Koppel: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (Lagt till kategori)
 
(110 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> Ett koppel ska medge att tåg kopplas ihop och och isär på ett säkert sätt, och att dragkrafter (och vanligen tryckkrafter) tas upp i tåget. Det finns många olika varianter av koppel för modelljärnvägsbruk, som har olika för- och nackdelar, samtidigt som någon dominerande standard inte har utkristalliserat sig. Detta innebär bryderier för modellrallaren - man behöver välja en koppeltyp för att kunna koppla ihop alla sina fordon, samtidigt som det inte går att hitta en lösning som är möter alla tänkbara krav. Var och en behöver alltså göra en egen avvägning i val av koppel. Detta val påverkas förstås också av annat än kopplets kvaliteter, som vilket jobb man vill lägga ned, vilka koppel som är lätta att få tag i och eventuella klubbstandarder som man behöver anpassa sig till.<br /> <br />
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> På denna sida behandlas koppel för modelljärnvägar.
 
==Inledning==
Ett koppel ska medge att tåg kopplas ihop och och isär på ett säkert sätt, och att dragkrafter (och vanligen tryckkrafter) tas upp i tåget. Det finns många olika varianter av koppel för modelljärnvägsbruk, som har olika för- och nackdelar, samtidigt som någon dominerande lösning inte har utkristalliserat sig. Detta innebär bryderier för modellrallaren - man behöver välja en koppeltyp för att kunna koppla ihop alla sina fordon, samtidigt som det inte går att hitta en lösning som är möter alla tänkbara krav. Var och en behöver alltså göra en egen avvägning i val av koppel. Detta val påverkas förstås också av annat än kopplets kvaliteter, som vilket jobb man vill lägga ned, vilka koppel som är lätta att få tag i och eventuella klubbstandarder som man behöver anpassa sig till.
 
==Önskvärda egenskaper hos ett MJ-koppel==
==Önskvärda egenskaper hos ett MJ-koppel==


* Helst skulle kopplet vara '''[[skalenligt]]''', eller åtminstone förebildslikt. Det finns två olika typer av koppel som används av de flesta förebilder till MJ, det europeiska kopplet med krok, ögla och buffertar och det amerikanska Janney-kopplet. Det finns dessutom flera andra varianter som mest förekommer på smalspår, spårvagnar och rälsbussar. Många modellkoppel har inget att göra med hur ett riktigt koppel ser ut.
* Helst skulle kopplet vara '''[[skalenligt]]''', eller åtminstone förebildslikt. Det finns två olika typer av koppel som används av de flesta förebilder till MJ, det europeiska kopplet med krok, ögla och buffertar och det amerikanska Janney-kopplet. Det finns dessutom flera andra varianter som mest förekommer på smalspår, spårvagnar och rälsbussar. Många modellkoppel har inget att göra med hur ett riktigt koppel ser ut.
* Om man inte har ett skalenligt koppel, så är det åtminstone önskvärt att fordonen hamnar på '''[[skalenligt]] avstånd''' från varandra. Detta är besvärligt att åstadkomma för <span style="line-height: 1.5">modeller av </span>europeiska fordon med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Buffert_(t%C3%A5g) buffertar], medan alla typer av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Koppel_(t%C3%A5g)#Centralkoppel centralkoppel] (utan buffertar) i modell brukar medge ett skalenligt avstånd.
* Om man inte har ett skalenligt koppel, så är det åtminstone önskvärt att fordonen hamnar på '''[[skalenligt]] avstånd''' från varandra. Detta är besvärligt att åstadkomma för modeller av europeiska fordon med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Buffert_(t%C3%A5g) buffertar], medan alla typer av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Koppel_(t%C3%A5g)#Centralkoppel centralkoppel] (utan buffertar) i modell brukar medge ett skalenligt avstånd.
* <span id="automatkoppel"></span>Någon form av '''automatisk koppelfunktion''', så att två fordon bredvid varandra kan kopplas ihop utan att man behöver peta med något. Alla MJ-koppel med automatisk koppelfunktion kopplar ihop när man kör ihop fordon i lagom fart.  
* <span id="automatkoppel"></span>Någon form av '''automatisk koppelfunktion''', så att två fordon bredvid varandra kan kopplas ihop utan att man behöver peta med något. Alla MJ-koppel med automatisk koppelfunktion kopplar ihop när man kör ihop fordon i lagom fart.  
* Smidig '''avkoppling''', helst utan att behöva peta med något. Idag löses detta antingen med att man lyfter isär kopplen (att lyfta ett fordon måste ses som ett misslyckande), eller att det finns avkopplingsanordningar utplacerade på banan.
* <span id="Automatisk avkoppling"></span>Smidig '''avkoppling''', helst utan att behöva peta med något. Idag löses detta oftast med att man lyfter isär kopplen (att lyfta ett fordon måste ses som ett misslyckande), eller att det finns avkopplingsanordningar utplacerade på banan. Det finns också digitala koppel.
* Har man fasta avkopplingsanordningar vill man gärna ha det som [[Märklin]] kallade '''rangerfunktion''', d.v.s. att man efter avkoppling vid avkopplingsanordningen kan skjuta en avkopplad vagn utan att fordonen kopplar ihop igen.
* <span id="rangerfunktion"></span>Har man fasta avkopplingsanordningar vill man gärna ha det som [[Märklin]] kallade '''rangerfunktion''', d.v.s. att man efter avkoppling vid avkopplingsanordningen kan skjuta en avkopplad vagn utan att fordonen kopplar ihop igen.
* Naturligvis '''hög säkerhet''' i funktionen, d.v.s. att man inte tappar kopplade fordon, att automatkopplen kopplar när de ska och att avkopplingen fungerar som den ska.
* Naturligvis '''hög säkerhet''' i funktionen, d.v.s. att man inte tappar kopplade fordon, att automatkopplen kopplar när de ska och att avkopplingen fungerar som den ska. Vissa typer av koppel ställer krav på större [[kurvradie]]r, särskilt de där buffertar överför tryckkrafter.
 
