Skillnad mellan versioner av "NKlJ ellok nr 31-45"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Referenser)
(Referenser)
Rad 59: Rad 59:
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 19/1983. ([[MJ-termer#Scratchbygge|Scratchbygge]] i H0n3 på ett konverterar ångloksunderrede från MDC). <br/>
+
Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 19/1983. ([[MJ-termer#Scratchbygge|Scratchbygge]] i H0n3 på ett konverterat ångloksunderrede från MDC). <br/>
 
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 20/1983. <br/>
 
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 20/1983. <br/>
 
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 21/1983. <br/>
 
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 21/1983. <br/>
 
</div>
 
</div>

Versionen från 31 juli 2018 kl. 13.33

Historik

Under första världskriget hade smalspåriga (891 mm) NKlJ problem med kolförsörjningen och dragkraften på sin backiga och kurviga bana. Eftersom moderbolaget Uddeholmsbolaget disponerade flera kraftverk i området valde man att elektrifiera sin bana. NKlJ valde samma elsystem som SJ redan hade investerat för malmbanan, växelström med en spänning på 16000 V och en frekvens på 16 2/3 Hz. Som dragkraft beställdes 15 lok från AEG i Tyskland, som levererades 1920-21. Dessa lok är mest kända som "AEG-loken". Loken utfördes som koppelstångslok med invändiga ramar, tre kopplade axlar och två löpaxlar i bisselboggier. Med den valda konfigurationen blev det för trångt mellan ramarna för elmotorer och kuggväxlar, så loken utfördes som s.k. stormotorlok med en motor som drev hjulen via en utväxling, vevstakar, blindaxel och koppelstänger. Loken var vidare multipelkörbara två och två. Loken var utrustade med gaveldörrar och övergångsbryggor för passage till tåg. Vid leverans var loken gråmålade, men målades senare om i en brun färg liknandes SJ:s. Loken användes i driften på NKlJ tills nya linjelok anskaffades till NKlJ på 1960-talet. Därefter användes endast fyra av de äldre loken i växling och arbetståg. Dessa fyra lok målades också om i ett nytt färgschema i rött och benvitt. Tre av dem gick kvar i trafik till slutet av 1970-talet.

Huvuddimensioner lok nr 31-45

Löb: 9,32 m
Hjulbas: ´6,6 m
Tjänstevikt: 40,55 ton
Effekt: 330 kW
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'C1'

SJ M 604

SJ M 604 1945. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04902

SJ Mg 611

SJ Mg 611 i Mjölby 1978. Notera strömavtagare typ BBCK. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08785

Litt M i modell

Skala H0

  • 1972 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt. Mg, katalognummer E14.

Hobbyteknik Mg

Hobbyteknik Mg-plåt från 1972. Foto: Ola Ahlström
  • 1986 producerade Brimalm Engineering ett underrede för litt Mg.
  • 1987 kom Jan-Erik Nilsson ut med en etsplåt till litt. Mg
  • 1995 kom Hobbyteknik med en komplett byggsats för ett Mg, katalognummer B6.

Hobbyteknik/Nya Kopparberg

Hobbyteknik Mg-byggsats med tilläggsdelar från Nya Kopparberg/Jens Dahlström. Foto: Ola Ahlström
  • 2006 släppte Brimalm Engineering ett Mg-lok i småseriemodell, som erbjöds i såväl leveransskick som ombyggt skick.
  • Byggsvenskt/Dekaler & etsat har en Mg i byggsats komplett med drivning.

Skala N

1979 släppte Hobby-Teknik en etsplåt till en litt Mg i N-skala

Hobbyteknik Mg

Mg i N-skala från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998. (Beskrivning och ritning).

René Sjöstrand: "Nordmark-Klarälvens Järnvägar - landets största 'bruksbana'." i Tåg nr 4/1971. (Beskrivning och ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars Torsner: "Bygg ett el-lok." i Smalspårigt nr 19/1983. (Scratchbygge i H0n3 på ett konverterat ångloksunderrede från MDC).
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 2." i Smalspårigt nr 20/1983.
Lars Torsner: "AEG-loket. Del 3." i Smalspårigt nr 21/1983.