fastlåsta i semaforen.

Förreglingstabellen visar att vid tågväg A0/B0 är signalvevar A och B låsta i läge "kör" (minustecken), K16 låst och nyckeln borttagen (plus), K1 på semaformast öppet och nycklar kan inte frigöras (minus), K1 vid spärr I och växel 1 låst och nyckel borttagen (plus) samt att spärr I och växel 1 är låsta i normalläge (plus).

Gendalens lastplats med T-semafor 1965-66. Från Ekeving.se

Tågbefälhavaren på tåget som ska växla på lastplatsen (normalt lokalgodståget) har kvitterat K16-nyckeln för stationssträckan på en av stationssträckans gränsstationer (Nossebro eller Stora Mellby i det här fallet). När tåget ankommer Gendalen, låser tågbefälhavaren upp semaforen A/B med K16-nyckeln, lägger om semaforen till "stopp" i bägge riktningar, varvid K1-nycklarna frigörs och spårspärren och växeln kan läggas om.

Referenser

Hemming Olsson (red.): Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll (2:dra bandet). Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1916.

Järnvägshistoriskt forum: Kontrollås och kontrollnycklar