Koppling och avkoppling fungerar inte i hur små kurvradier som helst. Automatiska koppel är känsligare än manuella, men alla koppeltyper har en undre gräns där koppling inte längre är möjlig. För många koppeltyper är dessutom så att minsta radie för koppling är mindre än minsta radie för avkoppling - vilket innebär att man kan riskera att kolla av en vagn där den inte går att koppla med.  


Vidare är det inte särskilt smidigt att koppla av koppel som är sträckta, vare sig i verkligheten eller i modell. Därför är det lämpligt att slacka kopplen lite genom att backa loket mot tåget någon cm innan man försöker koppla av.
Som framgått ovan finns inget koppel som möte alla dessa krav. Man måste alltså själv priotera vilka av dessa som är viktigast.


==Europeiska skalakoppel==
==Förutsättningar för att koppel ska fungera==
Dessa avbildar vanligen det [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koppel_(t%C3%A5g)#Skruvkoppel skruvkoppel] med krokar och buffertar som främst används i Europa, eller den variant med [http://www.google.com/imgres?imgurl=http://myweb.tiscali.co.uk/gansg/4-rstock/sv3fd3fo.jpg&imgrefurl=http://myweb.tiscali.co.uk/gansg/4-rstock/04arstock2b.htm&h=170&w=484&sz=12&tbnid=ZLEJ4gIYi8bljM:&tbnh=90&tbnw=256&zoom=1&usg=__EzmKVvHpPm_YtE4vMyDHbn4_2ok=&docid=m1OUYx8rjZKciM&sa=X&ei=W1SjUtaVOofI4gS2p4GgCQ&ved=0CC8Q9QEwAg länkar utan skruv] som användes i brittisk godstrafik förr i tiden. Dessa koppel finns från flera tillverkare och i alla skalor från [[H0]] och större. Automatik saknas helt, koppling och avkoppling görs med pincett eller krok. Eftersom buffertarna tar upp tryckkrafter på riktigt krävs lite större radier än "vanliga" modellradier.
Oavsett vilket koppel man valt, behöver vissa andra förutsättningar vara uppfyllda för att ett koppel ska fungera väl.


