Skillnad mellan versioner av "Stationshus"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Svenska godsmagasin i modell) |
||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
|} | |} | ||
| − | ==Svenska | + | ==Svenska stationshus i modell== |
===Skala [[H0]]=== | ===Skala [[H0]]=== | ||
| − | * | + | * På 1970-talet släppte [[Heljan]] Mariefreds stadion som [[plastbyggsats]]. |
| − | + | * [[Pola]] har producerat [[Diö]] station som plastbyggsats. | |
| − | + | * [[Heljan]] har också producerat Åmåls station. | |
| − | |||
| − | *[[ | ||
| − | *[[ | ||
==Andra wiki-sidor om stationshus== | ==Andra wiki-sidor om stationshus== | ||
Versionen från 14 maj 2019 kl. 22.14
Det traditionella stationshuset vid en svensk station hade flera funktioner. Först och främst var det kontor för trafiktjänsten på stationen, där tågklareraren arbetade. Det fanns också biljettexpedition och väntsal för allmänheten, expedition för resgods, ilgods och expressgods, samt vanligtvis bostad för stationsmästaren. Alla dessa funktioner fanns inte nödvändigtvis i stationshuset på alla stationer.
I denna artikel behandlas endast stationshus vid stationer, hållplatsstugor och liknande får behandlas senare.
Innehåll
Svenska järnvägars godsmagasin
I stort sett alla svenska järnvägsstationer har haft ett godsmagasin för hantering av styckegods för lokala behov. Godsmagasin fanns också på många lastplatser. Vid större stationer har det funnits särskilda omlastningsmagasin, som använts för att lasta om styckegods mellan olika styckegodsvagnar för flera destinationer. Vid vissa större stationer fanns det dessutom särskilda ilgodsmagasin - annars hanterades ilstyckegods tillsammans med resgodset.
1964 inledde SJ en omorganisation av styckegodstrafiken till s.k. knutpunktstrafik, vilket innebar att lastbilar tog över styckegodstrafiken från omlastningsmagasinen till mindre orter. Därmed blev de flesta mindre godsmagasin överflödiga. 1986 lade SJ ner styckegodstrafiken helt, då stängde även de större godsmagasinen.
|
|
| Godsmagasinet i Altuna 1959. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAC00491 |
Svenska stationshus i modell
Skala H0
- På 1970-talet släppte Heljan Mariefreds stadion som plastbyggsats.
- Pola har producerat Diö station som plastbyggsats.
- Heljan har också producerat Åmåls station.
Andra wiki-sidor om stationshus
Publicerade ritningar på stationshus
Referenser
Örjan Svane: "Stationshuset i Nättraby hamn som modell." i Smalspårigt nr 57/1994. (Bygge av stationshuset).
Johan Stenson: "Total station makeover." i Smalspårigt nr 96/2006. (Konvertering av Faller 110099 "Waldbrunn" till svensk station, H0).
Stefan Nilsson: "Ett faktori kommer till." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. (Bygge i balsa av ett av landets äldsta stationshus, ritning).
Johan Stenson: "Hennan i H0. En titt på MobaArts byggsats." i Modelljärnvägsmagasinet nr 5/2010. (Recension).
Johan Stenson: "Mera Hennan. Anpassning av MobaArts byggsats." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011.
Rutger Friberg: "Bärby station i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 11. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2011. (Recension av MobaArts byggsats).
Redaktionen: "'Almunge' i H0 från Jeco." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011. (Recension).
Anders Stéen: "Brösarps station i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2016. (Bygge med styrenplast från Slaters).
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure som 3D-printad modell i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016.
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 2: Inredning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016.
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 3: Klart." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017.
Anders Stéen: "Klågerup eller Staffanstorp i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017. (Bygge i styrenplast och cellpannå, H0).
Håkan Grundstedt: "En Bohusbanestation i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Bygge i styrenplast i H0).
