Styrenplast

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Styrenplast är en termoplast som är mycket vanlig i många modellsammanhang. Plastbyggsatser är vanligtvis tillverkade av styren, och det finns dessutom en stor tillgång på flak och profiler. Styrenplast är förhållandevis billigt och lättarbetat. Skall man scratchbygga en modell är förmodligen styrenplast det material som medger snabbast bygge.

Tillverkare som Evergreen, Slaters och Plastruct tillverkar styrenkomponenter direkt avsedda för modellbygge, i form av släta flak, flak med olika typer av mönster såsom brädor, tegel mm samt profiler. Plastruct tillverkar också gjutdelar. Kan man få tag i styrenflak för industriellt bruk är det dock mycket billigare.

Styrenplast kallas i bland plastikard i Sverige, vilket egentligen är Slaters firmanamn på produkten.

Märka ut och kapa[redigera]

Märkning på styren kan med fördel göras med en hård blyertspenna, som har effekten att lätt ritsa i materialet. För att sätta ut linjerna används skjutmått, stålskala och vinkelhake.

En alternativ metod är att rita delarna i sitt ritprogram på datorn och sedan skriva ut dem på självhäftande papper. Pappret fästs sedan på flaket, och när delarna är tillverkade tas pappret bort.

För att kapa styrendelar används i första hand kniv, en mindre brytbladskniv eller en skalpell fungerar utmärkt. Enklast är att skära i ytan på plasten så man får en brottanvisning, och sedan bryta av flaket. Ett specialverktyg för att skära till många identiska delar av styren, som bygger på ritsa- och bryta-metoden, är den s.k. dupli-cuttern. Den tillverkas av amerikanska NorthWest ShortLine. Genom verktygets konstruktion slipper man helt utmärkningsmomentet.

Ett annat verktyg från NorthWestShortLine är den s.k. choppern, ett verktyg som medger att plastlister kapas jämnt och fint i lika längder.

Ibland krävs sågning, speciellt i hårdare eller tjockare material, eller då delarna skall kapas i kurvor. Då används antingen en s.k. guldsmedssåg eller en liten ryggsåg. Till guldsmedsågen används en lövsågsbräda som stöd.

Filning och putsning[redigera]

En styrendel tillskuren med ritsa- och bryta-metoden får i allmänhet ett ganska rent snitt, viss gradning kan dock behövas. Till detta används antingen ett fint slippapper lagt på arbetsbordet eller en kniv som stryks längs graderna. Mer komplexa former filas med nålfilar. Det bildas ett besvärligt damm vid sliparbetet, besvärligt eftersom det är statiskt och gärna fastnar på verktyg, föremål, händer mm. Därför är det bra att ha separata filar för arbete i styren, de blir fort fulla med plastdamm.

Håltagning[redigera]

Vid modellbygge används i allmänhet borrning. Små borr finns att köpa ned till 0,3 mm diameter, men är rätt ömtåliga. Platsen där hålet ska tas märks ut och markeras lätt med ett körnslag för att styra borren rätt. För små borr används handborrning med stiftklove, vilket kräver en viss försiktighet. Maskindrivna borrar kan ibland tendera att smälta plasten, speciellt om borret inte är riktigt vasst, detta kan leda till att borret kör fast.

Det finns (minst) fyra alternativ för att göra fyrkantiga hål:

  • Genom att att ritsa runt kanterna på hålet, ritsa ett kryss, och sedan trycka ut mittdelen.
  • Genom att borra flera hål och fila till rätt form med nålfilar.
  • Genom lövsågning med guldsmedssåg.
  • Genom att använda en vass huggmejsel.

Sammanfogning[redigera]

Till sammanfogning används i allmänhet limning, antingen med plastlim eller s.k. snabblim. Som alltid krävs det att fogytorna är rena innan de limmas.

Plastlim är lösningsmedel som löser upp plasten precis vid fogen, och därmed i princip svetsar ihop delarna. Normalt sätt appliceras limmet efter att delarna monterats i rätt läge, och tas upp i fogen med kapillärkraft. Fogen torkar på ca 20 minuter (lite beoende på limsort). Eftersom plasten löses upp, bör limmet doseras med viss försiktighet, och lim som spills på ytan kan orsaka fula fläckar. Riktigt stora ytor som limmas mot varandra kan innebära att materialet slår sig.

Snabblim (egentligen cyanoakrylat) är ett lim som torkar snabbt i frånvaro av luft. Fogarna måste därmed passa ihop någorlunda, och ibland kan det krävas ett visst tryck. Tunnflytande snabblim kan användas ungefär som plastlim, medan tjockflytande snabblim bör appliceras innan delarna sätts ihop. Snabblim har en tendens att limma fast byggarens fingrar i modellen, men kan lösas upp med aceton. Tyvärr löser aceton även styrenplast.

Målning[redigera]

Styrenplast är ett relativt tacksamt material att måla. De flesta färger fäster bra, och både pensel- och sprutmålning fungerar. En grundfärg kan behövas i alla fall, speciellt om skillnaden på plastens färg och den avsedda nyansen är stor.

Verktyg[redigera]

Blyertspenna (2H eller hårdare)
Stålskala
Vinkelhake
Skjutmått
Brytbladskniv eller skalpell
Guldsmedssåg med lövsågsbräda
Ryggsåg med geringslåda
Slippapper
Nålfilar
Borr
Stiftklove

Länkar[redigera]

Wikipedia: Styrenplast

Läsa mera[redigera]

Bob Hayden: Styrene Modeling. How to Build, Paint and Finish Realistic Styrene Models. Woodinville: Evergeen Scale Models 2000.

Claes Mattisson: "Goda verkstadsregler när du skär och ritsar i styrén." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992.

Mats Björkelund: "Vakuumformning i plast." i Smalspårigt nr 73/2000. (Hur man kan vakuumforma själv).

Sture Bylén: "Att bygga hus." i Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild. Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017. s 107. (Husbyggnad i styren).