Egenskaper hos europeiska skalakoppel:
Koppling och avkoppling fungerar inte i hur små [[kurvradie]]r som helst. Automatiska koppel är känsligare än manuella, men alla koppeltyper har en undre gräns där koppling inte längre är möjlig. För flera koppeltyper är det dessutom så att minsta radie för koppling är mindre än minsta radie för avkoppling - vilket innebär att man kan riskera att koppla av en vagn där den inte går att koppla med.  
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Hög.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Nej. Kopplas med krok eller pincett<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Nej. Kopplas av med krok eller pincett<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Kräver större kurvradier för att undvika att buffertarna går omlott. Besvärligt att koppla och koppla av.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Nej, tas via buffertarna.<br />
|-
| Skalor<br />
|
Från [[H0]] och större<br />
|}


==Amerikanska skalakoppel==
Vidare är det inte särskilt smidigt att koppla av koppel som är sträckta, vare sig i verkligheten eller i modell. Därför är det lämpligt att slacka kopplen lite genom att backa loket mot tåget någon cm innan man försöker koppla av.
Här avbildas det amerikanska [http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Train_coupling.jpg Janney-kopplet] i detalj. Dessa är inte så vanliga i modell, men amerikanska [http://www.proto87.com/HO_Proto87_true_scale_couplers.html Sergent] tillverkar sådana för [[H0]], och [https://www.protocraft.com/category.cfm?Categoryid=15 Protocraft] för [[0]]. [http://www.shamokindivision.com/2013/12/10/new-couplers-from-san-juan-car-company/ San Juan Car Co] har finare koppel i [[skala 0]] som är kompatibla med [[#Kadee-kopplet|Kadee-kopplet]].
 
Egenskaper hos amerikanska skalakoppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Hög.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Nej. Kopplas av för hand eller med magnet.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| <br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
För [[H0]] och [[skala 0]] .<br />
|}
 
==Kadee-kopplet==
[https://www.kadee.com/animation/c1.htm Kadee-kopplet] eller egentligen Magne-Matic-kopplet är det överlägset vanligaste kopplet på den amerikanska marknaden. Kadee tillverkar kopplet för alla skalor från [[H0]] till [[G]], och Micro-Trains tillverkar Magne-Matic koppel för [[N]]- och [[Z]]-skala. Kopplet imiterar Janney-kopplet, men är inte en [[skalenlig]] avbildning av detta, och har dessutom avkopplings- och rangerfunktion. Avkoppling sköts vanligen med en magnet under spåret, det finns både permanentmagneter och elektromagneter. Kan också kopplas av med en skruvmejsel eller dylikt. Kadee-koppel används också<span style="line-height: 1.5"> för europeiska modeller, [http://www.smj.org SMJ] har det som standard för H0 och [http://www.trefoten.se Trefoten] använde det för [[H0n3]].</span>
 
Patentet på Magne-Matic kopplet gick ut för något tiotal år sedan, så nu finns det flera tillverkare.
 
Egenskaper hos Magne-Matic koppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Liknande form och funktion.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja, under förutsättning att kopplen används till fordon utan buffertar.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Kopplas av med magnet under spåret, och kan sedan skjutas (rangerfunktion).<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Känslig för höjdjustering och spårfel, samt kan koppla ur vid passage av permanentmagnet.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
Finns för alla skalor [[Z]] - [[G]]<br />
|}
 
==Märklin-typen==
[[Märklin]]s koppel är det överlägset vanligaste inom europeisk [[H0]]-skala. Det används inte bara av [[Märklin]], utan de flesta europeiska storserietillverkare utom [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] har det som standard för H0. Kopplet består av en krok och en ögla, där kroken också tjänar som buffert. Kopplet har automatkoppelfunktion, och kan kopplas av med en avkopplingsskena som lyfter öglorna. Normala [[Märklin]]-koppel har ingen rangeringsfunktion, men Märklins s.k. RELEX-koppel erbjuder detta. Vid normal användning får fordonen ett alldeles för stort avstånd mellan sig med Märklin-koppel. Kopplet är standardiserat som [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem360_d.pdf NEM 360], och är också standard för [http://www.fremo-net.eu/3.html?&L=9 FREMO] modultrafik i H0.
 
Liknande koppel används också för [[TT]] och för [[smalspår]] i H0. Det engelska DG-kopplet fungerar på samma sätt som Märklins RELEX-koppel och finns för [[N#Historia|2]], [[TT#3mm|3]] och [[00|4 mm]] skalorna.
 
