Stängsel
På denna sida behandlas stängsel i odlingslandskapet och vid järnvägar i Sverige.
Inledning
Det svenska odlingslandskapet har kännetecknats av stängsel under lång tid. Det finns regleringar av stängsel i de medeltida landskapslagarna. Grundprincipen var att inägorna (d.v.s. åkrar, och ängar för fodertäkt) skulle inhägnas, för att skydda dem från boskap och markera ägogränser. Hagar och andra betesmarker var inte inhägnade, där strövade boskap fritt. Under 1800-talet började man dock i de utpräglade slättbygderna, som dominerades av åkermark, att i stället stängsla betesmarkerna.
Längs med svenska järnvägar finns i allmänhet stängsel. Syftet med stängslen har varit att hålla banan fri från intrång, samt att markera ägogränsen. Sedan 1945 finns dessutom lagstiftning som ålägger en järnvägs ägare att inhägna banan, främst för att skydda betande tamdjur. Denna lagstiftning är alltjämt i kraft.
Vägövergångar försågs från början med grindar. Fanns bomvakt manövrerade denne grindarna, annars förväntades vägfarande göra det själva.
Finns det andra stängsel längs banan, t.ex. om en angränsade markägare har satt upp stängsel eller om det finns viltstängsel, har inte banägaren ansett sig skyldig att hålla med eget stängsel. Vidare inspekteras inte stängslen längs banan; de åtgärdas först när någon anmäler en skada.
Några undantag från stängsel längs banan har funnits. Järnvägar i Lappland, främst Malmbanan och delar av Inlandsbanan, har inte stängsel eftersom närvaron av betande tamdjur är låg.
Utförande odlingsstängsel
Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar.
Vägar korsade ibland stängslen vid grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga. Grindar över allmän väg förbjöds 1927.
Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.
Utförande järnvägsstängsel
Inledningsvis utfördes stängslen som gärdsgårdar, men innan 1906 hade man gått över till att bygga stängsel med slanor som spikats på stolpar. Varianter med en slana upptill kompletterad med ståltråd har också funnits. Trådar och slanor fästes på stängslets utsida, bort från banan. I tätorter användes ibland spjälstaket. Stenmurar har också förekommit.
Med tiden har äldre stängsel förenklats, sannolikt av underhållsskäl, så att stängslet ofta består av stolpar med två eller tre ståltrådar. Denna typ av stängsel har blivit långlivad, och syns i allmänhet fortfarande längs järnvägslinjer som inte dragits om sedan 1990-talet. Nya järnvägslinjer som byggts av Banverket och Trafikverket har i allmänhet försetts med Gunnebostängsel. Det gäller också linjesträckningar som dragits om sedan 1988.
Stängslet följer i allmänhet ägogränsen för järnvägsfastigheten. Det innebär att diken, skärningar och järnvägsbankar ligger innanför stängslet och att stängslet kan ligga en bit bort från banan. Vid vissa platser har man inte ansett sig behöva stängsel, t.ex. längs med stränder eller ovanför bergsbranter.
| Stängsel med tre slanor, från Inlandsbanans byggnad | Stängsel med en slana, från Banlära | Stängsel med stenmur, från Banlära |
Klicka på bilderna för förstoringar.
Utförande grindar vid järnvägen
Grindar sattes upp vid obevakade järnvägsgångar när järnvägarna byggdes, åtminstone till 1920-talet. De grindar som sattes upp syftade till trafiksäkerhet. De byggdes i trä med lite olika utformning. Fr.o.m. 1930-talet lämnades grindarna ofta öppna, även om de satt kvar. Gissningsvis var bilister inte så sugna på att hoppa ut för att öppna och stänga grindar. Det fanns också grindar som sattes upp vid bevakade järnvägsövergångar med bomvakt, se vidare svenska vägskydd.
Grindarna är i allmänhet placerade en bit bort från spåret, sannolikt för att man ska få plats ett fordon hinderfritt mellan grinden och spåret.
| Grind av plank, från Inlandsbanans byggnad | Grind av plank och ståltråd, från Banlära |
Klicka på bilderna för förstoringar.
Bilder
| Klassisk gärdsgård vid Nyhammar. Foto Holger Ellgard, Wikimedia Commons |
| Fägata med stenmurar i Kyrkesta i Blekinge. Foto Entheta, Wikimedia Commons |
| Vägövergång med grind. Grinden är helt utförd i trä. Notera att vänstra stolpen är i sten och högra i trä. Stängslet har en slana överst och trådar under. Källa Digitalt museum JvmKABA01134. |
| Vägövergång med grind på statsbanan Järna - Norrköping. Grinden är utförd med virke och ståtråd, och bägge stolparna är av trä. Skylten ovanpå grinden lyder: "Stäng grinden! Passera ej banan då tåg höres eller synes." Anslaget på stolpen går tyvärr inte att läsa. Stängslet har även här en slana överst och trådar under. Källa Digitalt museum JvmKDAB01031. |
| Vägövergång på f.d. NÖJ mellan Örebro och Pålsboda 1962 (891 mm). Stängslet har inga slanor, och ingen stänger längre grindarna. Grinden närmast fotografen ligger i gräset bredvid stolpen. Odlingsstängslet i bakgrunden består också av stolpar och ståltråd. Bilden är sannolikt tagen sista dagen med trafik. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01620. |
| Mälarbanan 2018, Svartvikstunneln. Notera Gunnebostängslet i bakgrunden. Foto Holger Ellgaard, Wikimedia Commons. |
Webreferenser - förebild
riksdagen.se: Lag (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.
Trafikverket: Om stängsling vid järnväg
Webreferenser - modell
Railroad Model Craftsman: Make your own chain link fence (H0)
Youtube: Chain Link Fence – Model Railroad Scenery (H0)
Tryckta referenser - förebild järnväg
Gustaf Welin (red.): "Stängsel" i Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 2. Bana och byggnader. Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 216 ff.
Hemming Olsson (red.): "Stängsel, grindar och bommar." i Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll (1:sta bandet). Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1915, sid. 427 ff.
Kungl. Järnvägstyrelsen: "Stängsel." i Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. 130 f.
Kungl. Järnvägstyrelsen: "Vägkorsningar och vägomläggningar." i Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. 71 ff.
Kungl. Järnvägstyrelsen: "Hägnad" i Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro (andra bandet). Stockholm: författaren 1931, s. 248 ff.
"Hägnad." i Statens Järnvägar: "Järnvägars byggnad och underhåll." Stockholm: Författaren 1947.
Tryckta referenser - förebild odlingsstängsel
John-Eric Gustafsson: Hägnader och stängsel i kulturlandskapet. Historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete (Praktisk fornvärd nr 1. 2:ra uppl.). Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 2002.
Örjan Kardell: Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640 - 1900. Uppsala: SLU, Institutionen för ekonomi 2004.
Anneli Bylander: Stenmuren i landskapet. Bevarandet av ett kulturarv. Uppsala: SLU Alnarp, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 2008.
Julia Olsson: Hägnaders roll i det historiska kulturlandskapet - En studie av hägnaders utveckling och funktion på den bohuslänska ön Orust. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvård 2023.
Tryckta referenser - modell
LOK: "Nätstaket i H0." i Allt om Hobby nr 2/1996, s. 69 (Från Alloy Forms).
Lars Malkar: "Håll ordning på krittren!" i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av staket, H0).
Örjan Svane: "Stadiga staket i Nättrabyhamn." i Smalspårigt nr 138/2017 (4 mm skala).
Gunnar Ohlén: "Gärdesgård i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Bygge av etsad gärdsgård från Entec).