SJ ånglok litt Kd: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) (→Tryckta referenser - modell: Linde 2016) |
Janfre (diskussion | bidrag) |
||
| (31 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | <div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
Mellan 1890 och 1902 byggde SJ godstågslok littera Kd, på grundval av tidigare tidigare lok Kb och Kc. Loken var konventionella våtånglok med två utvändiga cylindrar, invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan, öppen hytt, ledskenegnistsläckare och plåtramar. Med 139 byggda lok Kd | Mellan 1890 och 1902 byggde SJ godstågslok littera '''Kd''', på grundval av tidigare tidigare lok '''Kb''' och '''Kc'''. Loken var konventionella våtånglok med två utvändiga cylindrar, invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan, öppen hytt, ledskenegnistsläckare och plåtramar. Med 139 byggda lok blev Kd den ånglokstyp som SJ hade i störst antal. Lok som byggdes fr.o.m. 1896 fick en bredare hytt. Från början byggdes loken med två olika ångpannor, som inledningsvis särskildes med littera '''Kd1''' och '''Kd2'''. Dessa littera slogs ihop till Kd 1902. Kd-loken hade tvåaxliga tendrar littera Kd, även om 26 av dem levererades med treaxliga tendrar byttes dessa snart ut mot tvåaxliga. | ||
Mellan 1921 och 1928 försågs 53 av loken med [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] och nytt littera Ka/Ka2. Den tydligaste synliga skillnaden mellan Kd och Ka var att sotskåpet förlängdes ett par decimeter vid ombyggnaden. Gnistsläckaren togs också bort. Vidare byggdes ett lok om till torveldning, littera Kg, och fyra till tanklok med torvpulvereldning, littera Kf. Återstående ej ombyggda littera Kd slopades 1923 till 1933. | Mellan 1921 och 1928 försågs 53 av loken med [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] och nytt littera '''Ka'''/'''Ka2'''. Den tydligaste synliga skillnaden mellan Kd och Ka var att sotskåpet förlängdes ett par decimeter vid ombyggnaden. Gnistsläckaren togs också bort. Vidare byggdes ett lok om till torveldning, littera '''Kg''', och fyra till [[tanklok]] med torvpulvereldning, littera '''Kf'''. Återstående ej ombyggda littera Kd slopades 1923 till 1933. | ||
Littera Ka fick nya treaxliga tendrar littera C på 20- och 30-talen. Loken började slopas i och med stambanornas elektrifiering under 1930-talet, 1942 fanns 25 lok kvar som tilldelades nytt littera K. Loken försågs ånyo med nytt littera KA 1947 (där A inte ska tolkas som ett underlittera utan KA som ett nytt huvudlittera). Kd/Ka/KA användes till godståg över hela Sverige, på senare år mest i lokalgodståg. De sista KA-loken gick i malmlastning i Luleå hamn, den s.k. skopkransväxlingen, och slopades 1966. | Littera Ka fick nya treaxliga tendrar littera '''C''' på 20- och 30-talen. Loken började slopas i och med stambanornas elektrifiering under 1930-talet, 1942 fanns 25 lok kvar som tilldelades nytt littera '''K'''. Loken försågs ånyo med nytt littera '''KA''' 1947 (där A inte ska tolkas som ett underlittera utan KA som ett nytt huvudlittera). | ||
Kd/Ka/KA användes till godståg över hela Sverige, på senare år mest i lokalgodståg. De sista KA-loken gick i malmlastning i Luleå hamn, den s.k. skopkransväxlingen, och slopades 1966. | |||
==Huvuddimensioner Kd/KA== | ==Huvuddimensioner Kd/KA== | ||
Löb: 14,07/14,55 m<br /> Hjulbas (lok och tender): 9,76/10,3 m<br /> Tjänstevikt: 37,0+23,3/37,6+32,7 ton<br /> Axeltryck: 12,3/12,5 ton <br/> Dragkraft: 5,9 Mp<br /> Sth: 60 km/h<br /> Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C-2/C-3<br /> Kolförråd: 4,0/5,2 ton<br /> Vattenförråd: 9,5/14,0 m3 | [[Löb]]: 14,07/14,55 m<br /> Hjulbas (lok och tender): 9,76/10,3 m<br /> Tjänstevikt: 37,0+23,3/37,6+32,7 ton<br /> Axeltryck: 12,3/12,5 ton <br/> Dragkraft: 5,9 Mp<br /> [[Sth]]: 60 km/h<br /> Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C-2/C-3<br /> Kolförråd: 4,0/5,2 ton<br /> Vattenförråd: 9,5/14,0 m3 | ||
==Bilder== | |||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Kd_428.jpg | |||
|- | |- | ||
