Skillnad mellan versioner av "Nohab ånglok typ VKBa"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> ==Historik== För att hantera den ökande godstrafiken beställde BJ 1907 ett nytt godstågslok som gavs littera N3...')
 
m (→‎Webreferenser)
 
(33 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
−
För att hantera den ökande godstrafiken beställde BJ 1907 ett nytt godstågslok som gavs littera N3. Sammanlagt levererades 15 lok till 1917. Loken hade fyra kopplade axlar, överhettning, öppen hytt, invändiga cylindrar och Walschaerts slidstyrning. De tre första loken hade en tvåaxlig tender, men de följande loken fick treaxliga tendrar och dessutom utvändiga motvevar. Så småningom byggdes alla loken om med s.k. OFWJ-hytt av halvsluten typ, och tryckluftbroms. Vid BJ:s förstatligande 1948 fick loken littera E4.
+
Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, '''VKBa'''. Mellan 1885 och 1894 levererades arton lok till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Billesholms_J%C3%A4rnv%C3%A4g MBJ], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Mellersta_Hallands_J%C3%A4rnv%C3%A4g MHJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborg%E2%80%93Hallands_J%C3%A4rnv%C3%A4g GHB]. Samma loktyp såldes också till flera banor i Skåne: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Tomelilla_J%C3%A4rnv%C3%A4g MöToJ] (fem lok), [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lund%E2%80%93Trelleborgs_J%C3%A4rnv%C3%A4g LTJ] (tre lok), [http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yej/yej_inneh.html YEJ] (ett lok), [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona%E2%80%93K%C3%A4vlinge_J%C3%A4rnv%C3%A4g LaKJ] (två lok), [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona%E2%80%93K%C3%A4vlinge%E2%80%93Sj%C3%B6bo_J%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ] (tre lok) och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona_%26_Helsingborgs_J%C3%A4rnv%C3%A4gar L&HJ] (tre lok). Totalt byggdes 35 lok av VKBa-typ t.o.m. 1914. Loken var våtånglok med invändiga cylindrar, öppen hytt, Stephensons slidstyrning och tvåaxlig tender. De två sista maskinerna som byggdes för L&HJ hade dock överhettning och Walschaerts slidsyrning.  
  
−
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] beställde 2 lok av N3-typ som levererades 1914 och 1920 som nr 18 och 19. GBJ gav loken littera E. 1930 fick loken turboelektrisk belysning och 1933 vakuumbroms för att kunna användas i persontåg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] beställde också ett lok 1920, som även det tilldelades littera E. I samband med GBJ elektrifiering 1937 såldes GBJ:s lok till BAJ. Loken kom kom till SJ 1940.  
+
De första arton loken kom till SJ när Västkustbanan förstatligades 1896. Loken från MBJ var något större än de övriga, och fick littera '''VKBa1''', övriga fick littera '''VKBa2'''. Det sista VKBa-loket slopades 1930.
  
−
[http://www.historiskt.nu/normalsp/osj/osj_inneh.htm ÖSJ] köpte två lok av N3-typ 1919 och 1921 och gav dem littera N, nr 24 och 26. ÖSJ togs över [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristianstad–Hässleholms_Järnvägar CHJ] 1935, N-loken följde med när CHJ förstatligades 1944.
+
LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken av VKBa-typ tilldelades littera '''KS''', och slopades 1935-37.
  
−
[http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] köpte två lok av N3-typ 1914 och 1918 som fick nr 27 och 28. Loken följde med när HHJ förstatligades 1940.
+
När [http://www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/index.html UWHJ] förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera '''Å3''', och slopades 1945.
  
−
Hos SJ tilldelades loken 1942 littera E4. Lok som saknade det fick tryckluftbroms. Inledningsvis användes loken i Skåne respektive i Boråsområdet. Under 1950-talet kom återstående E4 att koncentreras till Åmål, där loken främst tjänstgjorde på Åmål-Årjäng och Mellerud-Arvika. Det sista loket avställdes 1964.
+
Med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Simrishamns_J%C3%A4rnv%C3%A4gar MSJ] övertog SJ fyra lok av VKBa-typ, som hade fått nya ångpannor på 1930-talet. De tilldelades littera '''Å7'''. Tre lok slopades 1943-46, men det fjärde loket fick nytt littera '''C8''' år 1947, och slopades först 1952.  
  
