Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt A"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| − | Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken [[SJ ånglok litt Cc|littera Cc]] få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna, det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. Atlantic-lok. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart för små vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. 1923-25 | + | Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken [[SJ ånglok litt Cc|littera Cc]] få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna, det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. Atlantic-lok. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart för små vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. 1923-25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr. |
| − | A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med [[SJ ånglok litt T|T-lok]] och [[SJ ånglok litt B|B-lok]]. | + | A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med [[SJ ånglok litt T|T-lok]] och [[SJ ånglok litt B|B-lok]]. Från 1917 ersattes A-loken med F-lok i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna. 1926 sålde SJ 5 A-lok till [http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB] till banans öppnande. |
==Huvuddimensioner A== | ==Huvuddimensioner A== | ||
Versionen från 4 juli 2018 kl. 13.42
Historik
Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken littera Cc få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna, det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. Atlantic-lok. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart för små vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. 1923-25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.
A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med T-lok och B-lok. Från 1917 ersattes A-loken med F-lok i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna. 1926 sålde SJ 5 A-lok till OKB till banans öppnande.
Huvuddimensioner A
| |
A |
A2 |
A3 |
| Löb (m) |
19,52 |
19,52 |
19,52 |
| Axelavstånd (m) |
16,2 |
16,2 |
16,2 |
| Tjänstevikt (ton) |
60,2+46,6 |
67,7+46,6 |
63,8+46,6 |
| Dragkraft (Mp) |
6,2 |
6,8 |
6,2 |
| Sth (km/h) |
90 |
90 |
90 |
| Broms |
vakuum, tryckluft från 20-talet |
tryckluft |
tryckluft |
| 2'B1-4 |
2'C-4 |
2'C-4 | |
| Kolförråd (ton) |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
| Vattenförråd (m3) |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
|
|
| SJ Ma 562, leveransfoto från Nohab 1902. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDCA00310 |
|
|
| SJ G7 803 i Eksjö på 1950-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07683 |
Litt M i modell
Inga modeller av littera M är kända
Länkar
Referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.Svenska lok Ma
Svenska lok Mb
