Skillnad mellan versioner av "Hamnar och sjöfart"

Versionen från 30 mars 2021 kl. 10.14

En hamn representerar dels en intressant miljö på en modelljärnväg, dels en flexibel möjlighet att skapa trafik. Här behandlas endast hamnanläggningar med järnvägsanknytning.

Inledning

Hamnar har funnits i alla storlekar från mycket små för enstaka mindre fartyg med litet djupgående till enorma oceanhamnar för interkontinental trafik. Mindre hamnar har även funnits vid insjöar och kanaler.

När järnvägar började byggas hade ångfartyg redan funnits i några decennier, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i allt mindre omfattning.

Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.

Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes containertrafik med ISO-containers, dels infördes ro-ro fartyg för vägfordon för både godstrafik och passagerartrafik.

Kanaler och inlandssjöfart

Kanaler började byggas runt om i världen på 1700-talet, vilket innebar att inlandssjöfarten expanderade utanför de farbara floderna och sjöarna. I stor utsträckning innebar järnvägarnas utbyggnad att kanaltrafikens utveckling avstannade, och några större kanaler för inlandssjöfart har inte byggts efter att järnvägen etablerats. Helt försvann dock inte kanaltrafiken, och på många håll i världen fanns järnvägar och kanaltrafik parallellt i många år. Längs Europas stora floder är inlandssjöfarten fortfarande omfattande.

I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern.

Utbud

Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både H0 och N. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer fuinns också som modell från flera tillverkare i H0 och N. Precis som för industrimodeller innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder.

En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga modelljärnvägsskalorna. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i H0 och N som kan passa i en svensk miljö. Engelska Langley har en del båtar 0, 00 och N.

Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell.

Webreferenser

Langley Models (Båtar, slussportar och hamnmagasin i 0, 00 och N).