Skillnad mellan versioner av "SJ ellok litt Rb"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Huvuddimensioner Rb1/Rb2/Rb3) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Huvuddimensioner Rb1/Rb2/Rb3: bilder) |
||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | + | [[Image:SJ Rb1 1001.jpg|1000px|SJ Rb1 1001.jpg]] | |
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | SJ | + | | class="imageCaption" | SJ Rb1 1001. Foto Hans Eriksson, Digitalt Museum JvmKEAH00017 |
|} | |} | ||
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| − | [[Image: SJ | + | [[Image:SJ Rb3 1005.jpg|1000px|SJ Rb3 1005.jpg]] |
|- | |- | ||
| − | | class="imageCaption" | | + | | class="imageCaption" | SJ Rb3 1005 i Flen 1964. Foto Herman Thorén, Digitalt Museum JvmKDAM04446 |
|} | |} | ||
Versionen från 2 november 2019 kl. 20.34
Innehåll
Historik
För att börja studera en möjlig ersättare till D-loken beställde SJ sex lok litt Rb för prov och försök. Rb delades in i Rb1, Rb2 och Rb3 (två lok vardera) med delvis olika konstruktionslösningar. Rb1 fick likströmsmotorer och likriktare i stället för tidigare använda växelströmsmotorer. ASEA levererade Rb1 i samarbete med ASJ och Kockums. Rb2 levererades av Nohab och Rb3 av Motala Verkstad, bägge dessa fick elektrisk utrusning av ASEA. Loken var multippelkörbara, Rb1 med Rb1 och Rb2 och Rb3 med varandra. Utförande på boggier och detaljer varierade en del mellan serierna. Loken målades orange med dekor i vitt, blågrått tak, mörkgrå korgunderkant samt grå boggier. Rb1 1001 byggdes om med tyristorstyrning 1965 inför införandet av Rc. Lok av liknande kosntruktion som Rb kom också att exporteras till flera länder.
Rb-loken levererades 1962, och användes både till provdrift och i ordinarie trafik. Rb1 1001 testades inledningsvis tunga snälltåg och godståg i Norrland. Övriga Rb sattes in i snälltåg mellan Göteborg och Stockholm, främst i tågparen 27/28 och 47/48. När Rc började levereras 1967 flyttades Rb till Stockholm-Malmö, Stiockholm-Sundsvall och Stockholm-Östersund-Storlien. Loken avställdes under mitten av 1970-talet och skrotades tio år senare.
Huvuddimensioner Rb1/Rb2/Rb3
Löb: 15,47 m
Hjulbas: 7,7+2,7/7,7+3,0/7,7+2,9 m
Tjänstevikt: 74,4/73,6/75,2 ton
Axeltryck: 18,6/18,4/18,8 ton
Effekt: 3200/3300/3300 kW
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: Bo'Bo'
|
|
| SJ Rb1 1001. Foto Hans Eriksson, Digitalt Museum JvmKEAH00017 |
|
|
| SJ Rb3 1005 i Flen 1964. Foto Herman Thorén, Digitalt Museum JvmKDAM04446 |
Litt Rb i modell
Skala H0
- 1975 släppte Hobby-Teknik en littera Rb1 som etsplåt, katalognummer E16.
- 1997 släppte René Sjöstrand etsplåtar till Rb1, Rb2 och Rb3.
- 2019 aviserade One:87 Rb1 som färdiga småseriemodeller.
Länkar
Tryckta referenser - förebild
René Sjöstrand: "Elektrolok littera Rb." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om hobby 1998 (Detaljerad redovisning av förebilden, ritning, samt tips om modellbygge).
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
René Sjöstrand: "Elektrolok littera Rb." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om hobby 1998 (Detaljerad redovisning av förebilden, ritning, samt tips om modellbygge).
