Svensk industri för MJ: petroleumindustri

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

På denna sida behandlas svensk petroleumindustri, och dess betydelse för järnvägstrafik.

Inledning

När järnvägar började byggas i Sverige på 1850-talet var petroleumprodukter inte en särskilt stor del av den internationella ekonomin, den viktigaste produkten var lysfotogen. Bilismens genombrott runt 1900 förändrade detta förhållande i grunden - drivmedel för bilar var nästan helt baserade på petroleumprodukter. Även bitumen för asfalt är en petroleumprodukt. Därmed kom petroleumförsörjning att bli en allt större del av den globala ekonomin. Därefter utvecklades även motorfordon för järnväg och så småningom också flygplanet.

Sedan motortrafikens genombrott har petroleumindustrin utgjort en strategisk branch där stater och företag har konkurrerat hårt om att kontrollera tillgångarna. Olika företag har haft kontrollen över tiden. Mellan 1940-talet och 1970-talet dominerades marknaden av "de sju systrarna" (BP, Gulf, Shell, Socal/Chevron, Esso, Mobil och Texaco). De sju systrarnas ställning bröts av OPEC under oljekrisen 1973.

Petroleumproduktion inleds med att råolja tas upp ur en oljekälla. I nästa steg raffineras denna och delas upp i olika användbara produkter, kallade fraktioner. Därefter vidtar transport till slutkunderna. De petroleumprodukter som produceras är i stort sätt likvärdiga oavsett var de framställts. T.ex. är bensin med ett visst oktantal i princip en identisk produkt oavsett varumärke.

Sverige har aldrig haft någon större oljeutvinning. Alla petroleumprodukter som konsumeras i Sverige är importerade. All petroleumindustri i Sverige är därmed "nedströms". Importen under 1900-talets början bestod helt av raffinerade produkter, medan framväxten av svenska raffinaderier inneburit att den mesta importen numera är råolja. Vilka företag och varumärken som har funnits på den svenska marknaden har varierat över tiden.

Nedan följer exempel på olika anläggningar som används för förädling och transport av petroleumprodukter, och som kan ge motiv till att lufta sina tankvagnar.

Webreferenser

Wikipedia: Opec

Wikipedia: Petroleumindustri

Wikipedia: De sju systrarna (företag)

Tryckta referenser

Olle Sundström: "Tankvagnar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).

Raffinaderier

I ett oljeraffinaderi delas råoljan upp i olika komponenter som används för slutförbrukning. Råoljan destilleras inledningsvis, och delas då upp i fraktionerna gasol, bensin, fotogen, diesel- och eldningsolja, tjockolja, smörjolja, paraffinolja och bitumen (för asfalt). I äldre raffinaderier har dessa produkter gått direkt ut på marknaden, men i moderna raffinaderier processas dessa produkter vidare, dels för att förfina produkterna och dels för att få önskad andel mellan olika produkter för att möta efterfrågan. Exempel på sådana processer är crackning, visbreaker och synsat. Raffinaderier placeras i regel så att de kan ta emot råolja med sjötransporter.

I Sverige har det såvitt känt funnits fem raffinaderier. Fyra av dessa är fortfarande i drift.

  • Det äldsta raffinaderiet i Sverige var Engelsbergs oljefabrik på "Oljeön" i Åmänningen i närheten av Ängelsbergs station. Verksamheten startade 1875. Där producerades lysfotogen, vapenfett och smörjmedel. Raffinaderiet lades ned 1902 och smörjmedelstillverkningen 1927. Anläggningen är idag ett museum. För transporter användes Strömsholms kanal.
  • Nynäs Petroleums raffinaderi i Nynäshamn anlades 1928. Därifrån etablerades en rikstäckande bensinstationskedja "Nynäs" som var i drift tills den såldes till Shell 1981, tillsammans med eldningsoljerörelsen. En annan viktig produkt har varit bitumen för asfaltbeläggning. Numera ligger fokus på bitumen, transformatoroljor, processoljor som insatsvaror till t.ex. plasttillverkning och basoljor för smörjolja och hydraulvätskor. Råolja lossades från fartyg direkt vid raffinaderiet, medan slutprodukter skeppades med tankvagnar på SNJ och numera främst på väg.
  • Koppartrans Olje AB startade som ett samarbete mellan Stora Kopparbergs Bergslag AB och Rederi AB Transatlantic. Man anlade ett raffinaderi i Göteborg 1947 som blev det största i Sverige och etablerade en bensinstationskedja. Svenska Shell blev ensamägare till Koppartrans 1963 och varumärket började avvecklas. Raffinaderiet bytte namn till Shell raffinaderi AB 1975. Raffinaderiet såldes vidare til St1 i samband med att Shell drog sig ur bensinstationsverksamheten i Sverige 2010. St1 drev vidare Shell-stationerna som franchise från Shell till 2025 då de skyltades om till St1.
  • BP investerade i ett ytterligare raffinaderi i Göteborg som stod klart 1967. BP drog sig helt ur den svenska marknaden 1991 varvid OK tog över raffinaderiet. Det såldes vidare till Preem 1994 och heter sedan 2003 Preemraff Göteborg.
  • Scanraff utanför Lysekil öppnades 1975 och ägdes då gemensamt av OK och Texaco. Scanraff blev Sveriges största oljeraffinaderi. Sedan 1984 ägde Norsk Hydro andelar i raffinaderiet. Texaco drog sig ur den svenska marknaden 1989 varvid OK köpte även deras andel. När Preem hade tagit över hela anläggningen 2003 döptes den om till Preemraff Lysekil. Trots närheten till Lysekilsbanan utnyttjas inte järnväg för transporterna, i stället sker både in- och uttransporter på köl.

