Stationshus

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Det traditionella stationshuset vid en svensk station hade flera funktioner. Först och främst var det kontor för trafiktjänsten på stationen, där tågklareraren arbetade (tågexpedition). Det fanns också biljettexpedition och väntsal för allmänheten, expedition för resgods, ilgods och expressgods, samt vanligtvis bostad för stationsmästaren. Alla dessa funktioner fanns inte nödvändigtvis i stationshuset på alla stationer.

Dessa funktioner för stationshuset var desamma till mitten på nittonhundratalet. För mindre stationer på landet började därefter de olika funktionerna försvinna. När fjärrblockering började införas på fr.o.m. 1950-talet försvann behovet av tågklarerare och tågexpedition. Hanteringen av resgods, ilgods och expressgods drogs efterhand in på många stationer, tills de helt försvann på 1990-talet. Till slut stängde många väntsalar, och i flera fall har stationshusen sedermera sålts eller rivits.

I denna artikel behandlas endast stationshus vid stationer, hållplatsstugor och liknande får behandlas senare.

Svenska stationshus

Adolf Edelsvärd var chefsarkitekt för SJ under de första 40 åren, 1855-95. Han ville skapa en arkitektur som var representativ och inspirerande. Med stationshusen i den större städerna fick han i stort sätt som han ville, de fick en varierad arkitektur med olika uttryck enligt tidens smak och anpassade till olika platser. För stationshusen vid mindre stationer på landsbygden tvangs dock SJ av kostnadsskäl ganska snart till en omfattande standardisering, där man utvecklade ett antal typhus genom åren.

  • Den första standardmodellen som SJ byggde i större antal var Hällnäsmodellen, som uppfördes på stambanorna i Norrland på 43 stationer från 1876. Huset var ett enklare rektangulärt hus, som ofta blev ombyggda under senare perioder.
  • För mindre stationer infördes Byskemodellen, som hade ett mera osymmetriskt utförande och gavs en design i fornnordisk stil. Byskemodellen uppfördes på nio stationer i Norrland.
  • På 1920-talet utvecklades "det utvecklingsbara stationshuset", som var konstruerat för att kunna byggas ut i flera steg när behov uppstod. De minsta modellerna passade till mindre hållplatser, medan de större kunde användas vid medelstora stationer. De större varianterna var också sammanbyggda med ett godsmagasin. Utvecklingsbara stationshus användes i stor utsträckning på Inlandsbanan och andra sent byggda linjer i Norrland, samt längre söderut när äldre stationshus ersattes.

De enskilda järnvägarna kom också i stor utsträckning att standardisera sina stationshus, ofta eftersträvades en distinkt stil för att stärka den egna banans varumärke. Ibland representerar dock stationshusens stil mera de arkitekter som ritat dem, de banor som t.ex. Claes Adelsköld byggde under den tidiga banbyggnadsepoken fick i flera fall ett gemensamt arkitektoniskt uttryck.

Standardiseringen till trots fick inte alla mindre stationer standardhus. En del stationer hade en lokal sponsor som hade egna idéer, andra stationer ansågs vara för betydelsefulla för att få standardhus. Ytterligare andra stationer fick unika stationshus vid ombyggnader.

Mariefred 1964

Stationshuset i Mariefred 1964. Foto: Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ00267

Diö 1968

Stationshuset i Diö 1968. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAD01538

Klenshyttan 1940

Stationshuset i Klenshyttan på 1940-talet, en BJ-station av klass 3. Byggnaden framför stationen är ställverket. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBEB01678

Hennan 1950

Stationshuset i Hennan 1950, ett stationshus av Hällnästyp i relativt ursprungligt skick. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBDB01083

Sorsele 1930

Stationshuset i Sorsele 1930, ett utvecklingsbart stationshus. Här har ännu inte panelen utanpå timringen satts upp. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAE00207

Svenska stationshus i modell

Skala H0

Många äldre modeller var betydligt mindre än den uppgivna skalan, och en del tidigare modeller liknar inte alls förebilden de sägs föreställa.

