Skillnad mellan versioner av "Skala S"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Tryckta referenser) |
Admin (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Det finns också [[smalspår]] i skala S, främst '''[[Sn3]]''' och '''[[Sn3½]]'''. Viss verksamhet har också förekommit i '''Sn2''' (USA) och '''Si''' (Europa). | Det finns också [[smalspår]] i skala S, främst '''[[Sn3]]''' och '''[[Sn3½]]'''. Viss verksamhet har också förekommit i '''Sn2''' (USA) och '''Si''' (Europa). | ||
+ | ==Utbud== | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
Rad 10: | Rad 11: | ||
|} | |} | ||
− | |||
Utbudet är begränsat, i skala S finns det enstaka produkter av småserietillverkare och skalan ställer i allmänhet krav på [[scratchbygge]], | Utbudet är begränsat, i skala S finns det enstaka produkter av småserietillverkare och skalan ställer i allmänhet krav på [[scratchbygge]], | ||
Versionen från 11 april 2021 kl. 22.40
Skala S avser 1/64 på 22,5 mm spårvidd för normalspår. Den baseras på att 3/16 tum på modellen är 1 fot i verkligheten (engelska mått). Skalan har en viss närvaro i USA. i resten av världen är verksamheten i skala S begränsad. Varför skalan heter just S är omtvistat; antingen kommer det av Seven Eights från spårvidden eller Three Sixteenths från skalan (ref.).
Det finns också smalspår i skala S, främst Sn3 och Sn3½. Viss verksamhet har också förekommit i Sn2 (USA) och Si (Europa).
Utbud
|
Midland & South Western Junction Railway 4-4-4T (2'B2') nr 17, byggd av Norman Patenden. Foto Trevor Nunn |
Utbudet är begränsat, i skala S finns det enstaka produkter av småserietillverkare och skalan ställer i allmänhet krav på scratchbygge,
På den nordamerikanska marknaden är skalan mest livaktig. Det finns en amerikansk tidskrift om skala S, S Gaugian. Utbudet i Sn3 är antagligen större än utbudet för normalspår.
I Storbritannien finns en förening som driver skalan, och en del banor, men där ligger fokus på självbygge. I resten av världen är verksamheten i skala S normalspår mycket begränsad, i Sn3½ finns dock en del aktivitet i Nya Zeeland, Australien och Sydafrika.
Vägfordon och figurer finns i begränsad omfattning, dock kan figurer från en del militära modeller användas. 1/64 har också använts för en del leksaksbilar, t.ex. Matchbox på 1960- och 1970-talen.
I USA fanns vid mitten av 1900-talet något som hette American Flyer, tågmodeller som var ganska grova i utförandet och framförallt med relativt grov räls (kallas ibland Tinplate). Numera är modellerna utsökt detaljerade och det finns gott om konverteringssatser för att göra American Flyers mer skalenliga.
Wiki-sidor om skalor
Tryckta referenser
Lennart Elg: "Skala S - en gyllene medelväg?" i Smalspårigt nr 29/1985 (Presentation av skalan).
Bo Hammarling: "Tillbehören i skala S." i Smalspårigt nr 29/1985 (Utbudet av tillbehör).
Per Ljungberg: "Att bygga 1067 i 1/60." i Smalspårigt nr 38/1988 (1067-förebilder på H0-spår i 1/60).
Per Ljungberg: "Att bygga 1067 i 1/60. Del 2." i Smalspårigt nr 39/1989.
Örjan Svane: "Tvåfot i skala S - en finskalig möjlighet." i Smalspårigt nr 55/1993 (Tvåfot i skala S med spårvidd ca 9,4 mm som en möjlighet).
Webreferenser
Craig S. O'Connell's S Scale Modeling Home Page
NASG (Amerikansk förning för modellbygge i skala S).
S Scale Model Railway Society (Storbrittanien)
S Gaugian (USA).