Tack vare dessa raffinaderier är Sverige numera ett exportland av raffinerade produkter.

Nynäshamn tankbilar.jpg

Tankbilar framför raffinaderiet i Nynäshamn på 1960-talet. Foto Bernt Gehlin, Digitalt museum NHK.06145

Brofjorden Preemraff.jpeg

Lastning av tankfartyg från kaj 3 på Preemraff i Brofjorden 2005. Foto Marcus-roos, Wikimedia Commons

Koppartrans raffinaderi.jpg

Koppartrans raffinaderi 1952. Foto Erik Liljeroth, Digitalt museum NMA.0028598

Nynäshamn raffinaderiet.jpg

Nynäs Petroleums raffinaderier i Nynäshamn på 1930-talet. HMS Ehrensköld bunkrar. Källa Digitalt museum NHK.00618

Raffinaderiernas transporter

Som framgått levereras i princip alltid råolja på köl, men uttransporter av raffinerade produkter har ofta skett med järnväg. Notera att tankvagnar normalt bara kan användas för en eller två fraktioner, det behövs alltså fler olika tankvagnar. Vad en viss tankvagn får användas till står på vagnen. De mest viskösa fraktionerna (tjockolja och bitumen) behöver dessutom lastas i uppvärmda tankvagnar för att inte stelna under transport.

Raffinaderier i modell

Raffinaderier är formade efter de processer som ska utföras, och ser tämligen lika ut världen över. Det är normalt rätt stora anläggningar, så det kan vara ändamålsenligt att endast fokusera på de delar där järnvägsvagnar lastas.

Walthers har ett mindre raffinaderi i skala N, katalognummer 933-3219. Vollmer har producerat ett raffinaderi i skala H0, katalognummer 45525.

Det finns också många burkar och rör att få tag på, så det går att bygga från scratch. Dock är det inte alldeles lätt att hitta dokumentation.

Webreferenser raffinaderier

St1: Raffinaderi

Wikipedia: Engelsbergs oljefabrik

Wikipedia: Koppartrans

Wikipedia: Nynas

Wikipedia: Oljeraffinaderi

Wikipedia: Preemraff Göteborg

Wikipedia: Shell

YouTube: Petroleum refining processes explained simply

YouTube: N Scale - Walthers North Island Refinery

Oljehamnar

Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i H0 av plåtburkar).

Frilastspår och oljedepåer

Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del III. Angående järnvägen." i Allt om Hobby nr 3/1990 (Oljedepån i Bollnäs).

Bensinstationer

Tryckta referenser

Göran Eriksson: "Byggtips. Bensinpumpar." i Allt om Hobby nr 6/1979 (Äldre bensinstationer).

LOK: "H0-hus fra Norge och Grönköping." i Allt om Hobby nr 6/1982 (Provbygge av norsk villa och bensinstation från Euromod).

LOK: "Cykel m.m. i H0." i Allt om Hobby nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ, bensinpumpar och parkbänk).

Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer och tankbilar m/ä." i Allt om Hobby nr 8/1989 (Bakgrund).
Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del II. Tankbilar och oljebolag." i Allt om Hobby nr 1/1990 (Bakgrund och bygge i H0).

"Byggtips: En mack utan dator." i Allt om Hobby nr 7/1992 (Bygge av liten bensinmack).

CeGe Olsson: "En gammal bensinstation i Roslagen." i Allt om Hobby nr 2/1995 (Gulf-macken i Rö, ritning).

Lars Olov Karlsson: "Pumpar och pallar." i Allt om Hobby nr 6/1998, s. 9 (Lastpallar i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, 0 och 1:18 från TeknoBygg).

Göran Tholin: "Bensinstation från Hjo." i Smalspårigt nr 68/1999 (Bensinstation från 1932, ritning).

Michael Brane: "Macken i Sollebrunn." i Smalspårigt nr 73/2000 (Bensinstation "sittande hund" i skala 0).

Jocke Sannagård: "Koppartrans och Nynäs." i Allt om Hobby nr 7/2012, s. 13 (Notis om bensinstationer som färdigmodeller från Jeco).