Skillnad mellan versioner av "Lysdioder"
Pjoo (Diskussion | bidrag) m (Lagt till kategori) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser: Jansson 1987) |
||
(10 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
− | Lysdioder kallas även LED (Light | + | Lysdioder kallas även LED (Light Emitting Diod) (mer info om lysdioder på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysdiod Wikipedia]) Lysdioder har många fördelar jämfört med glödlampor, de drar betydligt mindre ström (och blir därmed inte lika varma), de håller mycket länge (typiskt 50-100 000 timmar) och de kan göras i många olika färger och former. Dessutom är de väldigt snabba i sin tändning/släckning. Det senare är bra i vissa fall men kan även vara en nackdel visuellt, det blir ett "hårt" blink. |
Lysdioden har (liksom andra dioder) en anod och en katod. Anoden kopplas till plus och katoden till minus. När en ström passerar genom lysdioden uppstår ett spänningsfall, detta varierar lite från typ till typ men är oftast runt 2 volt för röda, gula och gröna medan blå och vita ofta har högre spänningsfall, typiskt 3-3,6 volt. | Lysdioden har (liksom andra dioder) en anod och en katod. Anoden kopplas till plus och katoden till minus. När en ström passerar genom lysdioden uppstår ett spänningsfall, detta varierar lite från typ till typ men är oftast runt 2 volt för röda, gula och gröna medan blå och vita ofta har högre spänningsfall, typiskt 3-3,6 volt. | ||
Rad 50: | Rad 50: | ||
==Andra artiklar om el== | ==Andra artiklar om el== | ||
[[El på modelljärnvägen]]</div> | [[El på modelljärnvägen]]</div> | ||
+ | |||
+ | ==Referenser== | ||
+ | [[Göran Eriksson]]: "MJ-tips: Små ljuspunkter på modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980. | ||
+ | |||
+ | Kjell Jansson: "Byggtips. Växelindikering med lysdioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. | ||
+ | |||
+ | Per-Olof Lindblom: "LED-ljus. Belysning för din modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014. | ||
+ | |||
+ | Göran Sandberg: "Byggtips! Hel- och halvljus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015. | ||
+ | |||
+ | Ronny Gustavsson: "Akta lysdioden - tänk på backspänningen med [[AC]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015. | ||
+ | |||
+ | [http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysdiod Wikipedia: Lysdiod] | ||
+ | |||
[[Kategori: Byggtekniker]] | [[Kategori: Byggtekniker]] | ||
+ | [[Kategori: El och elektronik]] | ||
+ | [[Kategori: DC]] |
Nuvarande version från 16 januari 2024 kl. 21.28
Lysdioder kallas även LED (Light Emitting Diod) (mer info om lysdioder på Wikipedia) Lysdioder har många fördelar jämfört med glödlampor, de drar betydligt mindre ström (och blir därmed inte lika varma), de håller mycket länge (typiskt 50-100 000 timmar) och de kan göras i många olika färger och former. Dessutom är de väldigt snabba i sin tändning/släckning. Det senare är bra i vissa fall men kan även vara en nackdel visuellt, det blir ett "hårt" blink.
Lysdioden har (liksom andra dioder) en anod och en katod. Anoden kopplas till plus och katoden till minus. När en ström passerar genom lysdioden uppstår ett spänningsfall, detta varierar lite från typ till typ men är oftast runt 2 volt för röda, gula och gröna medan blå och vita ofta har högre spänningsfall, typiskt 3-3,6 volt.
Strömmen till en lysdiod måste begränsas. Olikt en glödlampa, som drar mer ström ju högre spänning som läggs över den, behöver lysdioden något som begränsar strömmen över den. Detta löses oftas med ett motstånd.
Detta beräknas enligt Ohms lag: R=U/I, dvs spänningen delat med strömmen.
Några exempel lysdioder med max ström 20mA (ett ganska vanligt värde i MJ sammanhang)
Drivspänning |
Antal LEDs |
Spänning över motstånd |
Motstånd värde, minst |
Motstånd värde, praktiskt |
12 V |
1 röd |
10 V |
500 ohm |
560 - 1000 ohm |
12 V |
2 röda |
8 V |
400 ohm |
470 - 1000 ohm |
12 V |
2 vita |
5 V |
250 ohm |
280 - 560 ohm |
19 V |
1 röd |
17 V |
850 ohm |
1000 ohm = 1k |
Även om en lysdiod har max ström 20mA lyser den oftast ganska bra redan vid 10mA så det gör oftast inget om man tar ett lite för stort motstånd. Som synes av tabellen är 1k ett värde som kan användas att testa med i många fall. Lysdioder är också känsliga för backspänning. De ska alltså inte användas som vanliga dioder för att likrikta spänningar, de tål oftast bara ca 5V i fel riktning.
Att koppla två lysdioder parallellt men åt olika håll går dock bra och dett är en vanlig lösning för att spara på antal sladdar mm.
Mer information om hur man kan driva många lysdioder finns på Signaler med Charlieplexing
Andra artiklar om el
El på modelljärnvägenReferenser
Göran Eriksson: "MJ-tips: Små ljuspunkter på modelljärnvägen." i Allt om Hobby nr 1/1980.
Kjell Jansson: "Byggtips. Växelindikering med lysdioder." i Allt om Hobby nr 4/1987.
Per-Olof Lindblom: "LED-ljus. Belysning för din modelljärnväg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014.
Göran Sandberg: "Byggtips! Hel- och halvljus." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015.
Ronny Gustavsson: "Akta lysdioden - tänk på backspänningen med AC." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015.