Svenska vägskydd
Innehåll
En svensk järnvägsövergång i modell
Miniminivå
Obevakade järnvägsövergångar försågs från början med grindar, av trafiksäkerhetsskäl. Grindarna slutade användas från 1930-talet och framåt, sannolikt för att bilister inte orkade stänga dem. Se vidare om stängsel och grindar.
Så småningom tillkom även varningsskyltar, som placerades till vänster om vägbanan 8 till 12 meter från spårets kant. År 1924 standardiserades det äldre "varning för tåg", som gradvis kom att ersättas av dagens rödgula märke mellan femtiotalet och 1967. Dessa sattes upp på allmän väg och på vissa enskilda vägar. Skylten "varning för tåg" var från början orange med svart text, medan stolpen var svart och vit. Skyltens baksida var vit. Detta ändrades till gul skylt med svart text med stolpe i rött och gult 1933. Äldre orangea skyltar skulle vara utbytta under 1934.
Det finns alltjämt kvar många helt oskyddade järnvägsövergångar, på dessa finns det endast skyltar mot vägen och banan.
"Varning för tåg" mellan 1924 och 1960-talet. Skyltarna på bilden har både ljus- och ljudsignal. Färgsättning efter 1933.
Mot banan finns det lystringsmärken (numera kallade ljudsignaltavlor), som talar om för föraren att en järnvägsövergång närmar sig och att ljudsignalen "tåg kommer" ska avges.
|
|
| Fig 40a visar det lystringsmärke som används när en järnvägsövergång närmar sig. |
Kryssmärken mot vägen och lystringsmärken/ljudsignaltavlor mot banan är alltså miniminivå vid en järnvägsövergång. Idag torde denna nivå endast vara aktuell när en skogsväg korsar en mindre järnväg.
Ökad säkerhet
Bevakade järnvägsövergångar sköttes från början av bomvakter, som manövrerade de grindar eller bommar som fanns där för hand. På 1920-talet infördes ljud- och ljussignaler samt fällbommar för att minska kollisionsriskerna, särskilt i närheten av stationer. När fällbommar installerades från början fick de ljudsignaler, men inte alltid ljussignaler. Idag torde inte fällbommar utan ljud- och ljussignaler förekomma, däremot förekommer alltjämt ljud- och ljussignaler utan fällbommar.
Äldre bom med vridlykta och ringklocka.
Vid äldre bomanläggningar förekom vridlyktor som visade rött fast sken i den stängda riktningen och vitt fast sken i den öppna riktningen. Många kryssmärken försågs också med blinkljus för vägtrafiken som blinkade rött för "stopp" och vitt för "kör".
I samband med införandet av det nya vägskyddssystemet på 1950- och 1960-talet infördes också V-signalen, som signal mot banan, där fast rött sken betyder "stopp" för tåg och fast vitt sken betyder att vägtrafiken är spärrad. Då infördes också V-försignalen med tre gula lampor, där blinkande sken innebär att nästa V-signal visar stopp och fast sken innebär att nästa V-signal visar "vägen spärrad". V-signal (och i vissa fall V-försignal) infördes vid alla vägkorsningar med säkerhetsanordning mellan 1957 och 1959. Övriga delar av det nya vägskyddssystemet infördes stegvis fram till 1967.
För en äldre vägskyddsanläggning (före 1958) krävs alltså någon kombination av ljussignaler, ljudsignaler och fällbommar, samt kryssmärken mot vägen. Det förekom att dessa anläggningar också skyddades av huvudsignaler.
För en modern vägskyddsanläggning krävs antigen ljud- och ljussignaler eller ljud- och ljussignaler kombinerat med fällbommar, samt kryssmärken. I bägge fallen behövs V-signaler för tågtrafiken. V-försignaler tillkommer vid behov (när sikten till V-signalen understiger 300 m).
|
|
| "Modern" bomanläggning installerad i Rågsved 1959. Lägg märke till gamla kryssmärken, och att det endast visas ett ljus mot biltrafiken. Källa Digitalt museum JvmKBDB09170. |
Utbudet av svenska vägskydd
Skala H0
- Entec har kryssmärken av äldre och nyare typ, etsade V-signaler och V-försignaler, ljussignaler mot väg, lystringsmärken, orienteringsmärken, fällbommar av äldre och yngre typ. Entecs signaler innehåller endast etsdelar.
- MGP har aviserat V-signaler, V-försignaler och vägtrafiksignaler.
- VVA har kryssmärken på plåten "SJ+godis" (nr 2001).
- Signalsidan har släppt:
- - kryssmärke med signal, V-signal och V-försignal som byggsatser och färdigmodeller (2021).