Egenskaper hos Märklin-koppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Ingen.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Nej.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Kopplas av med avkopplingsskena, Har normalt ingen rangerfunktion, utom RELEX-kopplet.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Hög. Känslig för höjdjustering.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
Främst [[H0]], men liknande koppel finns i flera skalor.<br />
|}
 
==OBK==
Inom [[FREMO]] har man tagit fram en förfinad variant av [[Märklin]]-[[#Märklin-typen|kopplet]] för [[H0]], det s.k. [[OBK]] (tyska '''orginalbügelkupplung'''), vilket medger kortare avstånd mellan fordon och i allmänhet är mindre, men som fortfarande är kompatibelt med Märklin-kopplet. Buffertarna är fungerande vid inkoppling mellan två OBK (men inte vi koppling mellan Märklinkoppel och OBK), vilket innebär att större radier krävs.
 
Egenskaper hos OBK:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Försöker att efterlikna koppelkroken mm.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Nej. Kopplas av med magnet på sticka, eller krok.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Känslig för justering. Buffertarna måste fungera, vilket innebär krav på större kurvradier.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| I vissa fall (mot Märklin-koppel). Annars via buffertarna.<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]].<br />
|}
 
==Fleischmann-typen==
[[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmanns]] [http://www.fleischmann.de/de/product/11770-0-0-0-0-0-0-003005/products.html koppel] har inte fått samma spridning som Märklins, och idag kan man t.o.m. få fordon från Fleischmann med Märklins koppel. Kopplet i princip omvänt från Märklins, en fast ögla med en rörlig krok, där öglan också fungerar som buffert. Precis som för Märklin-kopplet blir avståndet mellan fordon oskalenligt stort. Fleischmann-kopplet brukar endast användas för H0.
 
Egenskaper hos Fleischmann-koppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Ingen.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Nej.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Kopplas av med avkopplingsskena, Har ingen rangerfunktion.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Hög.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]]<br />
|}
 
==Arnold-typen==
[[Arnold]]s [http://www.modellbahnshop-lippe.com/produkt/Fleischmann/2-2-0-12281-001005004-0-0-0-0-0-0-grp-de-p-0/ein_produkt.html koppel] utvecklades för [[N|N-skala]], där det har fått stor spridning. Kopplet består av en krok, som är konstruerad så att krokarna passerar över varandra vid koppling. Precis som för modellkoppel i H0, blir avståndet mellan fordon oskalenligt stort. Trots att Arnold köpts av [[Hornby]], är kopplet fortfarande dominerande i skala N, där den största konkurrenten är Magne-Matic-kopplet. Kopplet är också standardiserat som [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem356_d.pdf NEM 356].
 
Egenskaper hos Arnolds koppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Ingen.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Nej.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Kopplas av med avkopplingsskena, Har ingen rangerfunktion.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Hög.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[N]] (och [[Z]])<br />
|}
 
==Kortkoppel==
Som framgår ovan, så innebär de flesta modellkoppel att europeiska vagnar med buffertar kommer alldeles för långt ifrån varandra. För att kunna hantera detta så att fordon på rakspår kan gå buffert mot buffert och tillåta små modellradier på kurvor har MOROP standardiserat en kortkoppelkuliss ([http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem352_d.pdf NEM 352]) och en koppelficka ([http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem362_d.pdf NEM 362]). Kortkoppelkulissen innebär att avståndet mellan fordon ökar i kurvor, medan koppelfickan innebär ett standardiserat fäste för kopplet. Kortkoppelkulissen finns i princip för alla skalor, men är mest utbredd i [[H0]], medan koppelfickan finns för [[H0]], [[Skala S|S]] och [[0]]. Något kortkoppel är dock inte standardiserat. Dessa tillhandahålls av flera tillverkare (t.ex. [http://www.welt-im-modell.de/tests/erfahrungen/fleischmann/zubehoer/kupplungen/profikupplung/6515.html Profi-kopplet] från Fleischmann och [[Roco|Rocos]] [http://www.stayathome.ch/images/Roco_KK.jpg kortkoppel]), i alla fall i H0, och är inte kompatibla med varandra.
 