−
[http://www.historiskt.nu/normalsp/wbj/wbj_inneh.html VBJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bhj/bhj_inneh.html BHJ] skaffade 1914-1918 sammanlagt tre lok som var en förminskad upplaga av N3. De tre loken kom till SJ 1940 och fick littera E3 1942. På SJ byggdes loken så småningom om med slutna hytter, och tjänstgjorde bland annat i Jönköping. Loken avställdes på 1950-talet.
+
Med [https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6lvesborg%E2%80%93Olofstr%C3%B6m%E2%80%93%C3%84lmhults_J%C3%A4rnv%C3%A4g SOEJ] förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera '''Å12'''. Loket slopades 1946.
  
−
==Huvuddimensioner N3==
+
==Huvuddimensioner VKBa==
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
| <br />
 
| <br />
−
| E3<br />
+
| VKBa1<br />
−
| E4<br />
+
| Å3/Å12<br />
 
|-
 
|-
 
| Löb (m)<br />
 
| Löb (m)<br />
−
| 16,09<br />
+
| 12,87<br />
−
| 16,57 <br />
+
| 13,4<br />
 
|-
 
|-
 
| Axelavstånd (m)<br />
 
| Axelavstånd (m)<br />
−
| 11,55<br />
+
| 9,30<br />
−
| 11,73<br />
+
| 9,44<br />
 
|-
 
|-
 
| Tjänstevikt (ton)<br />
 
| Tjänstevikt (ton)<br />
−
| 43,8+32,4<br />
+
| 28,0+17,5<br />
−
| 50,0+32,7<br />
+
| 32,1+19,3<br />
 +
|-
 +
| Axeltryck (ton)<br />
 +
| 9,3<br />
 +
| 10,7<br />
 
|-
 
|-
 
| Dragkraft (Mp)<br />
 
| Dragkraft (Mp)<br />
−
| 8,5<br />
+
| 3,6<br />
−
| 9,9<br />
+
| 4,2<br />
 
|-
 
|-
 
| Sth (km/h)<br />
 
| Sth (km/h)<br />
−
| 60<br />
+
| 75<br />
−
| 50<br />
+
| 90<br />
 
|-
 
|-
 
| Broms<br />
 
| Broms<br />
−
| tryckluft från 1940<br />
+
| -<br />
−
| tryckluft från 20-talet<br />
+
| tryckluft<br />
 
|-
 
|-
 
|
 
|
 
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
 
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]<br />
−
| D-3<br />
+
| 1B-2<br />
−
| D-3<br />
+
| 1B-2<br />
 
|-
 
|-
 
| Kolförråd (ton)<br />
 
| Kolförråd (ton)<br />
−
| 5,2<br />
+
| 2,9<br />
−
| 5,6<br />
+
| 2,0<br />
 
|-
 
|-
 
| Vattenförråd (m3)<br />
 
| Vattenförråd (m3)<br />
−
| 14,0<br />
+
| 5,7<br />
−
| 12,0<br />
+
| 7,0<br />
 
|}
 
|}
−
 
+
==Bilder==
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:BJ N3 77.jpg|BJ N3 77]]
+
[[Image:SJ VKBa2 477.jpg|SJ VKBa2 477]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | BJ N3 77 i Åmål i nära leveransskick. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAFC00037
+
| class="imageCaption" | SJ VKBa2 477 i Göteborg 1916. Källa Samlingsportalen, Jvm.KDAJ07557
 
|}
 
|}
 +
 +
==Litt VKBa i modell==
 +
===Skala [[H0]]===
 +
*Byggsvenskt/[[Dekaler & etsat]] har en VKBa-maskin i [[etsad mässing]], komplett med underrede.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
−
[[Image:BJ N3 58.jpg|BJ N3 58]]
+
[[Image:Byggsvenskt VKBa.JPG|Byggsvenskt VKBa]]
 
|-
 
|-
−
| class="imageCaption" | BJ N3 58 i Falun 1937, ombyggd med tryckluftbroms och "OFWJ-hytt", men fortfarande med tvåaxlig tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08223
+
| class="imageCaption" | Byggsvenskt VKBa. Foto: Ola Ahlström
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:BJ N3 91.jpg|BJ N3 91]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" | BJ N3 91 i Bergsnäs 1947 i ombyggt skick. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05053
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:SJ E4 1599.jpg|SJ E4 1599]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" |SJ E4 1599 i Alvesta 1944 utrustad för vedeldning, f.d. GBJ 18 och BAJ 18. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03655
 
−
|}
 
−
{| class="captionBox"
 
−
| class="captionedImage" |
 
−
[[Image:SJ E3 1540.jpg|SJ E3 1540]]
 
−
|-
 
−
| class="imageCaption" |SJ E3 1540 i Nässjö 1953, f.d. VBHJ 14. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA11480
 
 
|}
 
|}
  
−
==Litt N3 i modell==
+
==Wiki-sidor om lok==
−
===Skala [[H0]]===
+
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
−
2011-12 släppte  HNJ Verkstad en BJ litt N3 som [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad nysilver]]. <br />
+
 
