Nohab ånglok typ VKBa
Historik
Till de samarbetande bolag som utgjorde Västkustbanan utvecklade Nohab en persontågsmaskin med två drivaxlar. Typen har blivit känd under det littera den så småningom fick hos SJ, VKBa. Mellan 1885 och 1894 levererades 18 lok till MBJ, MHJ och GHB. Samma loktyp såldes också till flera banor i Skåne: MöToJ (fem lok), LTJ (tre lok), YEJ (ett lok), LaKJ (två lok), LKSJ (tre lok) och L&HJ (tre lok). Totalt byggdes 35 lok av VKBa-typ. Loken var våtånglok med invändiga cylindrar, öppen hytt, Stephensons slidstyrning och tvåaxlig tender. De två sista maskinerna som byggdes för L&HJ hade dock överhettning och Walschaerts slidsyrning.
De första 18 loken kom till SJ när Västkustbanan förstatligades 1896. Loken från MBJ var något större än de övriga, och fick littera VKBa1, övriga fick littera VKBa2. Det sista VKBa-loket slopades 1930.
LKSJ ombildades till ett statligt bolag 1923, Kävlinge-Sjöbo Järnväg, och övertogs av SJ 1926. De tre loken (av VKBA-typ) tilldelades littera KS, och slopades 1935-37.
När UWHJ förstatligades 1940 kom ett av de överhettade VKBa-loken från L&HJ med, som UWHJ hade köpt 1937. Loket tilldelades littera Å3, och slopades 1945.
Med MSJ övertog SJ 4 lok av VKBa-typ, som hade fått nya ångpannor på 1930-talet. De tilldelades littera Å7. Tre lok slopades 1943-46, men det fjärde loket fick nytt littera C8 år 1947, och slopades först 1952.
Med SOEJ förstatligande 1944 medföljde det andra överhettade VKBa-loket, som dock tilldelades littera Å12. Loket slopades 1946.
Huvuddimensioner N3
| |
E3 |
E4 |
| Löb (m) |
16,09 |
16,57 |
| Axelavstånd (m) |
11,55 |
11,73 |
| Tjänstevikt (ton) |
43,8+32,4 |
50,0+32,7 |
| Dragkraft (Mp) |
8,5 |
9,9 |
| Sth (km/h) |
60 |
50 |
| Broms |
tryckluft från 1940 |
tryckluft från 20-talet |
| D-3 |
D-3 | |
| Kolförråd (ton) |
5,2 |
5,6 |
| Vattenförråd (m3) |
14,0 |
12,0 |
|
|
| BJ N3 77 i Åmål i nära leveransskick. Källa Samlingsportalen, Jvm.KAFC00037 |
|
|
| BJ N3 58 i Falun 1937, ombyggd med tryckluftbroms och "OFWJ-hytt", men fortfarande med tvåaxlig tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08223 |
|
|
| BJ N3 91 i Bergsnäs 1947 i ombyggt skick. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05053 |
|
|
| SJ E4 1599 i Alvesta 1944 utrustad för vedeldning, f.d. GBJ 18 och BAJ 18. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03655 |
|
|
| SJ E3 1540 i Nässjö 1953, f.d. VBHJ 14. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA11480 |
Litt N3 i modell
Skala H0
2011-12 släppte HNJ Verkstad en BJ litt N3 som byggsats i etsad nysilver.
HNJ-verkstads byggsats av en BJ N3 byggd av Hans Nilsson
Länkar
Referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.
Bertil Thulin (red.): Göteborg-Borås Järnväg. (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.
Yngve Holmgren: Skånska privatbanornas ånglok. Färlöv: Författaren 1967.
Bengt Nylén: "E4 byggsats från HNJ." i Smalspårigt nr 127/2013 (Bygge av HNJ Verkstads byggsats).
Lista över BJ N3-lok
Svenska lok E3
Svenska lok E4
