Växlar

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Principer[redigera]

För att en järnväg skall fungera som ett transportsystem krävs växlar, som medger att ett tåg kan byta spår. En modellväxel fungerar mekaniskt sett precis som en riktig växel (artikel om växeldelar. Wikipedia om järnvägsväxlar).

Modellväxlar är oftast utförda med rakspår vid hjärtstycket (korsningen), precis som äldre växlar var i verkligheten. Därmed kan växelns vinkel enkelt anges förhållandet mellan avståndet mellan spåren och avståndet till hjärtstycket. En växel med vinkeln "1/6" innebär t.ex att avståndet mellan spåren ökar med 1 längdenhenhet per 6 längenheter längs rakspåret. För en viss given växelvinkel är flera radier möjliga, det beror på hur lång resten av växeln är. Radien är dessutom inte konstant. Därmed kan man inte säkert säga att en viss vinkel motsvarar en viss radie, utan för att få reda på minimiradie för en växel måste man titta på hur respektive tillverkares växel är utförd. Generellt gäller ändå att växlar med mindre vinklar har större radie. Vid val av växlar är det viktigt att ha en uppfattning minsta radie för de fordon som ska trafikera växeln, så att de matchar. Alla växlar på en modelljärnväg behöver inte ha samma minimiradie, växlar på industrispår där bara godsvagnar och växellok passerar kan ha mindre radie än tågspår för persontåg.

Ett specifikt problem för modellväxlar är att strömmen skall ledas till dragfordonen genom hela växelns längd. För 2-rälsdrift innebär detta i allmänhet att hjärtstycket måste byta polaritet när växeln läggs om. En del enklare modellväxlar (t.ex. Peco Insulfrog) har ett hjärtstycke utfört i ett isolerande material, vilket innebär att man slipper att byta polaritet. Å andra sidan blir då strömupptagningen mycket sämre vid passage av hjärtstycket. Rekommenderad praxis är i stället att byta polaritet på hjärtstycket när växeln läggs om. För digital drift rekommenderas s.k. DCC-vänliga växlar; dessa passar även för analog drift.

Vid val av växlar måste man tänka på vilken spårstandard som skall användas. De flesta växlar uppfyller tyvärr inte NEM eller NMRA:s normer riktigt, men håller man sig till ett märke för sina växlar kan detta bli en "de-facto norm" för banan som rullande materialen sedan får anpassas till.

Växelomläggning[redigera]

Modellväxlar kan, precis som i verkligheten, antingen läggas om lokalt (och då oftast mekaniskt) eller fjärrstyrt (och då oftast elektriskt).

Mekanisk växelomläggning[redigera]

Mekanisk växelomläggning används för maximal enkelhet, för att minimera kostnader och för att simulera växlar som skulle varit lokalt omlagda vid walk-around-drift. Omläggningen av hjärtstycket sköts enklast med en strömbrytare.

TOU_1.jpg

Enkel mekanisk växelomläggare. Omläggning sker genom att dra i stången varvid strömbrytare läggs om och växeln läggs om.

Elektrisk växelomläggning[redigera]

Elektrisk omläggning används för fjärrmanövrerade växlar. För automatiserad drift är elektrisk omläggning i praktiken nödvändigt.

Det finns två varianter av elektriska omläggare, en enklare variant där omläggning sker med elektromagneter och en dyrare variant med elmotorer. Elektromagnetiska omläggare slår i allmänhet om direkt med rätt stor kraft, medan motordrivna omläggare tar ca 1 sekund på sig för att lägga om. Motordrivna omläggare tenderar också att vara snällare mot växeln, och är dessutom oftast försedda med flera inbyggda strömbrytare för att lägga om hjärtsycken, indikera växelns läge mm. Det finns flera varianter av bägge omläggartyperna i handeln.

Skall växelomläggningen dessutom skötas digitalt krävs också en dekoder för växeln. De flesta växeldekodrar kan hantera 4-6 växlar.

Val av växelomläggning[redigera]

Vilken lösning man bör välja för växelomläggning beror på ekonomi och på hur banan är tänkt att trafikeras. Vid walk-around-drift passar mekanisk växelomläggning bra, medan en mer centraliserad (eller automatiserad) drift kräver någon form av elektrisk växelomläggning.

Andra artiklar om spår[redigera]

Spår

Referenser[redigera]

Göran Sandberg: "Smarta lösningar med Tortoise." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013. (Olika sätt att montera Tortoise växeldriv).