| class="imageCaption" | SJ Kd 428 i Skövde 1902, en tidig Kd med smal hytt. Källa Samlingsportalen, Jvm.KABA00039 | | class="imageCaption" | SJ Kd 428 i Skövde 1902, en tidig Kd med smal hytt. Källa Samlingsportalen, Jvm.KABA00039 | ||
| Rad 30: | Rad 34: | ||
==Litt Kd/KA i modell== | ==Litt Kd/KA i modell== | ||
===Skala [[H0]]=== | ===Skala [[H0]]=== | ||
*1986 släppte [[DJH]] en [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]] av en litt. Ka med överhettning och treaxlig tender, | *1986 släppte [[DJH]] en [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]] av en litt. Ka med överhettning och treaxlig tender, i samarbete med [[Jeco]]. Katalognummer E122. | ||
*2013-14 lät [[HNJ Verkstad]] tillverka en ny serie av litt. Ka hos DJH, som också såldes med en del etsade delar som tillsats. 2015 såldes också en sats för att konvertera loket till litt. Kd. | *2013-14 lät [[HNJ Verkstad]] tillverka en ny serie av litt. Ka hos [[DJH]], som också såldes med en del etsade delar som tillsats. 2015 såldes också en sats för att konvertera loket till litt. Kd. | ||
== | ==Wiki-sidor om lok== | ||
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | [[Lok]]<br /> [[Svenska lok]] | ||
==Webreferenser== | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Kd&typenr= Svenska lok: Litt Kd] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Ka&typenr=2 Svenska lok: Litt Ka] | |||
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=KA&typenr=0 Svenska lok: Litt KA] | |||
==Tryckta referenser - förebild== | ==Tryckta referenser - förebild== | ||
| Rad 43: | Rad 54: | ||
==Tryckta referenser - modell== | ==Tryckta referenser - modell== | ||
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. | Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. | ||
Casey Jones: "Första loket återuppstod." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1947, s. 24 ([[Scratchbygge]] i [[H0]] av H. Magnusson i Eksjö, f.d. NOJ-förare). | |||
Eldaren: "KA-loket i skala H0 från Jeco AB." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 5/1986 (Recension av [[DJH]]:s byggsats). | Eldaren: "KA-loket i skala H0 från Jeco AB." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 5/1986 (Recension av [[DJH]]:s byggsats). | ||
Leif Persson: "Flexichassi till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren''. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 | Mats Björkelund: "Byggtips. SJ litt Ka." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Bygge med [[DJH]]:s byggsats). | ||
Leif Persson: "[[Flexichassi]] till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren''. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Om hur chassit till [[DJH]]:s Ka kan modifieras för bättre gångegenskaper). | |||
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ Ka och L." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Beskrivning och bild på modell). | Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ Ka och L." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Beskrivning och bild på modell). | ||
</div> | </div> | ||
[[Kategori: Ånglok]] | |||
[[Kategori: SJ]] | |||
[[Kategori: Motala Verkstad]] | |||
[[Kategori: Nohab]] | |||
[[Kategori: Epok Ic]] | |||
[[Kategori: Epok Id]] | |||
[[Kategori: Epok Ie]] | |||
[[Kategori: Epok IIa]] | |||
[[Kategori: Epok IIb]] | |||
[[Kategori: Skala H0]] | |||
[[Kategori: DJH]] | |||
[[Kategori: HNJ Verkstad]] | |||
[[Kategori: Jeco]] | |||
[[Kategori: Konverteringar]] | |||
[[Kategori: Konverteringssatser]] | |||
[[Kategori: Scratchbyggen]] | |||
Nuvarande version från 16 mars 2026 kl. 20.01
Historik
Mellan 1890 och 1902 byggde SJ godstågslok littera Kd, på grundval av tidigare tidigare lok Kb och Kc. Loken var konventionella våtånglok med två utvändiga cylindrar, invändig slidstyrning typ Allan, öppen hytt, ledskenegnistsläckare och plåtramar. Med 139 byggda lok blev Kd den ånglokstyp som SJ hade i störst antal. Lok som byggdes fr.o.m. 1896 fick en bredare hytt. Från början byggdes loken med två olika ångpannor, som inledningsvis särskildes med littera Kd1 och Kd2. Dessa littera slogs ihop till Kd 1902. Kd-loken hade tvåaxliga tendrar littera Kd, även om 26 av dem levererades med treaxliga tendrar byttes dessa snart ut mot tvåaxliga.