  • Wentzels producerade Valla station som byggsats i tryckt kartong på 1950-talet.
  • 1958 gav den tyska firman Creglingen ut Diö station som färdigmodell.
  • 1958 tillverkade en tysk firma (antagligen också Creglingen) en modell av Falsterbo stationshus som färdigmodell.
  • Creglingen har också haft Ljunghusens stationshus som färdigmodell.
  • Hobbytjänst i Stockholm hade en modell av Krokoms station som byggsats i tryckt och präglad kartong på 1960-talet.
  • På 1970-talet släppte Heljan Mariefreds stadion som plastbyggsats.
  • Pola har producerat Diö station som plastbyggsats.
  • Heljan har också producerat Åmåls station som plastbyggsats, en BJ-station av klass 1 i tegel.
  • Heljan har haft en plastbyggsats av Klippans station.
  • 1983 släppte svenska Euromod en byggsats i trä och kartong av Åsheda station.
  • 1993 släppte Rimbo Grande ett standardstationshus från LNJ som byggsats i etsad mässing, som har funnits vid Almunge, Faringe, Knutby och Finsta. Katalognummer 5003.
  • NMJ/Artitec har haft en modell Nyåker stationshus i resinplast, ett exempel på Hällnäs-typen.
  • Ristat & Skuret har haft en modell av Ramnäs station som laserskuren byggsats.
  • Modellproduktion har haft en byggsats i etsad nysilver av BJ stationshus klass 2 och klass 3 i trä. Klass 2-hus fanns i Hörken, Ställdalen, Bredsjö, Hällefors och Nol. Klass 3-hus fanns i Ornäs, Ulvshyttan, Rämshyttan, Gräsberg, Klenshyttan, Geijersdal, Lindfors och Agnesberg.
  • TMJ-konsult har haft en modell av Hennans stationshus, ytterligare ett exempel på Hällnäs-typen.
  • Annas Hobby & Diversehandel har haft en modell av Nossebro stationshus som laserskuren byggsats.
  • 2010 släppte MobaArt en laserskuren byggsats av Hennans stationshus.
  • 2011 släppte MobaArt en laserskuren byggsats av Bärby stationshus.
  • 2011 släppte Jeco en modell av Almunge station som färdigmodell, i ett modernare utförande än Rimbo Grandes.
  • Jeco producerar Faringe station som färdigmodell.
  • Jeco har också Målerås stationshus som färdigmodell.
  • Tyska Joswood har en modell av stationshuset i Linnefors som laserskuren byggsats i trä.

Andra wiki-sidor om stationshus

Publicerade ritningar på stationshus
Diö station

Tryckta referenser

Gunilla Linde Bjur & Krister Engström. Stationshus. Järnvägsarkitektur i Sverige. Stockholm: Balkong förlag 2010.

Lars-Olof Karlsson: "Åsheda i modell och verklighet." i Allt om Hobby nr 8/1983 (Presentation och recension av Euromods byggsats).

Krister Brandt: "Ritning för mj: Håkantorps station." i Allt om Hobby nr 2/1987 (Presentation, byggtips och ritningar. Fyra fasader i skala N samt spårsida och en gavel i H0)

Örjan Svane: "Stationshuset i Nättraby hamn som modell." i Smalspårigt nr 57/1994. (Bygge av stationshuset).

Dan Berglund: "Ett stationshus från DVVJ." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -97. Uppgraderingar. Stockholm: Allt om Hobby 1996. (Koppom, bygge och ritning).

Johan Stenson: "Total station makeover." i Smalspårigt nr 96/2006. (Konvertering av Faller 110099 "Waldbrunn" till svensk station, H0).

Stefan Nilsson: "Ett faktori kommer till." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. (Bygge i balsa av ett av landets äldsta stationshus, ritning).

Johan Stenson: "Hennan i H0. En titt på MobaArts byggsats." i Modelljärnvägsmagasinet nr 5/2010. (Recension).
Johan Stenson: "Mera Hennan. Anpassning av MobaArts byggsats." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011.

Rutger Friberg: "Bärby station i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 11. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2011. (Recension av MobaArts byggsats).

Redaktionen: "'Almunge' i H0 från Jeco." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011. (Recension).

Christer Kedström: "Bygga stationshus i mässing." i Smalspårigt nr 127/2014 (Byggreportage Rimbo Grande LNJ-stationshus).

Christer Kedström: "Bygga stationshus i mässing. Del 2." i Smalspårigt nr 128/2014 (Byggreportage Rimbo Grande LNJ-stationshus. Målning).

Anders Stéen: "Brösarps station i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2016. (Bygge med styrenplast från Slaters).

Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure som 3D-printad modell i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016.
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 2: Inredning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016.
Håkan Yngvik: "Stationshuset i Vassijaure. Del 3: Klart." i Modelljärnvägsmagasinet nr 28/2017.

Anders Stéen: "Klågerup eller Staffanstorp i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017. (Bygge i styrenplast och cellpannå, H0).

Håkan Grundstedt: "En Bohusbanestation i modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Bygge i styrenplast i H0).

Webreferenser

Wikipedia: Hällnäsmodellen

Modellrallaren: Hennans station som byggsats i H0 (Recension).

Mötesspåret: Falsterbo stationshus

Stinsen: Husbyggsatser a la 50-tal (Om Wentzels husbyggsatser).

Svenskt MJ-forum: Rimbo Grande stationshus (Bygge av LNJ-stationen från Rimbo Grande).

Svenskt MJ-forum: Stationshus? (Inventering av modeller).