SJ ånglok litt A

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Historik

Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken littera Cc få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna. Det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. Atlantic-lok. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera C, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart vissa korta vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. År 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. Mellan 1923 och 25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.

A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick även A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med T-lok eller B-lok. Från 1917 ersattes A-loken med F-lok i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna. SJ sålde fem A-lok till OKB 1926, vid banans öppnande.

Vid trafiktjänsten på OKB blev problemen med A-loken väl så stora som hos SJ. OKB byggde om sina A-lok till sexkopplade 1929, varvid den bakre löpaxeln ersattes med en kopplad axel. Denna åtgärd ökade adhesionsvikten kraftigt, vilket i stort sett helt löste problemen med A-loken. OKB förstatligades 1933 varvid OKB:s lok tilldelades littera A3.

Med förebild hos OKB byggde SJ tre A-lok på liknande sätt till sexkopplade lok 1930, men SJ lade också in en BGb-panna, samma som hos B-loket. Dessa lok fick littera A2. Elektrifieringarna innebar att SJ:s ej ombyggda A-lok i stor utsträckning avställdes 1933-34. Efter 1933 sattes A2 och A3 in för att hantera de turer som A-loken inte klarade. Mellan 1939 och 41 behövdes BGb pannor till mer prioriterade lok, varför två av A2-loken byggdes om till A3. Därefter återstod ett A2-lok. Littera för A3 ändrades till A 1942, eftersom inga Atlantic-lok längre fanns kvar. Efter 1945 tjänstgjorde A och A2 på Västeråsbanan, f.d. OKB, Nässjö-Oskarshamn och Alvesta-Kalmar/Karlskrona. Loken ställdes i reserv 1955.

Huvuddimensioner A


A
A2
A3
Löb (m)
19,52
19,52
19,52
Axelavstånd (m)
16,2
16,2
16,2
Tjänstevikt (ton)
60,2+46,6
67,7+46,6
63,8+46,6
Axeltryck (ton)
15,4
15,8
14,5
Dragkraft (Mp)
6,2
6,8
6,2
Sth (km/h)
90
90
90
Broms
vakuum,
tryckluft från 20-talet
tryckluft
tryckluft

Axelföljd

2'B1-4
2'C-4
2'C-4
Kolförråd (ton)
6,0
6,0
6,0
Vattenförråd (m3)
20,0
20,0
20,0

SJ A 1010

SJ A 1010 i Olskroken 1907. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07843

SJ A2 1021

SJ A2 1021 i Norrköping på 1930-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KAGC00034

SJ A3 1008

SJ A3 1008 i Gävle 1939. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA05442

Litt A i modell

Skala H0

  • 1955 släppte TfA Hobbytjänst en byggsats av en litt. A
  • 1970 (ca) släppte Hobbyteknik etsplåtar till hytt och tender till ett A-lok.

Hobbyteknik A

Etsplåt med hytt och tender från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
  • 1992 släppte Brimalm Engineering en modell av litt A som småseriemodell i mässing. Samma år kom även en OKB A i ombyggt skick. 1994 kom en A3 i sexkopplat utförande, och 1998 en A i tidigt utförande med blånerad panna.

Länkar

Lok
Svenska lok

Tryckta referenser - förebild

Ulf Diehl: SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3 (SJK 10). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971 (Ritningar A, A2).

Ulf Fjeld: "Försvunna loktyper vid SJ 1970. A2." i Tåg nr 1/1971.

"SJ littera A." i Allt om Hobby nr 3/1971 (Ritning).

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars Gustafsson: "Ånglok A 1923." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -93. Nya byggtips. Stockholm: Allt om Hobby 1992. (Scratchbyggd A-maskin från sjuttiotalet).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014. (Presentation av förebild och modeller).

Webreferenser

Svenska lok: A

Brimalm: Modellhistorik