Mellan 1921 och 1928 försågs 53 av loken med överhettare och nytt littera Ka/Ka2. Den tydligaste synliga skillnaden mellan Kd och Ka var att sotskåpet förlängdes ett par decimeter vid ombyggnaden. Gnistsläckaren togs också bort. Vidare byggdes ett lok om till torveldning, littera Kg, och fyra till tanklok med torvpulvereldning, littera Kf. Återstående ej ombyggda littera Kd slopades 1923 till 1933.
Littera Ka fick nya treaxliga tendrar littera C på 20- och 30-talen. Loken började slopas i och med stambanornas elektrifiering under 1930-talet, 1942 fanns 25 lok kvar som tilldelades nytt littera K. Loken försågs ånyo med nytt littera KA 1947 (där A inte ska tolkas som ett underlittera utan KA som ett nytt huvudlittera).
Kd/Ka/KA användes till godståg över hela Sverige, på senare år mest i lokalgodståg. De sista KA-loken gick i malmlastning i Luleå hamn, den s.k. skopkransväxlingen, och slopades 1966.
Huvuddimensioner Kd/KA
Löb: 14,07/14,55 m
Hjulbas (lok och tender): 9,76/10,3 m
Tjänstevikt: 37,0+23,3/37,6+32,7 ton
Axeltryck: 12,3/12,5 ton
Dragkraft: 5,9 Mp
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: C-2/C-3
Kolförråd: 4,0/5,2 ton
Vattenförråd: 9,5/14,0 m3
Bilder
|
|
| SJ Kd 428 i Skövde 1902, en tidig Kd med smal hytt. Källa Samlingsportalen, Jvm.KABA00039 |
|
|
| SJ Kd 680 i Katrineholm 1907, ett lok med större hytt. Källa Samlingsportalen Jvm.KBFO00009 |
|
|
| SJ Ka 521 med överhettning och C-tender, i Uppsala 1937. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA05467 |
Litt Kd/KA i modell
Skala H0
- 1986 släppte DJH en byggsats i vitmetall av en litt. Ka med överhettning och treaxlig tender, i samarbete med Jeco. Katalognummer E122.
- 2013-14 lät HNJ Verkstad tillverka en ny serie av litt. Ka hos DJH, som också såldes med en del etsade delar som tillsats. 2015 såldes också en sats för att konvertera loket till litt. Kd.
Wiki-sidor om lok
Webreferenser
Tryckta referenser - förebild
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Ulf Fjeld: "Slopade lok och motorvagnstyper vid SJ 1969. K A." i Tåg nr 1/1970.
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Casey Jones: "Första loket återuppstod." i Teknik för alla nr 6/1947, s. 24 (Scratchbygge i H0 av H. Magnusson i Eksjö, f.d. NOJ-förare).
Eldaren: "KA-loket i skala H0 från Jeco AB." i järnvägar! nr 5/1986 (Recension av DJH:s byggsats).
Mats Björkelund: "Byggtips. SJ litt Ka." i Allt om Hobby nr 6/1986 (Bygge med DJH:s byggsats).
Leif Persson: "Flexichassi till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Om hur chassit till DJH:s Ka kan modifieras för bättre gångegenskaper).
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ Ka och L." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Beskrivning och bild på modell).