Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt A"
(→Historik) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser) |
||
| Rad 91: | Rad 91: | ||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
| − | Ulf Diehl: ''SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3'' (SJK 10). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971. <br /> Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13) | + | Ulf Diehl: ''SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3'' (SJK 10). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971. <br /> Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.<br />Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. <br /> Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i ''Modelljärnvägsmagasinet'' nr 16/2014. (Presentation av förebild och modeller). <br /> [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A&typenr=2 Svenska lok A]<br /> [http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm modellhistorik] |
Versionen från 12 juli 2018 kl. 14.31
Historik
Vid sekelskiftet 1900 började snälltågsloken littera Cc få svårigheter med att hantera de ökade tågvikterna. Det behövdes ofta två lok i koppling för att dra snälltågen. I syfte att avhjälpa problemet konstruerades ett nytt större snälltågslok, littera A. För att hantera den ökade vikten av en större ångpanna fick loket en bakre löpaxel och blev därmed ett s.k. Atlantic-lok. Loket blev också SJ:s första lok med överhettning samt med s.k. vindklyvarhytt, ett tidigt försök till strömlinjeform. Loket fick vidare en nykonstruerad ytterramad löpboggi, stavramar, invändiga cylindrar samt Walschaerts slidstyrning. Loken hade från början vakuumbroms för tågen. Totalt levererades 26 lok mellan 1905 och 1909. Loken hade från början treaxliga tendrar littera C, men dessa byttes ut mot en nykonstruerad boggitender littera A så snart vissa korta vändskivor hade bytts ut till 20-metersskivor, 1909-11. 1918 försågs loken med gasbelysning från AGA. 1923-25 ersattes vakuumbromsen med tryckluftbroms system Kunze-Knorr.
A-loken sattes från början in i snälltågstjänst på huvudlinjerna. När tågvikterna ökade i och med kontinenttrafikens (över Trelleborg) införande 1909 fick A-loken problem med att starta tågen. En del tyngre tåg behövde dras med T-lok eller B-lok. Från 1917 ersattes A-loken med F-lok i de största snälltågen, varvid A-loken sattes in i vanliga persontåg, även på sidolinjerna. 1926 sålde SJ 5 A-lok till OKB till banans öppnande.
Vid trafiktjänsten på OKB blev problemen väl så stora som hos SJ. 1929 byggdes OKB:s A-lok om till sexkopplade lok, då den bakre löpaxeln ersattes med en kopplad axel, vilket kraftigt förbättrade adhesionsvikten. Detta löste i stort sett helt problemen med A-loken. OKB förstatligades 1933 varvid OKB:s lok tilldelades littera A3.
Med förebild hos OKB byggde SJ tre A-lok på liknande sätt till sexkopplade lok 1930, men lade också in en BGb-panna, samma som hos B-loket. Dessa lok fick littera A2. Elektrifieringarna innebar att SJ:s ej ombyggda A-lok i stor utsträckning avställdes 1933-34. Efter 1933 sattes A2 och A3 in för att hantera de turer som A-loken inte klarade. 1939-41 behövdes BGb pannor till mer prioriterade lok, varför två av A2-loken byggdes om till A3, varvid ett A2 återstod. 1942 ändrades littera för A3 till A, eftersom inga Atlantic-lok återstod. Efter 1945 tjänstgjorde A och A2 på Västeråsbanan, f.d. OKB, Nässjö-Oskarshamn och Alvesta-Kalmar/Karlskrona. 1955 ställdes loken i reserv.
Huvuddimensioner A
| |
A |
A2 |
A3 |
| Löb (m) |
19,52 |
19,52 |
19,52 |
| Axelavstånd (m) |
16,2 |
16,2 |
16,2 |
| Tjänstevikt (ton) |
60,2+46,6 |
67,7+46,6 |
63,8+46,6 |
| Dragkraft (Mp) |
6,2 |
6,8 |
6,2 |
| Sth (km/h) |
90 |
90 |
90 |
| Broms |
vakuum, tryckluft från 20-talet |
tryckluft |
tryckluft |
| 2'B1-4 |
2'C-4 |
2'C-4 | |
| Kolförråd (ton) |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
| Vattenförråd (m3) |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
|
|
| SJ A 1010 i Olskroken 1907. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ07843 |
|
|
| SJ A2 1021 i Norrköping på 1930-talet. Källa: Samlingsportalen Jvm.KAGC00034 |
|
|
| SJ A3 1008 i Gävle 1939. Källa: Samlingsportalen Jvm.KBIA05442 |
Litt A i modell
Skala H0
1955 släppte TfA Hobbytjänst en byggsats av en litt. A
1992 släppte Brimalm Engineering en modell av litt A som småseriemodell i mässing. Samma år kom även en OKB A i ombyggt skick. 1994 kom en A3 i sexkopplat utförande, och 1998 en A i tidigt utförande med blånerad panna.
Länkar
Referenser
Ulf Diehl: SJ ånglok litt A. En beskrivning av ånglok litt A, A2 och A3 (SJK 10). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. Först ut: A-lok." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014. (Presentation av förebild och modeller).
Svenska lok A
Brimalm modellhistorik
