BJ ånglok litt N3: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 44: | Rad 44: | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br /> Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979<br />Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994 <br /> [http://www.mrw1.se/anglok/littn3.htm Lista över BJ N3-lok] | Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br /> Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979<br />Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994 <br /> Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.<br /> [http://www.mrw1.se/anglok/littn3.htm Lista över BJ N3-lok] | ||
Versionen från 6 juli 2018 kl. 15.13
Historik
För att hantera den ökande godstrafiken beställde BJ ett nytt godstågslok 1907 som gavs littera N3. Sammanlagt levererades 15 lok till 1917. Loken hade åtta kopplade hjul, överhettning, öppen hytt, invändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. De tre första loken hade en tvåaxlig tender, men de följande loken fick treaxliga tendrar och utvändiga motvevar. Så småningom byggdes alla loken om med s.k. OFWJ-hytt av halvsluten typ, och tryckluftbroms.
GBJ beställde 2 lok av N3-typ som levererades 1914 och 1920, nr 18 och 19. GBJ gav loken littera E. 1930 fick loken turboelektrisk belysning, 1933 vakuumbroms för att kunna användas i persontåg. I samband med GBJ elektrifiering 1937 såldes de bägge loken till BAJ. Loken kom kom till SJ 1940 och fick littera E4. Inledningsvis användes de bägge loken i Boråsområdet. En kort tid 1946-47 gick loken med oljeeldning, men ändrades tillbaka till koleldning. Ena loket byggdes om med sluten hytt 1950, och i början på femtiotalet flyttades de till Åmål där de gick på ÅmÅJ och DVVJ. Där hade de sin sista tjänstgöring i början på 1960-talet.
ÖSJ köpte två lok av N3-typ 1919 och 1921 och gav dem littera N, nr 24 och 26. ÖSJ togs över CHJ 1935, N.loken följde med när CHJ förstatligades 1944 och tilldelades littera E4.
HHJ köpte två lok av N3-typ 1914 och 1918 som fick nr 27 och 28.
Huvuddimensioner N3
Löb: 16,57 m
Hjulbas (lok och tender): 11,73 m
Tjänstevikt: 50,0+32,7 ton
Dragkraft: 9,9 Mp
Sth: 50 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 20-talet.
Axelföljd: D-3
Kolförråd: 4,0 ton
Vattenförråd: 13,2 m3
|
|
| BJ N3 77 i Åmål i nära leveransskick. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAFC00037 |
|
|
| BJ N3 58 i Falun 1937, ombyggd med tryckluftbroms och "OFWJ-hytt", men fortfarande med tvåaxlig tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08223 |
|
|
| BJ N3 91 i Bergsnäs 1947 i ombyggt skick. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05053 |
|
|
| SJ E4 1599 i Alvesta 1944 utrustad för vedeldning, f.d. GBJ 18 och BAJ 18. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03655 |
Litt N3 i modell
Skala H0
2011-12 släppte HNJ Verkstad en BJ litt N3 som byggsats i etsad nysilver.
Länkar
Referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979
Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994
Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.
Lista över BJ N3-lok