−
http://www.wnj.se/evenemang/bankalas_2016/2.JPG
+
==Tryckta referenser==
 +
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
 +
 
 +
Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.
 +
 
 +
==Webreferenser==
 +
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=KS&typenr= Svenska lok: KS]
 +
 
 +
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=VKBa1&typenr= Svenska lok: VKBa1]
 +
 
 +
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=VKBa2&typenr= Svenska lok: VKBa2]
 +
 
 +
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Å3&typenr=0 Svenska lok: Å3]
  
−
HNJ-verkstads byggsats av en BJ N3 byggd av Hans Nilsson
+
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Å7&typenr= Svenska lok: Å7]
  
−
==Länkar==
+
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Å12&typenr= Svenska lok: Å12]
−
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]
 
  
−
==Referenser==
+
[https://www.yumpu.com/sv/document/view/20582766/dekaler-och-etsat-byggsvenskt Byggsvenskt: byggsatser]
−
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br />  Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.<br />Bertil Thulin (red.): ''Göteborg-Borås Järnväg.'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994. <br /> Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.<br />  Bengt Nylén: "E4 byggsats från HNJ." i ''Smalspårigt'' nr 127/2013 (Bygge av HNJ Verkstads byggsats). <br /> [http://www.mrw1.se/anglok/littn3.htm Lista över BJ N3-lok] <br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E3&typenr= Svenska lok E3] <br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E4&typenr= Svenska lok E4] <br />
+
[[Kategori: Ånglok]]
 +
[[Kategori: Nohab]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: Epok Ib]]
 +
[[Kategori: Epok Ic]]
 +
[[Kategori: Epok Id]]
 +
[[Kategori: Epok IIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIb]]
 +
[[Kategori: Epok IIc]]
 +
[[Kategori: Epok IIIa]]
 +
[[Kategori: Skala H0]]
 +
[[Kategori: Byggsvenskt]]

Nuvarande version från 16 juni 2022 kl. 09.24

Historik

Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, VKBa. Mellan 1885 och 1894 levererades arton lok till MBJ, MHJ och GHB. Samma loktyp såldes också till flera banor i Skåne: MöToJ (fem lok), LTJ (tre lok), YEJ (ett lok), LaKJ (två lok), LKSJ (tre lok) och L&HJ (tre lok). Totalt byggdes 35 lok av VKBa-typ t.o.m. 1914. Loken var våtånglok med invändiga cylindrar, öppen hytt, Stephensons slidstyrning och tvåaxlig tender. De två sista maskinerna som byggdes för L&HJ hade dock överhettning och Walschaerts slidsyrning.

De första arton loken kom till SJ när Västkustbanan förstatligades 1896. Loken från MBJ var något större än de övriga, och fick littera VKBa1, övriga fick littera VKBa2. Det sista VKBa-loket slopades 1930.

LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken av VKBa-typ tilldelades littera KS, och slopades 1935-37.

När UWHJ förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera Å3, och slopades 1945.

Med MSJ övertog SJ fyra lok av VKBa-typ, som hade fått nya ångpannor på 1930-talet. De tilldelades littera Å7. Tre lok slopades 1943-46, men det fjärde loket fick nytt littera C8 år 1947, och slopades först 1952.

Med SOEJ förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera Å12. Loket slopades 1946.

Huvuddimensioner VKBa


 VKBa1
 Å3/Å12
Löb (m)
 12,87
 13,4
Axelavstånd (m)
 9,30
 9,44
Tjänstevikt (ton)
 28,0+17,5
 32,1+19,3
Axeltryck (ton)
 9,3
 10,7
Dragkraft (Mp)
 3,6
 4,2
Sth (km/h)
 75
 90
Broms
 -
 tryckluft

Axelföljd

 1B-2
 1B-2
Kolförråd (ton)
 2,9
 2,0
Vattenförråd (m3)
 5,7
 7,0

Bilder

SJ VKBa2 477

SJ VKBa2 477 i Göteborg 1916. Källa Samlingsportalen, Jvm.KDAJ07557

Litt VKBa i modell

Skala H0

Byggsvenskt VKBa

Byggsvenskt VKBa. Foto: Ola Ahlström

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok

Tryckta referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.

Webreferenser

Svenska lok: KS

Svenska lok: VKBa1

Svenska lok: VKBa2

Svenska lok: Å3

Svenska lok: Å7

Svenska lok: Å12

Byggsvenskt: byggsatser
Hämtad från "http://www.svenskmjwiki.se/index.php?title=Nohab_ånglok_typ_VKBa&oldid=35784"