Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt R"
Admin (Diskussion | bidrag) (Start) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Historik) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
| − | + | När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik, behövde littera [[SJ ånglok litt M|Ma]] påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9 som fick littera R. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, en fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbhroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Dessa sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna. | |
| − | |||
| − | |||
==Huvuddimensioner B== | ==Huvuddimensioner B== | ||
Versionen från 7 oktober 2019 kl. 17.17
Innehåll
Historik
När NSB hade anskaffat starkare lok för sträckan Riksgränsen-Narvik, behövde littera Ma påskjutlok för att ta sig förbi Abisko med tomtågen. För att slippa påskjutning skaffade SJ fem starkare lok för malmtrafiken 1908-9 som fick littera R. Loken, som var Sveriges starkaste kolvånglok, hade fem drivaxlar, en fyraxlig tender, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, överhettning och malmtågsbhroms, d.v.s. tryckluftbroms system New York. Dessa sattes in i malmtrafiken tills hela malmbanan var elektrifierad 1922-23, varefter R-loken överfördes till godstrafik på norra stambanan. När eldriften utökades även där såldes två R-lok till GDJ 1935. Ett av dessa återkom till SJ vid förstatligandet 1948. Sista tjänstgöring för R-loken blev 1961-62 på Dalabanorna.
Huvuddimensioner B
Löb: 19,49 m
Hjulbas (lok och tender): 16,15 m
Tjänstevikt: 70,2+46,6 ton
Axeltryck: 15,9 ton
Dragkraft: 9,6 Mp
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum. Tryckluft Kunze-Knorr fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: 2'C-4 (2'C-3)
Kolförråd: 6,0 ton
Vattenförråd: 20,0 m3
|
|
| SJ B 1139 med öppen hytt och A-tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07951 |
|
|
| SJ B 1144 med sluten hytt och C-tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07953 |
Litt B i modell
Skala H0
- 1970 släppte Hobbyteknik en etsplåt med delar till ett B-lok.
- 1978 släppte Cewe import en byggsats av ett B-lok avsett för Liliputs P8-underrede. 1984 tog Emtepe HAB över denna byggsats.
|
|
| B-lok från Cewe Import. Foto: Ola Ahlström |
- 1996 släppte Brimalm Engineering ett B-lok som färdig småseriemodell i mässing, ett antal såldes även som byggsatser. Dessa erbjöds i såväl SJ som BJ version. 1999 kom ytterligare en serie i leveransutförande.
- 2016 lanserade Lokmodeller en etsplåt till ett B-lok och en A-tender, avsedda för Liliputs underrede.
Länkar
Tryckta referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Ulf Diehl: "SJ ånglok litt B." i Tåg nr 10/1972. (Beskrivning och ritning).
Jan Jangö: Järnvägshobby 2. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Ritning).
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