Egenskaper hos kortkoppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Endast genom att buffertarna går mot varandra.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja (på rakstäcka).<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Beror på kopplets modell.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Hög.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]], [[Skala S|S]] och [[skala 0]]<br />
|}
 
==X2F-kopplet==
Är ett amerikanskt [http://tracksidetreasure.blogspot.se/2014/03/the-x2f-files.html koppel] som en gång föreslogs som standardkoppel för NMRA, men såvitt känt har det aldrig varit en officiell standard. Under en följd av år var det dock en "de facto-standard" på den amerikanska [[H0]]-marknaden, då de flesta fordon levererades med dessa koppel. De flesta MJ-byggare som använder amerikanska prototyper verkar dock föredra [[#Kadee-kopplet|Kadee-kopplet]].
 
Egenskaper hos X2F-kopplet:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Nej.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Nej.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Godtagbar.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]]<br />
|}
 
==Trådbygelkoppel==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/TB.pdf TB-kopplet] är ett svenskt koppel för [[H0]] som ursprungligen togs fram av Lasse Lundgren för Skövde Modelljärnvägsklubb, inspirerad av det [http://www.gmjs.se/standard/C04-01.pdf? koppel] som Göteborgs Modelljärnvägssällskap använder i 0-an. Principen är en tråd mellan buffertarna och en rörlig krok som håller i tråden. Kopplet medger ett kortare avstånd mellan vagnarna än ett standardkoppel samtidigt som tråden mellan buffertarna hindrar buffertlåsning. Genom sin konstruktion kräver TB-kopplet lite större radier än de minsta modellradierna, men mindre än vad som krävs för koppel med fungerande buffertar. Kopplet finns inte att köpa utan måste tillverkas av byggaren. Kopplet är standard på flera svenska MJ-klubbar, såsom [http://www.wnj.se WNJ], [http://www.mrw1.se MRW] och [http://www.mmjk.se MMJK]. TB-kopplet används också av vissa byggare i Danmark (där det är känt som Götebergskopplet), samt har tidigare använts av norska [[Fremo]].
 
Egenskaper hos TB-koppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Kopplet är diskret och medger att en koppelattrapp monteras, samt kortare vagnsavstånd.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja. Visst glapp.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Nej.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Hög. Kräver medelstora kurvradier.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Ja<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]] och [[skala 0]]<br />
|}
 
==Jacksonkoppel==
[http://mmrs.co.uk/technical-articles/alex-jackson-coupling/ Jacksonkopplet] är ett brittiskt koppel för självbyggare som togs fram av Alex Jackson från Manchesters MJ-klubb på femtiotalet. Kopplet används främst i [[00|4mm]]-skalan, men går att bygga från [[H0]] till 0. Kopplet utgörs av en diagonalställd fjädrande krok som häktar i varandra vid koppling. Vid avkoppling dras ena kroken nedåt med magnet, vilket också medger en rangerfunktion. Buffertarna tar upp tryckkrafter, vilket innebär att större radier krävs. Scalefour society har publicerat en [http://www.amazon.co.uk/Alex-Jackson-Coupling-Dave-Booth/dp/0956127304 instruktionsbok] om Jacksonkopplet.
 
Egenskaper hos Jacksonkoppel:
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Kopplet är diskret och medger att en koppelkrok monteras samt kortare vagnsavstånd.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja. Visst glapp.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Kopplas av med magnet under spåret. Inklusive rangerfunktion.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Känsligt för justering. Kräver större kurvradier för att undvika buffertlåsning. Kan bli självsvängning i tågsätt.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Nej, tas via buffertarna.<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]], [[00|4 mm]] och [[skala 0]]<br />
|}
 
==Andra wiki-sidor om rullande material==
[[OBK]]<br/>
[[Lok]]<br/>
[[Vagnar]]
 
Tillbaka till [[nybörjarguiden]]
 
==Tryckta referenser==
"Nyheter från 'Hobby och fritid 1966'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 ([[Piko]]s I-koppel).
 
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om I-kopplet från [[Piko]]).
 
Robert Kutschbach: "Mer om I-kopplet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Test).
 
"Allt om Hobby synar: Pikos I-koppel. En slutlig lösning på ett stort problem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Recension).
 
Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Koppel och avkopplingsmagnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977 (Recension av Kadee-kopplet).
 
Kent Hedqvist: "Koppel på modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980 (Förslag till [[#Trådbygelkoppel|TB-kopplet]]).
 
Torbjörn Holmberg: "Koppel..." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 29/1985 (Om användningen av [[#Kadee-kopplet|Kadee-koppel]] för svenskt [[H0n3]]).
 