- - fällbommar av nyare typ (2023).
Skala N
- MGP har aviserat V-signaler, V-försignaler och vägtrafiksignaler.
Styrlogik
- MGP har dekodrar för V-signaler, V-försignaler, vägtrafiksignaler, servodekoder för bommar och en ljudekoder (LocoNet).
- SigStyr har dekodrar för svenska vägskydd (DCC & LocoNet)
Andra wiki-sidor om signaler och säkerhetstjänst
Signaler
Svenska signaler i modell
Säkerhetstjänst för MJ
Ljudsignaler från tåg
Svensk modelljärnväg
Tryckta referenser - förebild
Kungl. Järnvägsstyrelsen: Vägsignaler och andra säkerhetsanordningar vid korsningar i plan mellan järnväg och väg samt vägfarnades skyldigheter beträffande dem. Stockholm: författaren 1930 (Broschyr som riktarde sig till vägfarande).
"Modernt lystringsmärke." i Skarvjärnet nr 1/1968, s. 9 (Ritning, bild).
"Detaljer kring järnvägen." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Ritning på "varning för tåg"-skyltar m.m.).
Jörgen Bergfors: "Skylta rätt!" i Smalspårigt nr 82/2003 (Om äldre vägskydd, skyltar "Varning för tåg" och "Järnväg").
Göran Tholin: "AGA 100 år." i Smalspårigt nr 86/2004 (Om gasbelysta signaler).
Lars Olov Karlsson: "Plankorsningar." i Allt om Hobby nr 4/2018.
Tryckta referenser - modell
Göran Eriksson: "MJ-tips. Bättre bommar." i Allt om Hobby nr 5/1974 (Elektromekanisk bomdriv).
Göran Eriksson: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i Allt om Hobby nr 6/1982 (Äldre vägskydd med och utan bommar).
LOK: "Lok om järnvägar. Livsfarlig ledning." i Allt om Hobby nr 6/1984, s. 38 (Elvarningskyltar från Hobby-Teknik. H0, N & 0).
Rutger Friberg: "Signaltrafik för H0." i Allt om Hobby nr 7/1996, s. 49 (Signalgrafik för svenska vägskydd).
Rutger Friberg: "För Miniclub-rallare: Väg-korsning med bomautomatik för Z." i Allt om Hobby nr 4/1997 (Bommar av tysk typ).
Christer Engström: "Handbyggd järnvägsövergång i H0." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Scratchbygge av fungerande järnvägsövergång med ljud, ljus och bommar).
Anders Ericson: "Fungerande vägbommar från Faller." i Allt om Hobby nr 7/2014 (Provbygge).
Per-Åke Jansson: "Mikrodatorer på modelljärnväg. Arduinostyrda bommar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Vägskydd i N-skala med dubbelbommar).
"Ljud från Möllehem." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017, s. 7 (Ljudkort för svenska vägskydd).
Per-Åke Jansson: "Bygg vägskydd i N." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017 (Vägskydd med fungerande bommar).
Anders Stéen: "En järnvägsövergång som har allt." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018 (Med bommar från Entec och styrning från MGP).
"Modern plankorsning i H0." i Allt om Hobby nr 3/2020, s. 15 (Vägövergång med gummimattor från Posch Model, för rälhöjd code 83 eller större).
"Signaler för plankorsning." i Allt om Hobby nr 5/2021, s. 18 (Vägskyddssignaler från Signalsidan).
Ulf Johnson: "Snabbtitt: Vägskydd i H0 från Signalsidan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 48/2022.
"Vägskydd från Signalsidan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 53/2023, s. 7 (Moderna fällbommar som färdigmodell).
Per-Åke Jansson: "Automatiskt vägskydd med MGP-styrning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 55/2023.
Daniel Wietlisbach: "Byt ut vägövergången. Space i stället för plåt." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024 (H0 treräls).
Ulf Johnson: "Vägskydd på en trerälsbana." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024 (H0).
Webreferenser - förebild
Ekeving.se: Vägbomsanläggning av ny konstruktion. ("Moderna" bommar och skyltar mm. som infördes fr.o.m. 1951).
Järnvägshistoriskt forum: Okänt bomdriv vid Ljungby (Det s.k. Bredarydsdrivet, en alternativ lösning för "plankbommar").
Järnvägshistoriskt forum: Om vägskyddssignal/V-signal (Bakgrunden till V-signalen).
Webreferenser - modell
Entec (Bommar, skyltar och signaler).
Möllehem Gårdsproduktion: Signaler för modelljärnvägen
Signalsidan.se (Butik).
