Vagnar

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Inledning

Med järnvägsvagn avses vanligen en vagn som inte har en egen motor, utan som måste kopplas till ett dragfordon för att kunna flyttas.

Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. Godsvagnar används för fraktgods, medan personvagnar används till passagerare. Vagnar för banarbete kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. Vagnar med med fasta axlar är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har axlarna monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera axlar. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.

En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.

De första vagnarna var tvåaxliga, men allt eftersom behovet av större laster ökade, infördes både treaxliga vagnar och boggievagnar. I USA blev boggievagnar dominerande redan på 1850-talet. I Sverige infördes treaxliga godsvagnar och boggievagnar för persontrafik på 1890-talet. (Mera om utvecklingen i Sverige här).

De flesta modelljärnvägsvagnar som säljs på marknaden idag är färdigmodeller från storserietillverkare, i regel av plast. Det finns också byggsatser av vagnar i olika material, i regel från småserietillverkare. Det finns dessutom enstaka småserietillverkare som tillhandahåller färdigmodeller, dessa är oftast byggda i mässing.

Tekniska krav på MJ-vagnar

En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två hjulaxlar och koppel i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att hjulen rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att koppel, hjul och spår fungerar ihop.

För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig hjul- och spårstandard. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. trepunktslagring, eller en fungerande vagnsfjädring.

För att vagnar ska gå att koppla i och ur tåg på ett smidigt sätt krävs ett väl fungerande koppel. Det finns idag inte någon dominerande lösning på MJ-koppel. Koppel måste dessutom vara monterade på en konsistent höjd för att fungera väl. Detta kan vålla problem då olika märken som levererar fordon med samma koppeltyp ändå inte är konsistenta i höjd alla gånger.

Lättrullade järnvägshjul åstadkoms på moderna MJ-vagnar i regel med spetslagrade hjul, vilket innebär att hjulaxel slutar i en spets som löper i en kona i hjullagret. Nästan alla färdigmodeller levereras på detta sätt, vilket innebär att friktionen i hjulupphängningen sällan är ett problem. Tapplagrade axlar förekommer ibland, det fungerar också väl.

Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor skillnad i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från Morop, NMRA och Fremo för vad som är en optimal vagnvikt.

Att bygga upp sin vagnpark

När man väl kommit på vilken slags modelljärnväg man vill ha blir det lättare att bygga upp sin vagnpark. Har man valt en viss förebild eller epok handlar det om att leta rätt på vagnar som stämmer med detta. Det handlar också om att hitta vagnar till den trafik man vill ha på sin bana, för såväl persontrafik som godstrafik. Godvagnsbeståndet kan ockås behöva anpassas till vilka vagnslaster som ska avvecklas, och vilka industrier som finns i banans trafikområde. Sen är det nog så att de flesta modelljärnvägsbyggare ändå skaffar sig en del rullande materiel som inte riktigt passar med banans trafikidé.

Om vagnparken främst består av färdigmodeller kan den bli lite enahanda, och göra att min modelljärnväg liknar alla andras. Att förse vagnarna med t.ex. belysning, detaljering eller väderbitning kan dock mildra effekten.

Andra wiki-sidor om vagnar mm.

SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
Tyska privatbanevagnar
Trepunktslagring
Vagnvikt
Ritningar i järnvägar!
Lok
Koppel

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser - allmänt

Svante Runberger: "Fixtur för påpressning och avdragning av hjul." i järnvägar! nr 4/1981.

"Stjärnekerhjul i toppklass." i järnvägar! nr 4/1986 (Recension av MRW:s stjärnekerhjul, H0).

Krister Brandt: "Byggtips: (H)jul igen!" i Allt om Hobby nr 8/1986 (Stjärnekerhjul från MRW, H0).

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i Smalspårigt nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

Björn Dahlström: "Nu är det hjul igen." i Smalspårigt nr 54/1993 (Tillpassning av hjul och axlar).

Rutger Friberg: "Underhåll av mj-hjul." i Allt om Hobby nr 5/1997 (Hantera slitna och korrosionerade mj-hjul).

Jörgen Bergfors: "Bättre hjul till dina VVA-vagnar." i Smalspårigt nr 92/2005 (Stärnekerhjul från Rimbo Grande, H0).

Anders Wallquist: "Tre axlars teori och praktik." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2006 (Hur man hanterar utmaningarna med treaxliga vagnar).

"Rengöring och underhåll av rullande material." i Allt om Hobby nr 8/2010, s. 13 (Notis om nya produkter från Viessmann)

Håkan Yngvik: "Svarva om hjullager." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015 (Verktyg för att anpassa hjullager till axellängd).

Lars Ljungberg: "Isolera hjulaxlar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019 (Montering av nytillverkade bussningar till oisolerade axlar).

Anders Ericson: "Belysning med LED." i Allt om Hobby nr 6/2020 (Vagnsbelysning för personvagnar).

Tryckta referenser - vagnsbyggnad

Jon Fast: "En godsvagn från Nora Bergslags Järnväg med bygganvisningar." i Skarvjärnet nr 1/1969 (Scratchbygge av godsvagn i nollan i trä och metall).

Claes Mathisson: "Vi bygger en stolpvagn litt O." i Allt om Hobby nr 5/1969 (Scratchbygge av O-vagn i mässing i skala H0).

Svante Runberger: "Att tillverka bromsblock själv." i järnvägar! nr 3/1981 (Skala 0).

Kent Hedqvist: "Byggtips: Stjärnekerhjul." i Allt om Hobby nr 6/1981 (Scratchbygge av egna stjärnekerhjul, H0).

Jon Fast: "NBJ malmvagn i modell." i Allt om Hobby nr 8/1986 (Scratchbygge i H0 i trä och metall).

Jon Fast: "NKJ resgodsvagnar litt F." i Allt om Hobby nr 1/1988 (Scratchbygge i H0 i trä och metall).

Jon Fast: "Nora - Karlskoga Järnvägars vagnar littera I. Godsvagnshistorik och fina byggtips." i Allt om Hobby nr 6/1988 (Scratchbygge av NKJ-vagn i 0 i trä och metall)

Jon Fast: "Bygg Nora-Karlskoga littera N." i Allt om Hobby nr 5/1989 Scratchbygge av NKJ-vagn i skala 0 i trä och metall).

Jörgen Bergfors: "Att etsa eller inte etsa - det är frågan." i Smalspårigt nr 40/1989 (Scratchbygge av SRJ Co 103, en svetsad vagn, i styren).

Jon Fast: "... om att fuska fram ritningar från fotounderlag ..." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Förenklad perspektivkonstruktion från foton).

Bo Holmgren: "Magiska skärmen." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Om att fästa tågslutskärmar med magneter).

David Jenkinson: Carriage Modeling Made Easy. Didcot: Wild Swan 1996 (Om att scratchbygga personvagnar i styrenplast).

Tobias Ljung: "Erik i finkan? Njae, bättre omdöme än så får denna G-finka från herr Walde." i Smalspårigt nr 62/1996 (Recension av vagnar i 0e, samt ombygge till fjädrande underrede).

Jan Frelin: "Svenska lagergafflar i H0 från Bill Bedford." i Smalspårigt nr 96/2006 (Recension av fjädrande lagergafflar).

Lars Ryderberg: "Från bild till modell." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Att använda bilder och bilbehandling för att skapa modeller med komplicerade grafiska profiler).

Webreferenser

VTG AG: Our Fleet (Vagnskatalog för VTG).

MMJK: Bygge av DFo29, Perlbyggsats nr 092 (Byggtips).