Torgny Palm: "järnvägar! testar: Kort-koppel i stor jämförelse." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Kortkoppel från [[Roco]], [[Fleischmann]] och Ribu i [[H0]]).
 
Jörgen Bergfors: "Så kan du vidareutveckla trådbygelkopplet." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Förslag på TB-koppel med rangerfunktion).


Ola Terje: "Allt om hobby synar: Mj-koppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 (Översikt över marknaden i H0).
Alla koppeltyper kräver noggrann justering av höjdläget, och avståndet till buffertbalken för vagnar med buffertar. Tyvärr följer inte alla tillverkare standarderna riktigt, så detta kan behöva kontrolleras.


Stig Johansson: "Avkoppling." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Enkel avkopplingsskena i [[H0]] för [[#Märklin-kopplet|Märklin-koppel]]).
==Andra wiki-sidor om koppel==
[[:Kategori: koppel]] (Olika typer av koppel).


Svante Pålsson: "Tråd och bygel av pianotråd - svenskt standardkoppel i H0-skala?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Bygge av [[#Trådbygelkoppel|TB-koppel]]).
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''
 
Anders Eriksson: "Trådbygelkopplet normeras." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Specifikation för [[#Trådbygelkoppel|trådbygelkoppel]] i [[H0]]).
 
Ola Ahlström: "Hemmagjord koppelficka för trångbodda!" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 75/2001 (Lösning för att montera Kadee-koppel på små förebilder).
 
Göran Sandberg: "Koppla av med Kadee." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Beskrivning och tips).
 
Erik Walde: "Enkel avkopplingsmagnet för smalspåriga tvåkammarkoppel i [[0|skala 1:45]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 117/2011 (Avkoppling för skalenliga koppel).
 
Joakim Sannagård: "[[Piko]]s digitala koppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020 (Recension av digitalstyrt koppel i [[H0]]).


==Webreferenser==
==Webreferenser==
[http://www.hpw-modellbahn.de/eisenbahntechnik/kupplung.htm HPW-modellbahn: Kupplung] (Tysk artikel om H0-koppel).
[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240507/16175/digitala-automatkoppel-revolutionerar-godstrafiken-nu-maste-tagen-sluta-rulla-med Järnvägsnyheter.se: Digitala automatkoppel revolutionerar godstrafiken: ”Nu måste tågen sluta rulla med 1830-talsteknik”]
 
[http://www.mec-brunsbuettel.de/H0_Kupplungen.htm MEC-brunsbuttel: H0-kupplungen] (Genomgång av H0-koppel).
 
[http://www.modellbahnfrokler.de/grundlagen/kupplungen.html Modellbahnfrokler: Kupplungen] (Ytterligare en tysk artikel om koppel).


[http://www.stayathome.ch/kupplungen.htm Stayathome.ch: Kupplungen] (Schweizisk artikel om koppel).
[https://railcolornews.com/2021/09/28/eu-digital-automatic-coupling-on-rails-in-europe-has-a-name-scharfenberg/?fbclid=IwAR1HHG9HTcGZuPIO6ETcjOPnGfa2m-jod0hjhx2voej-grnMQ8SS7NnG2GA Railcolornews: Digital Automatic Coupling: Winning Design Announced] (Scharfenbergskopplet som framtidens koppel).


[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23141.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bästa kopplet för rangering?] (Tråd om goda egenskaper för rangeringskoppel).
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23141.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bästa kopplet för rangering?] (Tråd om goda egenskaper för rangeringskoppel).


[https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=xdYqF5H8EyA&feature=emb_logo Youtube.com: TGOJ Ma] (Demo av TB-koppel).
==Tryckta referenser - allmänt==
Göran Sohlberg: "Nickande koppel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Digitalstyrd avkoppling).
</div>
</div>
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Koppel]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Trafik]]

Nuvarande version från 13 september 2024 kl. 21.22

På denna sida behandlas koppel för modelljärnvägar.

