Modelljärnvägsmotorer: Skillnad mellan sidversioner
Janfre (diskussion | bidrag) |
Janfre (diskussion | bidrag) m (→Webreferenser) |
||
| Rad 34: | Rad 34: | ||
[https://dccwiki.com/Can_Motor DCCwiki: Can Motor] | [https://dccwiki.com/Can_Motor DCCwiki: Can Motor] | ||
[https://en.wikipedia.org/wiki/DC_motor Wikipedia: DC motor] (Likströmsmotor | [http://www.schnug-modellbahn.de/Tipps/Motor.htm Schrug-modellbahn.de: Hochleistungsantriebe für Märklin Loks] (Olika versioner av Märklins allströmsmotorer). | ||
[https://en.wikipedia.org/wiki/DC_motor Wikipedia: DC motor] (Likströmsmotor). | |||
[https://en.wikipedia.org/wiki/Electric_motor Wikipedia: Electric motor] | [https://en.wikipedia.org/wiki/Electric_motor Wikipedia: Electric motor] | ||
Versionen från 15 augusti 2024 kl. 21.55
På denna sida behandlas de olika typer av elmotorer som används till dragfordon på modelljärnvägar. För andra framdrivningstekniker, se live-steam.
Inledning
För MJ-bruk används i princip uteslutande roterande elmotorer. En roterande elmotor delas upp i rotor (de roterande delarna) och stator (de fasta delarna). Rotorn kallas ibland också ankare. Det finns olika principer för elmotorer; normalt används elektromagnetisk drift.
Nedan presenteras några av de motortyper som är vanligast i MJ-sammanhang.
Konventionell likströmsmotor
En konventionell likströmsmotor har permanentmagneter i statorn och en elektromagnetisk rotor. Rotorn består av ett antal poler som får ström från en kollektor på rotorn. Strömmen överförs till kollektorn med borstar, vanligen av grafit. När rotorn spänningssätts skapas ett vridmoment runt rotorn som vrider denna. Denna typ av motor kan endast användas för likström.
|
|
| Principen för en tvåpolig likströmsmotor. |
Hastigheten för en likströmsmotor beror på effektivvärdet på spänningen som matas till rotorn. Om rotorn har ett udda antal poler kan rotationsriktningen kontrollaras med att polvända matningsspänningen. Fler poler i rotorn brukar innebära en jämnare gång.
Konventionella likströmsmotorer för MJ-bruk brukar ha tre eller fem poler. Denna motortyp har dominerat modelljärnvägar med likströmsdrift sedan starten i början på 1930-talet, och är fortfarande vanligt förekommande. Det typ som oftast förekommer är öppen.
Det finns också inbyggda konventionella likströmsmotorer. De kallas ofta "can-motorer".
Allströmsmotor
I en allströmsmotor är både stator och rotor elektromagneter, som är seriekopplade. Det innebär att en allströmsmotor kan användas för både likström och växelström. Hastigheten regleras med effektivvärdet av matningsspänningen.
Denna typ av motor växelströmdrift på modelljärnvägar sedan 1920-talet.
Klockankarmotor
Sinusmotor
Webreferenser
Schrug-modellbahn.de: Hochleistungsantriebe für Märklin Loks (Olika versioner av Märklins allströmsmotorer).
Wikipedia: DC motor (Likströmsmotor).