Inledning

Ett koppel ska medge att tåg kopplas ihop och och isär på ett säkert sätt, och att dragkrafter (och vanligen tryckkrafter) tas upp i tåget. Det finns många olika varianter av koppel för modelljärnvägsbruk, som har olika för- och nackdelar, samtidigt som någon dominerande lösning inte har utkristalliserat sig. Detta innebär bryderier för modellrallaren - man behöver välja en koppeltyp för att kunna koppla ihop alla sina fordon, samtidigt som det inte går att hitta en lösning som är möter alla tänkbara krav. Var och en behöver alltså göra en egen avvägning i val av koppel. Detta val påverkas förstås också av annat än kopplets kvaliteter, som vilket jobb man vill lägga ned, vilka koppel som är lätta att få tag i och eventuella klubbstandarder som man behöver anpassa sig till.

Önskvärda egenskaper hos ett MJ-koppel

  • Helst skulle kopplet vara skalenligt, eller åtminstone förebildslikt. Det finns två olika typer av koppel som används av de flesta förebilder till MJ, det europeiska kopplet med krok, ögla och buffertar och det amerikanska Janney-kopplet. Det finns dessutom flera andra varianter som mest förekommer på smalspår, spårvagnar och rälsbussar. Många modellkoppel har inget att göra med hur ett riktigt koppel ser ut.
  • Om man inte har ett skalenligt koppel, så är det åtminstone önskvärt att fordonen hamnar på skalenligt avstånd från varandra. Detta är besvärligt att åstadkomma för modeller av europeiska fordon med buffertar, medan alla typer av centralkoppel (utan buffertar) i modell brukar medge ett skalenligt avstånd.
  • Någon form av automatisk koppelfunktion, så att två fordon bredvid varandra kan kopplas ihop utan att man behöver peta med något. Alla MJ-koppel med automatisk koppelfunktion kopplar ihop när man kör ihop fordon i lagom fart.
  • Smidig avkoppling, helst utan att behöva peta med något. Idag löses detta oftast med att man lyfter isär kopplen (att lyfta ett fordon måste ses som ett misslyckande), eller att det finns avkopplingsanordningar utplacerade på banan. Det finns också digitala koppel.
  • Har man fasta avkopplingsanordningar vill man gärna ha det som Märklin kallade rangerfunktion, d.v.s. att man efter avkoppling vid avkopplingsanordningen kan skjuta en avkopplad vagn utan att fordonen kopplar ihop igen.
  • Naturligvis hög säkerhet i funktionen, d.v.s. att man inte tappar kopplade fordon, att automatkopplen kopplar när de ska och att avkopplingen fungerar som den ska. Vissa typer av koppel ställer krav på större kurvradier, särskilt de där buffertar överför tryckkrafter.

Som framgått ovan finns inget koppel som möte alla dessa krav. Man måste alltså själv priotera vilka av dessa som är viktigast.

Förutsättningar för att koppel ska fungera

Oavsett vilket koppel man valt, behöver vissa andra förutsättningar vara uppfyllda för att ett koppel ska fungera väl.

Koppling och avkoppling fungerar inte i hur små kurvradier som helst. Automatiska koppel är känsligare än manuella, men alla koppeltyper har en undre gräns där koppling inte längre är möjlig. För flera koppeltyper är det dessutom så att minsta radie för koppling är mindre än minsta radie för avkoppling - vilket innebär att man kan riskera att koppla av en vagn där den inte går att koppla med.

Vidare är det inte särskilt smidigt att koppla av koppel som är sträckta, vare sig i verkligheten eller i modell. Därför är det lämpligt att slacka kopplen lite genom att backa loket mot tåget någon cm innan man försöker koppla av.

Alla koppeltyper kräver noggrann justering av höjdläget, och avståndet till buffertbalken för vagnar med buffertar. Tyvärr följer inte alla tillverkare standarderna riktigt, så detta kan behöva kontrolleras.

Andra wiki-sidor om koppel

Kategori: koppel (Olika typer av koppel).

Tillbaka till nybörjarguiden

Webreferenser

Järnvägsnyheter.se: Digitala automatkoppel revolutionerar godstrafiken: ”Nu måste tågen sluta rulla med 1830-talsteknik”

Railcolornews: Digital Automatic Coupling: Winning Design Announced (Scharfenbergskopplet som framtidens koppel).

Svenskt MJ-forum: Bästa kopplet för rangering? (Tråd om goda egenskaper för rangeringskoppel).

Tryckta referenser - allmänt

Göran Sohlberg: "Nickande koppel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013 (Digitalstyrd avkoppling).